Nyheter

Berglund föredrar långa hörnor

15 fasta frågor. En spelare.
FC Rosengårds försvarsklippa Emma Berglund var först ut i serien ”I huvudet på en spelare”.

En dålig gräsplan eller konstgräs?
– Konstgräs. Lätt. Men det beror nog mycket på att jag är uppvuxen i Umeå.

Korta eller långa hörnor?
– Långa! Det är i princip den enda chansen jag har i matcher att göra mål. Jag blir mindre nöjd av att ta löpningarna in och ut ur straffområdet om bollen inte ens kommer in i boxen.

Vad lyssnar du på för musik för att komma i ”game-mode”?
– Mycket techno och modern ”peppmusik”. Ingen rock, metal eller lugn musik.

Motståndarnas svinjobbiga retsticka har varit riktigt uppkäftig och dryg i 89 minuter. Då kommer du med full fart in i en närkamp som du är klar etta på. Väljer du att ”bara” vinna bollen eller skyfflar du ut retstickan ordentligt över sidlinjen för att markera?
– Ohhh… Tveklöst skyfflar jag retstickan över sidlinjen. Kan man göra både det och ta bollen är det det optimala. Den känslan är väldigt skön.

Vad väljer du helst. En perfekt glidtackling på en motståndare som är på väg att bli fri med målvaten eller toffla in en hörnretur från en meter?
– Det får nog bli glidtacklingen. Det ger mig mest personligen. Sådant kan boosta både mig och resten av laget. Toffla in slumpmål kan andra göra.

Vilken träningsövning är du riktigt bra på respektive usel på?
– Passningsövningar har alltid varit min specialitet. Det värsta som finns är annars spelövningar utan mål där jag bara tvingas jaga boll. Urk.

Det står 0-0 i femte övertidsminuten. Du är i offensivt straffområde och snubblar på bollen utan att motståndaren är nära. Domaren missbedömer helt och blåser straff. Hur agerar du?
– Tja, vad ska jag göra? Jag har nog aldrig sett någon gå fram till domaren och förklara att det inte var straff. Det är väl bara att acceptera domslutet även om det är fel.

Vilken självupplevd matchsekvens får du oftast upp i huvudet när du går och lägger dig?
– Det kan vara något så löjligt som en perfekt crossboll. Inte mål eller avgöranden eller så. Oftast är det saker som hänt nyligen. Jag kan inte påstå att det är någon speciell sekvens som levt kvar sedan ungdomsåren.
Du forecheckar på en mittback som har bollen under kontroll. När hon ska skyffla iväg bollen går hennens baksida lår sönder och backen faller ihop. Bollen ligger fri att rusa mot mål med. Vad gör du?
– Jag stannar upp. Om det är så uppenbart att någon tappar bollen på grund av en sådan skada åtminstone. Någon annan hade kanske låtsats om att de inte sett att spelaren blev skadad, men jag hade inte känt glädje över att ha gjort mål på det viset.

Vilken klubb drömde du om att spela för som 13-åring?
– Umeå IK var laget i stan som spelade matcher ute i Europa. Jag drömde att få spela med A-laget tidigt och det infriades också.

Vad är det värsta du varit med om att någon fått böta till lagkassan?
– Inga farligheter faktiskt. Jag omges med lugna lagkamrater. Det är mest felaktig klädsel och sådant.

Har det hänt att du showat lite extra för ett ragg som suttit på läktaren? Med tacklingar, målgester eller annat?
– Inte på något ragg, haha. Så lågt har jag inte sjunkit. Däremot gjorde jag slängkyssar, sådär lagom hånfullt till motståndarklacken, efter att jag satt min straff i en utslagningsmatch i Gothia Cup. Sedan har det hänt att man firat mål genom att jubla med sina vänner på läktaren.

Du tycker att du är bäst på plan men blir utbytt i paus. Hur agerar du? Protesterar du högt, biter du ihop i det tysta eller begär du svar av tränaren enskilt.
– Jag visar ingenting på planen utan biter ihop. Sedan söker jag upp tränaren efter match för att få en förklaring.

När Ole Gunnar Solskjaer i slutet av en match för Manchester United gjorde en 70-meterslöpning för att i sista språnget fälla en fri motståndare utanför straffområdet blev han utvisad, men säkrade segern för sitt lag. Publiken hyllade honom – men tränaren Alex Furgeson skällde ut honom och bötfällde (!) honom för att inte ville att klubben skulle bli förknippad med den typen av insatser. Så vad är viktigast? Att vinna fult eller att förlora med ”värdighet”?
– Vilken svår fråga. Man strävar ju hela tiden efter att vinna genom fair play. Sedan kan ribban för vad som är okej eller inte ändras från match till match. I en final i ett mästerskap exempelvis är man nog benägen att gå lite längre än vanligt i sådana här situationer. Att förlora med värdighet är större. Samtidigt tror jag att man känner av situationer där man vet att motståndarna hade gjort en viss sak – då drar man sig ju inte för att fälla någon utanför straffområdet sådär.

Vad gör dig lycklig som spelare?
– Det är så pass enkelt som den vardagliga träningen. Att ha det som jobb och gå ut med en massa kompisar och har väldigt roligt under en passningsövning. Jag är väldigt tacksam att jag har ett jobb som gör mig lycklig så ofta.

Christoffer Ekmark

Relaterade artiklar

Back to top button
Close