FotbollMalmö FFOles MFF-blogg

MFF fortsätter att vända

MFF fortsätter att briljera med att vända underlägen.

Tre gånger i cupen, en gång i Allsvenskan. Totalt fyra gånger i tävlingsmatcher redan i år har MFF vunnit trots att motståndarlaget gjort 1-0. Förra säsongen hände det inte en enda gång!

Skillnaden den här gången var att det var svårare.

IFK Norrköping är ett bra lag. Jag har tippat att Peking blir tvåa. Det står jag fast vid. Inte minst nu när jag sett laget förlora premiären och vet att det har inget blivande mästarlag gjort de senaste 25 åren. Men framförallt var det en ny stark insats. IFK Norrköping borde ha haft ledningen med 2-0 innan MFF tack vare ett bolltapp lyckades få med sig en då oförtjänt kvittering till pausvilan.

[ad_dropper zone_id=”16″]

MFF inledde däremot direkt uselt! Presspelet kom inte igång förrän i den andra halvleken, kontringschanserna som trots allt fanns första 45 utnyttjades överhuvudtaget inte, kantspelarna blev isolerade och man nådde inte anfallarna.

Allt blev bättre efter pausen. Direkt dessutom! Framförallt pressen och de kvicka, raka bollarna till anfallarna. Och det blev aldrig några tjongbollar. Jag håller helt och hållet med Allan Kuhn som på presskonferensen påpekade att det kunde stått 2-0 till IFK Norrköping efter den första halvleken, men när det inte gjorde det var MFF tillräckligt bra i den andra halvleken för att motivera segern.

Det här med att göra en mindre bra förstahalvlek och sedan inför den andra göra precis de förändringar som behövs för att ändra matchbilden är inget nytt för oss som sett MFF även i cupen och träningsmatcherna. Så har det sett ut ofta. Det måste innebära att Allan Kuhn och de övriga gör ett bra jobb medan vi övriga på arenan dricker kaffe i pausen.

Nu fanns det dessutom ett störningsmoment. Ett i och för sig välkommet sådant, men när 1-1-målet kom var det så väldigt enkelt att sjunka in i någon slags nöjdhet och inte till 100 procent ta allt snacket om de nödvändiga förändringarna.

För mig fanns det en tydlig topp tre individuellt i MFF.

1.) Markus Rosenberg.

Med i alla målen och stundtals på en egen nivå.

2.) Anders Christiansen.

Snyggt mål och ett härligt jobb med finess på mitten. Planen sög dock och han har fortfarande en bit kvar innan han fullt ut är en 90-minutersspelare. Det fanns vissa krampkänningar och därför kom bytet i den 72:a minuten. Man kan säga att han blev lika trött som de flesta i IFK Norrköping.

3.) Yoshimar Yotún.

Han fortsatte att göra det han gjort hela försäsongen; det vill säga spela bra. Och orka hur mycket som helst. Han springer rakt genom jetlagen också.

Bubblare var Rasmus Bengtsson med ett gediget jobb.

Erdal Rakips suveräna 3-1-mål går ju heller inte att undvika att nämna, liksom Johan Wilands stabilitet i målet.

För glöm inte att MFF var bra efter paus och att man var det mot ett starkt IFK Norrköping.

……………………………………………………..

Över 21 000 åskådare.

Bra givetvis.

Länge var stämningen dock rätt långt ifrån den vanliga häxkitteln.

Om MFF var uselt i den första halvleken var publiken det också. Trött och slö.

Det tog sig och mot slutet kände man igen sig på Stadion.

 

Taggar

Relaterade artiklar

Back to top button
Close