Nyheter

Matchrapport: Frälsaren – Rosengårds Maradona

Matchrapport:
Malmö FF-IF Plastisock 1-0 (0-0)

Mållöst i 89 minuter och 50 sekunder.
Vi var aldrig oroliga.

Tidiga byten, Kuhn.
Tidiga byten!
Nu vet vi att du läst våra uppmaningar om tidiga byten och kan därför rättmätigt tillskriva en stor del av segern till oss själva. Det spelar ingen roll om man tvingas slutforcera med tio man. Byter du in friska ben tidigare än i 85:e så löser det sig ändå.
Men vi kommer till det lite senare.

Mot IFK Göteborg kraftsamlade en hel stad med himmelsblå hjärtan och kramade gemensamt ur livet ur inkassolaget.
Mot Plastisock var stämningen, inramningen, energin någonting helt annat. Det var som att gå på stans finaste kinarestaurang och få köttbullar med pulvermos och billig köbesås på flaska.
Ni vet när Staffan Tapper fnös “Salzburg… Zalzburg!?” i en TV-intervju? Tänk honom säga samma sak om Elfsborg. “Elfsborg… Elfsborg!?” för att sedan rycka på axlarna. Sådan syntes inställningen vara.

Matchbilden var hopplöst stel.

Det dröjde ett bra tag innan matchen vaknade till liv – och då från en man som har en skottfot som får publiken att ropa “passa” istället för “skjuuut” när det blir läge.
Var det ett skott från 25 meter från Adu? När Eikrem kunde ha skruvat in bollen mot bortre? Vi tror det. Ingen vet.
Det kan ha varit det mest naiva sedan de nyrika aktiemäklarna valde att investera allt i IT-bubblan i början av 90-talet. Bortsett från samme mans halvvolley i 28:e.

Faktum var att Adu fortsatte att komma i skottlägen, som han ska göra som central mittfältare. Skottlägen som AC tidigare under säsongen förvaltat. Men som nu i bästa fall blev inkast till Plastmattans IF.
När Berget och Rosenberg skarvade, klackade och lattjade fram bollen till Jeremejeff efter 12 minuter så var det bara ribban som frälste Sockiplast. Men det var klimax på en 45-minutersperiod som mest påminde om en näve valium.

När Jermejeff stod med ryggen mot spelet för att invänta ett inkast från Tinnerholm visade han tyvärr lite 031-klass. Anton är inte den som likt en italiensk serie B-diva står vid sidlinjen och daltar för att få kameratid, och när Alex inte var beredd på Bergets vidareskarv borde Kuhn såklart omedelbart ha skickat upp två-tre avbytare för att göra kortrusher med blickarna klistrade mot Alex.

I övrigt var den halvleken inte värd att nämna mer.
Den var mög, helt enkelt.

Till andra halvlek sprang MFF ut på plan utan Eikrem, med fotskada och när 250 000 personer stampade takten till “Kasta spjut” så bytte Allan Kuhn in – Yotun.
Ändå började det hända grejer. Yotun levererade.
Och Berget var den som var hetast. Skottet i 58:e fräste precis utanför stolpen.
Efter timmen spelad fick Kari Arnason lämna av, den här gången efter att ha skött sig efter att ha läst på grundregel 1A om “ickeklydd”. Anden var stark, men köttet svagt.

I 68:e borde 1-0 ha kommit.
Jeremejeff höll bort två plastsoldater, serverade bollen till Sidledslewicki som drog till från nära håll – över. Bergets volley någon minut senare var också värd ett bättre öde.

En dryg kvart fick Erdal Rakip den här gången efter att ha bytt av Oscar Lewicki. Ett tidigt byte. Ur led är tiden…
Kort därefter fick Safari drömläge att nicka in ett avgörande. Det slutade med division sju-nick och kramp. Samt en löpning hem till mittbacken innan han kort senare fick bytas ut. Nu får det vara slut med inläggsövningar – sätt dig på cykeln och trampa karl!

Med tio minuter kvar löpte sig Jeremejeff fri. Avslutet var menat att gå under målvakten, men blockerades och då slog det nog hela stadion.
Det här kunde inte gå.
Och det höll på att gå helt åt Angered. En glidblockning av Safari, innan han gick av, i slutskedet stod i vägen för 0-1, men MFF var inte klara.

Med tio man på plan fortsatte laget att skapa. En friställd Rakip hade en jättemöjlighet att bli matchhjälte, men hans avslut i långa hörnet var lite för lättläst.
Den gången.
Bara sekunder innan 90-minutersångesten fick outtröttlige Anton Tinnerholm, Östergötlands Baresi, upp farten å sin högerkant, snappade upp ett halvdant inlägg och spelade bollen snett inåt till Erdal Rakip.
Som hade skjutit in sig.
Rosengårds Maradona trocklade sig fram, vände bort fyra man och sköt mellan benen på en plastservitör in 1-0.
Ole Törner lutade sig bekvämt tillbaka. Inte heller hade varit orolig. Till skillnad från de ängsliga tvivlarna runt om på pressläktaren.

Och ni vet man man brukar säga om 1-0-segrar i 90:e?
Det är sådana som man tar guld med.

Rakip drog av sig tröjan och visade uppskattningsvis åtta fjun på bröstkorgen – en paradox till skägget med världens största lillebrorskomplex (gentemot Bergets svall). Varnig såklart, men det kunde man nog ta.
Desto värre var Adus varning som gör att han är avstängd mot Helsingborg på söndag.

Hörde ni?

Helsingborg på söndag!

Christoffer Ekmark

Betygen:
6 = Bosse Larsson-klass
5 = Världsklass
4 = Mycket bra
3 = Vi är nöjda
2 = Njaaa…
1 = Ålahueklass
0 = 031-klass

Erdals avgörande: 5
Vändningen, bollkontrollen, prickskjutande. Vackert som en portion grovsnus och nybryggt kaffe.

Erdals skägg: 0
Han ser ju mer ut som en räkfiskare än vad räkfiskarna på Hisingen gör.

Mittbackarna: 3
Spelade enkelt och kontrollerat. Det fanns ingen Franz Brorsson på plan, men båda spelade som honom.

Publiken: 3
Förväntade sig tre poäng, grymtade i 89 minuter och vände hem med ett “visste jag väl-leende”.

Underlaget: 5
Det är så här det ska se ut, kära Plasteborgare. Deal with it.

Berget: 5
Han har inte varit sådär dominant som han kan vara, men nu ser han allt formstarkare ut och frågan är ur många matcher i guldracet som han kommer att avgöra.

Långa bollar på Berget: 4
Visst, det fungerade fint. Men till nästa match kanske man skulle fundera ut en plan B?

Relaterade artiklar

Close
Close