Eikrem var lysande!
Häckenspöket är dött. Stendött!
Det var heller inte bara så att MFF vann med 3-0. MFF gjorde årets i särklass bästa insats, både spel- och effektivitetsmässigt.
Dessutom lossnade det för Vidar Örn Kjartansson. Han bevisade att han är en målskytt och klasspelare i boxen. När han är på plats i den och bollarna kommer in där, på rätt vis. På hörna – eller ska det i det här fallet heta örna? – som vid de två första målen är han ju där automatiskt. Vid 3-0 var han också precis där han ska vara.
Skönt för honom, för MFF och för Daniel Andersson som köpte in honom dyrt och Allan Kuhn som visat att han trott på honom.
[ad_dropper zone_id=”16″]
Men mitt i all hetsen kring Örnen glöm inte en sak:
Magnus Wolff Eikrem var ännu bättre, faktiskt på en helt egen nivå på planen. Tre assist till innebär att han gjort fem assist på tre matcher (borträknat IFK Göteborg som aldrig fullföljdes) och nu går han inte att peta.
Det är inte ofta det funkar att protestera mot ett beslut att utse en hat trick-man till bäste spelare. Efter den här matchen går det alldeles utmärkt. Det var Eikrem som var MFF:s – och matchens – lirare. Överlägset.
Jag har faktiskt svårt att minnas när jag senast såg en MFF-spelare göra en lika bra insats. Guillermo Molins i storm-matchen mot Borås? Jari Litmanen?
Det är faktiskt inte överord och en härlig revansch för en spelare som så många älskat att såga. Vi andra som såg och kom ihåg hur han inledde året han kom hit har hoppats och väntat på att just det här ska hända. Anat också kanske, när man fått höra experter i Norge uttala sig om att ingen annan har dominerat ett mittfält som han i den norska ligan. Han hyllades även som en stor tekniker och lirare i Heerenveen i Holland. Och i Holland är man kräsna med sådant beröm.
Troligen förstörde Cardiff-tiden en hel del. Mitt i allt berättigat beröm som Åge Hareide fått i MFF måste det också framföras en viss kritik. Hareide vann SM-guld och förde MFF till två raka Champions League-platser. Stort och i särklass viktigast, givetvis. Men att han inte fick ut mer av en spelare som Magnus Wolff Eikrem – som han följt sedan barnsben och scoutat – måste ses som ett misslyckande.
Markus Rosenbergs utvisning var plumpen (spökplumpen?) på en annars suverän MFF-dag.
Egentligen tycker jag att man kan börja med att ifrågasätta varför Rosenberg överhuvudtaget byttes in. Om han skulle vila på bänken kunde han lika gärna gjort det i 90 minuter och inte riskerat något. Han kunde ju blivit skadad också.
Nästa ifrågasättande måste tyvärr bli dubbelt. Dels av domaren Kristoffer Karlssons beslut. Intrycket på läktaren var att det inte var tillräckligt fult för ett rött kort. Efter att ha sett tv-repriserna förstärktes den bilden. Det var INTE rött kort. Samtidigt har Mackan ett rykte han själv varit med om att skapa och i 90:e minuten i ledning 3-0 går det att ta det lugnare. Om man säger så…
Att Markus Rosenberg skulle bli avstängd i cupfinalen på torsdag tror jag dock inte ett ögonblick på.
Grundregeln är att Allsvenskan och cupen är två olika tävlingar. Avstängningen sker i tävlingen förseelsen inträffade i. Om en utvisning är tillräckligt grov kan det bli en tidbegränsad avstängning som gäller i alla tävlingsmatcher. Ingenting tyder på att det här kommer att bedömas som en sådan.
Och även om det trots allt och felaktigt blir så hinner inte beslutet tas. Disciplinnämnden sammanträder på onsdag. Först ska domarrapporten komma in och sedan har klubbarna tre dagar på sig att ge sitt yttrande. Innan dess, ingen dom.
Att bryta sviten mot Häcken bara ett par dagar före cupfinalen var givetvis viktigt.
Påpekade ju redan i inför matchen-bloggen att när MFF tar ledningen mot BK Häcken så vinner MFF mot BK Häcken. Segern 2011 var även senaste gången MFF tog ledningen mot Häcken. Nu skedde det igen.
15 479 åskådare mot BK Häcken var för övrigt en kanonsiffra,
På torsdag är det inte så. Efter den här insatsen och möjligheten att ta den första cuptiteln sedan 1989 finns det bara en enda åskådarsiffra som är godkänd. Utsålt!
18 000 biljetter är sålda. Det bör öka snabbt.