Bara två mittbackar
Hur många gånger i år har MFF släppt in tre mål i en tävlingsmatch?
Svaret är en gång. På Stadsparksvallen i 2-3-förlusten mot Jönköping Södra den 6 april.
Vilken är MFF:s sämsta match i år?
Inte helt enkelt att svara på, men en stark kandidat är Jönköping Södra borta den 6 april.
Visserligen gjorde MFF två mål, skapade rejält med chanser och tryckte på extremt hårt för en kvittering mot slutet. Men det hjälpte ju inte och mål har MFF gjort i alla matcher i år utom i den avbrutna matchen mot IFK Göteborg. Det går också att hävda att förlusten i Jönköping kom till mest för att MFF gjorde ett antal grova individuella misstag. Men det gör ju knappast insatsen bättre. Snarare tvärtom.
[ad_dropper zone_id=”1234″]
Med allt detta i minnet är det lätt att börja prata om revansch.
Rätt onödigt, om ni frågar mig.
Revansch är mest ett floskelord folk slänger ur sig.
MFF ska inte vinna måndagens match hemma mot Jönköping Södra för att få revansch. Den ska vinnas för att poängen behövs för att försvara serieledningen. Insatsen på bortaplan i april upphör heller inte att vara dålig om det blir tre poäng den här gången.
MFF ska istället visa att man på hemmaplan på ett helt annat vis klarar att sätta press på J Södra, återerövra bollen och inte låta dem bygga upp sitt eget spel. För det har J Södra, det handlar inte alls bara om kontringar.
Att Anders ”AC” Christiansen nu gjort mål två matcher i rad visar dessutom nyttan MFF får när laget ibland kan få fram även honom i avslutslägen.
Startelvan tror jag blir den samma som senast mot Kalmar FF med ett undantag. Enock Kofi Adu ersätter avstängde Oscar Lewicki på mitten.
Kari Arnason var både avstängd och skadad senast. Nu är han inte riktigt ikapp efter skadan och inte med i truppen den här gången heller. Det innebär att MFF bara har två mittbackar bland de 18. De två som startar; Rasmus Bengtsson och Franz Brorsson. Plus backuplösningen Lewicki avstängd. Så vad händer om någon av mittbackarna går sönder? Lita till att Behrang Safari med sin rutin och allroundkapacitet kan spela på den positionen även i en fyrbackslinje känns som det enda svaret.
Idag spelade U19 seriematch mot Lunds BK med mittbackarna Mattias Andersson och Dennis Hadzikadunic som båda kom med i den senaste P18-landslagstruppen. I teorin borde de vara med i diskussionen när en av tre mittbackar i seniortruppen saknas. I praktiken ser det tyvärr inte riktigt ut så.
[ad_dropper zone_id=”1246″]
Med Pa Konate tillbaka från OS har MFF däremot tre vänsterbackar bland de 18. Jag utgår från att Behrang Safari fortsätter att spela från start. Det är det naturliga valet och han behöver matchas flitigt.
Utvecklingen under säsongen har visat att Pa Konate är nummer två i rankingen och det sätter givetvis Yoshimar Yotún i ett besvärligt läge. Egentligen är han alldeles för bra för att vara tredjevalet på en position i MFF. Men det går faktiskt att se saken ur ett annat perspektiv, nämligen att det är bra att ha en spelare som kan användas på många olika vis. Jag kan direkt se tre: vänsterback, vänster yttermittfältare och högerback. Vänsterfotade högerbackar har MFF haft förr med lyckat resultat. Att vara andra- eller tredjealternativ på tre positioner är trots allt bättre än att vara det på en.
Om Anton Tinnerholm försvinner – för tillfället är det ju han som kommit i centrum i rykteskarusellen – kan det vara bra att ha testat Yotún på högerkanten innan det händer. Andreas Vindheims återkommande skadebekymmer gör det nästan nödvändigt. Eller så kan man övertolka en av veckans träningar där det fanns en liten antydan till att Oscar Lewickis suveräna insats som högerback mot Hammarby IF för tre månader sedan gav mersmak. Men det kan som sagt vara mina tankar som löpte lite väl långt in i spekulationsdjungeln.
