Matchrapport HIF-Gefle (2-3)

Gefle hade gjort 13 mål på 17 matcher.

Så kom de till Olympia och slog ett löst inlägg mot en ensam anfallare i den sjätte minuten. Ett inlägg som ingen nådde och som letade sig in i det bortre hörnet och får en att tänka på B-lagsmatcher i Stehag. Dåliga B-lagsmatcher på tidiga söndagsmorgonar.

Gefle är Allsvenskans sämsta lag.

Det är ingen åsikt, utan ett konstaterande, och på hemmaplan mot dem måste HIF kunna etablera tryck och målchanser.

När det inte blev så och när 0-2 hängde i luften efter 26 minuter kom busvisslingarna. De enkla sidledspassningarna på egen planhalva hamnade flera meter galet och kommunikationen fungerade inte alls.

Var ångesten hos spelare och publik inte påtaglig tidigare så var den det tidigt i den första halvleken.

Det skulle till ett distinkt distansskott från Wede, som ledde till hörna och en andraboll efter flipperspel som landade hos Atakora för att 1-1 skulle komma. Slumpens frukt. Gästrikgänget hade fyra man runt Atakora, men samtliga stod på hälarna och tittade på boll. B-lagsförsvarare i Glemmingebro hade rensat undan den bollen. Rensat av satan.

Långa stunder pressade HIF för ett ledningsmål, men utan att riktigt skapa något. Tills dryga kvarten kvar då nyförvärvet och inhopparen Surprise pricksköt 2-1 från straffområdslinjen. Rusike drev in bollen fint och flyttade på en Gefleback vilket gav fri sikt. Kaboom.

Helsingborgspubliken jublade.

det var inte bra, men det såg ut att greja sig ändå, tack och lov.

Men…

Istället för att segla tre poäng säkert i hamn kom ett grymt ras efter en kollektiv härdsmälta och flera individuella klanterier. 2-2 kom med fyra minuter kvar av full tid. Gefles Oremo tog en löpning och kom högst på ett inlägg där de passiva HIF-backarna kom till korta.

2-3 kom inte ens två minuter senare. Landgren slog upp en direkt pinsam passning som Gefle bröt direkt. Lantto drog till för hela Norrland och fick in bollen innanför närmsta stolpen.

Olynpia var chockat.

Men ingen med en gnutta fotbollsöga förvånad. Desperation slår alltid ängslighet.

Gefle har fyra poäng upp till kvalplats. Helsingborg har fyra poäng ner till kvalplats.

Allsvenskan har knappast plats för båda lagen nästa år… Och bara ett av lagen har självförtroende.

[ad_dropper zone_id=”1234″]

Underhållning: 1

Kom tillbaka Café Norrköping. Allt är förlåtet.

Målvakten: 1

Hade kunnat vara utbytt efter sex minuter då han stod och gestikulerade och pekade, när sanningen var att 0-1 helt var på hans samvete. Daniel Andersson, 44, satt på bänken. Han hade aldrig släppt in 0-1-inlägget. Aldrig!

Backlinjen: 1

Virriga, stressade och ofokuserade. Osynkade centralt och förlorar närkamper man inte ”får” förlora. Unge Bindelöv kom ändå undan med hedern i behåll.

Mittfältet: 2

Atakura och Wede styrde mycket och följde HIF:s spelidé väl, men Christensen på kanten sumpade det mesta han kom nära och levererade direkt pinsamma inlägg. Mårtensson är uppenbart fortfarande ringrostig.

Anfallet: 2

Rusike var tillbaka efter sin hjärnskakning, men var osynlig i första halvlek. Mer lekfull i den andra. Jordan Larsson hade också svårt att komma in i matchen till en början, men cyklade in sig i matchen i andra akten

Avbytarna: 3

Surprise fick en halvtimme på sig, den gamle BoIS:aren som haft Henke som tränare tidigare. Riktigt snabb med boll, villig att ta initiativ och måste val bara starta i nästa match? 2-1-målet satt som en stor falafel klockan 04 en lördagsmorgon.

Tränaren: 1

Henrik Larsson får inte laget att fungera. Spelarbrist? Javisst. Men att tappa 1-2 till 2-3 mot Gefle? Bristen på disciplin? Ojämnheten?

Gräsmattan: 5

Det enda som höll riktigt hög nivå. Den och 2-1-kassen.

Bortatröjan: 0

Någonstans kanske Gefles klubbemblem syntes. vi vet inte. Men att vara sådana fotbollsmördare och ha på sig Argentinafärgade tröjor borde rendera i en offentlig ursäkt till hela det Argentinska folket. Sorry, Maradona. Vi kan inte ta ansvar för dem och beklagar att Superettanpubliken nu tvingas bevittna eländet.

Publiken: 2

Körde Will ”Griggs on fire” med en egen text. Var dock helt omöjligt att uppfatta vad de egentligen sjöng. Mer än Nananananana Nanananana… Hög sångintensitet på Södra Stå = stort plus, men frågan man ställer sig i övrigt är ju vad Olympia ska med två långsidsläktare till, när inte ens en är i närheten full. 6872 räknades in – cirka 1000 av dessa var inbjudna ungdomsspelare från Eskilscupen. Vad håller ni på med, Helsingborgare? Res er upp och gå på fotboll som riktigt folk.