Matchrapport: Svanbergs härliga genombrott

Matchrapport:
Malmö FF – Helsingborgs IF 2-0 (1-0)
Publiksiffra: 19918

Kan det bli en 17-åring som blir nyckeln i MFF:s guldstrid? I derbyt mot Helsingborg visade Mattias Svanberg den stora massan vilken oerhörd talang han är.
2-0 innebar tre poäng, men skadelistan kompletterades samtidigt av de tre nyckelspelarna i centrallinjen; Rosenberg, AC och Bengtsson. Plötsligt är läkare Pär Herbertsson och naprapat Wilner Registre nyckelpersoner i guldjakten.

Måhända var det baksmällan från segerruset efter det sena avgörandet mot BK Plastmög som sinkade hemmaspelarna de första tio minuterna. HIF var nämligen det lag som rann förbi smidigast längs kanterna då och bara ett svagt snett-inåt-bakåtpass gjorde att det inte blev 0-1.
Kuhn ställde sig upp, pekade åt alla möjliga håll på samma gång och gapade en ramsa som inte ens hans egna döttar förstod. Men det hjälpte.
Mackan trixade stod och trixade i straffområdet och bollen dök upp hos allt hetare Yotun som polerade stolpen med sitt vänsterskott.

Tio minuter senare kom något så ovanligt som ett MFF-kontringsmål (vi är så trötta på ordet ”omställningsfas”) på hemmaplan.
Lewicki fick med små marginaler fram bollen till Jeremejeff, som höll undan sin rödblåa svans och serverade Berget en jätteyta att rusa mot mål på.
I boxen fokuserade en hel backlinje på att eliminera Rosenberg så när passen snett bakåt mot straffområdesgränsen kom var bortaförsvaret helt vilse.

Med sina jättekliv kom Anders Faxe Kondi Christiansen farande och placerade säkert in 1-0 – i en situation där Adu hade tofflat ut bollen till inkast eller i bästa fall knockat en bollkalle.
Vackert som en tallrik nygrillade revbensspjäll.

1-0 i paus.
Ändå var det många som suckade tungt med gamnackar och förlorat guldhopp.
Först bräckte Rosenbergs vänstra ljumske och någon minut senare ersattes han av Erdal Rakip.
Och på tilläggstid i första halvlek fläkte sig AC för att göra mål nummer två, men kraschade istället sitt högra baksida lår. En deprimerande regnskur saltade en bedrövlig skadesoppa. Speciellt med vetskapen om att Wolf är tillbaka tidigast mot IFK Norrköping…

Tanken på att det kan ha varit AC:s sista framträdande den här säsongen är… Bara urk.

Men det var inte nog där. När andra halvlek blåstes igång var även Rasmus Bengtsson borta och utbytt.
Kuhn skickade in Papapapa i backlinjen och gav 17-årige Svanberg chansen på vänterkanten.
På bänken satt förmodligen Tobias Sana och sms:ade sin agent…

HIF fick naturligtvis vittring sedan MFF tappat tre av sina viktigaste spelare på planen i första halvlek, och dessutom hade Krampsafari kvar på banan…
MFF hade åter en gång förvandlats till Vänsterbackarns IF och innermiffältslåset Lewicki/Rakip hade svårt att få till en matchbild där ljusblått dominerande och Jeremejeff/Berget var en anfallsduo som inte gjort många träningar bredvid varandra som anfallspar.

Istället blev Helsingborg långa stunder det bollförande laget som dessutom ägnade sig åt hög press. I närkamperna smälldes det på som det ska göra i ett derby och Wilner Registre satt på bänken med högst puls av samtliga på arenan.
HIF visade att de minsann också kan attackera med fart. Efter en timme rusade Atakora och Ralani fram och nicken från Lala reflexräddades av Wiland.
Några sekunder senare kom Atakora helt fri – ny jätteräddning av Wiland. Hade det funnits time out-kort inom fotbollen hade Kuhn lämnat in det.

Mot GIF Sundsvall vann Helsingborg mest på grund av att norrlänningarna gade en korpenavbytare med målvaktshandskar. Nu hade de med Wiland att göra och då går det inte.
Det var alldeles uppenbart att MFF saknade en ledartyp på planen. Någon som kunde sprida energi när det behövdes, sprida lugn när det krävdes och styra upp kommunikationen internt. Nu blev det långa stunder en orolig hönsgård på plan som styrdes av en bänk med två tuppar.

MFF höll på att rasa ihop. Det var som att se någon äta soppa med gaffel när de försökte spela sig framåt.
HIF frustade som en förförd avelstjur på en semineringsstation och gjorde ett trippellbyte där Bojanic, Rusike och Larsson Jr fick chansen att sista 25. Valium-Henke satte allt på ett kort. Nu var det krig – ingen fotbollsmatch.

Det nyvigda anfallsparet Jermejeff/Berget bufflade sig fram (skräll) till en bra chans med kvarten kvar. 2-0 där hade varit en enorm ångestutsuddning. Istället blev det en lång färd mot tre nya poäng.
HIF var trubbigt som en blöt stubbe och i slutminuterna fick Mattias Svanberg kröna sitt suveräna inhopp med ett snyggt mål efter att ha sprungit sig fri på djupet. Var det någon som skulle göra det så var det just Svanberg alternativt Berget.

MFF:s guldjakt fortsätter i allra högsta grad.
HIF:s kamp för ett förnyat allsvenst konrakt fortsätter minst lika intensivt.
Kuhn:
– Det händer tyvärr för mycket kring skadeläget. Den här matchen vann vi tillsammans med supportrarna. Det var en krigarseger även denna gång, sa Allan.
Hur ser det ut med Bengtsson/AC/Mackan/Eikrem?
– Det är inte många av dem som är spelklara redan nästa helg Det är inte bra.

Henke:
– Vi gjorde en bra insats och med lite flyt hade vi kunnat ta en poäng. I andra halvlek fick vi mer tryck och hade en stor chans att sätta 1-1. Jag vet inte vad MFF hade egentligen… Sedan gjorde de tvåan när vi tryckte på, det är inget att säga om.

Betygen:
6 = Bosse Larsson-klass
5 = Världsklass
4 = Mycket bra
3 = Vi är nöjda
2 = Njaaa…
1 = Ålahueklass
0 = 031-klass
HIF:s Tifo: 1
Var det barnkalas eller roliga timmen? Var det någon som fått mängdrabatt på Buttericks? Kan någon vänligen förklara?

Visa-att-du-är-på-plats-markeringen: 4
Efter 24 sekunder förpassade Markus Rosenberg Peter Larsson till gräsrötterna efter en lagom sen tackling. Redan då förstod vi vad som var på gång.

Bergets självförtroende: 5
Matas hela tiden med bollar att jobba på och får saker och ting att hända. Den störste hipstern söder om Folkungagatan kommer att bli avgörande faktorn i guldstriden.

Att skrika till sig frisparkar/varningar: 0
Adam Erikssons dödsvrål efter en tackling från Yotun var bara löjligt. Vi är i Malmö – inte Rom.

Svanbergs andra halvlek: 5
Totalt respektlös. Finurlig. Snabb med boll. MFF:s största talang på många år kommer att vara en självklar startspelare nästa säsong. Och kanske redan borta mot BK Häcken?
2-0-målet var ren och skär klass.
Vem är den där Isak förresten?

Yotuns frispark från 23 meter i 83:e: 0
Allvarligt? Det hade varit en dålig frispark om han haft på sig trätofflor. Det här går inte ens att beskriva.

Yotuns förarbete till 2-0: 5
Tunnelen. Passningen i rätt sekund. Mjauuuu…

Bojanics självförtroende: 0
Jag var mer självsäker som 13-årig oskuld på skoldiscot när de storbystade gymnasietjejerna oväntat dök upp.

Lewickis självförtroende: 2 nä förresten, 3
Köttet är starkt men anden svag. Många enkla misstag som knappt vägdes upp av ett enormt grovjobb.

Edit: Andra halvlek var betydligt bättre. Uppoffrande slit och få misstag.

Jermejeffs slit: 3

Fick inte ut mycket av det i form av chanser, men tog mycket stryk och visade stort hjärta.

Christoffer Ekmark