Arkivkollen: Swidde har bollkoll

När Swidde Nilsson var ny på posten som materialare i MFF var jag ute och gjorde ett stort reportage om honom. Där berättade han bland annat hur bra han trivdes på det nya jobbet.

Det har ändrats!

– Jag trivs ännu bättre nu, säger han och skrattar.

– När du är i starten på ett sådant uppdrag gäller det att övervinna alla spelares naturligt skeptiska attityd. ”Komma hit i vår borg och bestämma”, ungefär. Men jag kände snabbt att jag vann deras förtroende och nu är det bara positiva vibbar. Jag tycker att spelarna både visar och säger att man trivs med mig. Och jag älskar att vara här.

Swidde Nilsson betonar dock att han hela tiden hållit på vissa principer.

En av dem är ordningen i omklädningsrummet.

– Jag sa direkt att jag kommer aldrig att plocka upp något från golvet. Det har jag inte gjort heller.

Slängda, tappade, bortglömda hossor och andra kläder. De får ligga. Plus allt annat.

– Sedan är alla spelare likadana, oavsett om det är i Champions League, Allsvenskan eller division 4. De testar en som småungar, så det är klart att det hamnade saker på golvet, både i början och efter ett tag för att se om man gett efter. Men nej, har jag sagt att jag inte plockar upp så gör jag det inte, poängterar Swidde Nilsson.

Spelarnas böteskassa hjälper dessutom till. Glömda prylar ute på planen, mobiler som ringer vid fel tillfällen, bortslarvade saker, missade tider, allt kostar. Och spelarna håller stenkoll på varandra.

Legendariskt tankspridde och ofta disträe Pa Konate får dock alltid böta mest, han vinner alla månads-ligor och sammanställningar. Men ingen kan bli arg på honom. Däremot kan det finnas någon ”Bror duktig” som hela tiden klarar sig från böter som plötsligt kan få se ett par av sina prylar ”försvinna”. Mycket mystiskt och utan förklaring. Att gå omkring och brösta sig och ha noll kronor i böter duger liksom inte.

Om Swidde Nilsson skulle se något tittar han givetvis bort.

Samma sak gäller det han i förtroende får veta från det ena hållet, spelarna, respektive det andra, ledarna.

– Jag är något av en sambandscentral. Både spelare och ledare behöver prata av sig ibland. De vet att de kan lita på mig, att jag lyssnar och att det de berättat stannar hos mig.

Att ratta materialet för ett allsvenskt lag som två säsonger i rad spelat i Champions League är ingen enkel uppgift. Mycket jobb är det och många prylar blir det. Swidde Nilsson berättar att Malmö FF inte har ett materialrum utan tre!

– Ändå är det trångt.

– I och för sig är jag kanske en liten ekorre som samlar på mig saker som kan vara bra att ha, men vi har massvis med grejer och köper alltid mycket nytt när det är dags för säsong. De gamla sakerna går jag bort med till ungdomslagen så att vi kan få nytta av dem där också och spara pengar.

Har materialbudgeten ökats sedan Champions League-pengarna kom in i kassan?

– Nej.

– Och man har absolut inte slutat att jaga för att vi ska hålla nere kostnaderna.

Har du något särskilt system för vad som ska finnas i de olika materialrummen?

– Inte direkt, det ger sig efterhand. Men jag försöker att ha sånt som spelarna inte frågar så ofta efter i rummet längst bort. Bollarna ligger till exempel där. Det är ju liksom ingen som sitter inne i omklädningsrummet och frågar efter en boll, säger Swidde Nilsson och skrattar.

Det gör han ofta och han betonar att just ett gott humör och en positiv inställning hjälper till.

– Jag försöker vara likadan oavsett om vi vinner eller förlorar.

Du är berömd – eller beryktad – för att du går i kortärmat och kortbyxor nästan oavsett hur kallt det är. Har det alltid varit så och fryser du inte?

– Jag är rätt varmblodig av mig och har inga bekymmer med kyla. Fast jag ska erkänna att det blivit lite av en grej också. Det är rätt kul att se reaktionerna.

I England hade du väl varit normal?

– Hehe, kanske. Ben Rosén kör ju också en del i kortbyxor.

Någon spelare som tagit efter?

– Magnus Wolff Eikrem har sällan långbyxor. Han är nog också varmblodig.

– På den andra sidan har vi Tobias Sana. Han har varit här ett bra tag nu, men har nog fortfarande aldrig använt sina träningsshorts.

Hur tidigt är du på Stadion en matchdag?

– Jag är alltid på plats fyra timmar innan. På bortaplan är det 3,5 timmar som gäller, därför är jag sällan med på matchgenomgångar och sådant på hotellet. Istället sticker jag iväg till arenan. Så tidigt är det ofta tillbommat och stängt, men alla vi materialare i Allsvenskan har ett så bra samarbete att vi hjälper varandra att komma in när det behövs.

I Paris när MFF mötte Paris Saint-Germain i Champions League blev det dock problem. Swidde Nilsson kom in först efter massvis med krångel och byråkrati.

– Ja där var det extra tufft. Annars var det ju fantastiskt att vara med om de matcherna. Synd att vi inte får Europa-matcher i år.

Vad är det svåraste med att vara materialare i MFF?

– Att man känner sig otillräcklig ibland och tänker att vi skulle nog behövt vara två för att hinna med allt.

Vad är det bästa med att vara materialare i MFF?

– Det är att få umgås med spelare och ledare. Jag är en person som älskar att möta och prata med människor hela tiden. Och här får man det.

Innan Swidde kom till MFF hade han jobbat med samma sak i IFK Klagshamn, Vellinge IF och BK Höllviken. Han trivdes i alla klubbarna och hade liksom nu nära hem. Han och frun Lena bor sedan åtskilliga år tillbaka i Tygelsjö.

– Ibland tar jag cykeln till jobbet. Det kan man inte tro, men det gör jag, säger han och klappar sig på den rejält runda magen.

– Jag var hockeydomare tidigare och dömde massvis med matcher. När jag slutade kom magen. Innan dess var jag liten och rätt tunn. Det kan jag inte påstå nu.

Han spelade hockey också, i MFF och Malmö IF. I fotboll och handboll handlade det om en annan klubb som innebär att han får en del gliringar i korridorerna om han skulle springa på någon av alla de gamla spelarna som jobbar i MFF.

– IFK Malmö! Det vågar man ju knappt säga. Jag är uppvuxen på Lorensborg, på den gula gården Stadiongatan 57, och spelade som junior i IFK både i fotboll och handboll. I fotbollen var jag lagkompis med Lennart ”Lie” Larsson, Stefan Larsson och Kenneth Hjertsson. Vi tränade på gamla plan två, MFF var på plan ett, som låg precis där Swedbank stadion ligger nu. Så egentligen är jag tillbaka på samma plats som jag började på.

Då är det inte så svårt att ibland hälsas med ett glatt och kamratligt  ”hallå din gule jävel” när han rör sig i Stadions innanmäten.

Det är heller inte Swidde Nilssons fel att det sedan en tid tillbaka smugit sig in lite gult bland träningsvästarna. Det går istället att skylla på mittfältaren Anders ”AC” Christiansen som kom till MFF inför årets säsong.

– AC är färgblind, avslöjar Swidde.

De normala orange, gröna och turkosa västarna är så bleka att den danske mittfältaren haft svårt att skilja mellan dem på träningarna.

– När han berättade det bad vi vår leverantör Puma att fixa fram alternativ. Det kunde de inte, men vi fick tillåtelse att gå till Intersport som vi också har ett samarbete med och där gick det bra och nu funkar det för AC och faktiskt även för Jonnie Fedel som haft samma problem med de bleka färgerna.

 

Ole Törner

 

FAKTA

Swidde Nilsson

Ålder: 62.

Familj: Frun Lena, vuxna barnen Caroline och Mattias.

Bor: Tygelsjö.

Uppväxt på: Lorensborg.

Klubbar i fotboll: Som spelare: IFK Malmö, som ledare: IFK Klagshamn, Vellinge IF, BK Höllviken, Malmö FF.

Engelskt favoritlag: Manchester United.

Bästa bortaarenan för en materialare? Jag gillar Tele2.