Från Rasmusgatan till Champions League

Alla känner till Zlatan Ibrahimovics resa från Rosengård till Champions League.

Rätt få vet att Malmöfotbollen även fostrat en domare som förra året fullföljde sin egen resa från Seved och Sofielund till Champions League.

Då avslutade 33-årige Mohammed Mehmet Culum det för honom sällsynt händelserika året 2015 med att den 9 december gå på linjen som assisterande domare när Dinamo Zagreb mötte Bayern München i den mest prestigefyllda klubblagsturneringen av dem alla.

– Då fick jag äntligen debutera i Champions League, som assisterande domare nummer ett, berättar Mohammed Mehmet när Skånesport träffar honom i det stora fiket på andra våningen i det nya högskolebygget Niagara. Två stenkast från Malmö Live.

– Men egentligen var det bara lite av det som hände 2015, säger han och räknar i tur och ordning upp:

– Allt startade med att jag blev pappa för andra gången och bara några dagar senare blev det klart att familjen kunde flytta till ett nytt hus.

– Sedan ringde min domarcoach och berättade att jag var uttagen att döma U17-EM i Bulgarien och sedan fick jag även vara med på U17-VM i Chile. Två stora mästerskap på en säsong är ju fantastiskt!

Inte blev det sämre av att i EM där han fick döma i ett team med kollegor från Slovenien och Polen fick tre gruppmatcher, en kvartsfinal och även finalen.

– Det kändes som att det gick bra och när vi inte fick någon semifinal började vi faktiskt ana att det kunde bli en tredjeprismatch eller final. Chile var också en höjdare. Där var vi ett svenskt team med Martin Strömbergsson som huvuddomare. Tillsammans fick vi en gruppmatch, en slutspelsmatch och en kvartsfinal.

Och så kom då som kryddan på moset Champions League-matchen i Zagreb. Till saken hör att Mohammed Mehmet Culum flera gånger varit aktuell för stora matcher, men fått avstå på grund av att han är dubbel medborgare.

– Jag är både svensk och turkisk medborgare och fem gånger har jag fått lämna återbud för att det varit ett turkiskt lag med i matchen, berättar han.

Barn nummer två som kom i början av året heter för övrigt Lea och i familjen fanns då redan ett år äldre storasystern Asia och mamman till barnen heter Mona. Flytten de genomförde gick till Arlöv.

Att det numera står Arlöv som hemort istället för Malmö på domarpresentationen har ingen praktisk betydelse för uttagningarna. Sedan en tid tillbaka har varken klubbarna eller förbundet något emot att de assisterande domarna hämtas från samma stad som hemmalaget i de allsvenska matcherna. Därför var Mohammed Mehmet Culum redan en flitig gäst på Swedbank stadion.

– Jag har inga problem med att vara objektiv och döma MFF, eller vilket annat lag som helst. Fast jag ska erkänna att det ser lite bättre ut med Arlöv.

Mohammed Mehmet Culum växte upp på Rasmusgatan i Sofielund, en adress som i riksmedia förknippas med Seved, problem, skottlossning och allt möjligt ont. Mehmet tycker som de flesta Malmöbor att det är rejält överdrivet.

–  Jag hade en bra uppväxt både där och på Sofielundsskolan. Mina föräldrar bor kvar, jag är ofta där och min familj är oerhört viktig för mig. Att vara nio syskon och som jag ha fyra äldre bröder är heller inte fel när det gäller att skaffa sig tålamod och en förmåga att förhandla. Då vet man att man ibland måste linda in saker för att få sin vilja igenom, säger han och skrattar.

Två av Mohammed Mehmet Culums bröder spelar i Turk Anadolu FF och en av de andra är engagerad i Seveds FK som har sin verksamhet på Heleneholms IP alldeles i närheten.

Mohammed spelade också fotboll i IFK Malmö och Eriksfälts FF. Rätt tidigt insåg han dock att det gällde att specialisera sig om han skulle nå långt i domarkarriären, och det ville han.

–  Jag fick ett samtal från Kalle Hansson från Skåneboll, som tidigt följde min karriär. Jag minns att han frågade om jag spelat match på lördagen och det hade jag ju.

– Sedan frågade han vad som hade hänt med min match som domare på söndagen om jag skadat mig i min match som spelare på lördagen. Det hade blivit rätt mycket strul med att hitta en ersättare och jag hade gått miste om en viktig match. Det förstod jag ju och det blev lätt att välja bort att spela.

Som ungdomsdomare representerade Mohammed Heleneholms SK och tvärtemot många andra som berättar hur svårt det är att som ung hantera föräldrar och annat kring matcherna framhåller han hur roligt det var.

– Jag älskade det.

Alla de tunga uppdragen Mohammed Mehmet Culum får nu är som assisterande domare och det är den rollen – och som fjärdedomare – han satsar på. Vi som sett massvis med matcher på lite lägre nivå i Malmö vet dock att han var riktigt bra som huvuddomare också. Och han blir glad när någon – i det här fallet jag – påminner honom om det.

–  Jag försöker fortfarande hinna med en del småmatcher som huvuddomare. Till exempel dömer jag gärna i Malmömästerskapet. Jag vill också gärna döma inomhus i Tomtecupen och Skånecupen. Tyvärr gick det inte i år, men det är kul och bra att hålla kontakten med den typen av uppdrag också, betonar han.

Satsar man på en karriär som huvuddomare går det att bli heltidsanställd av Svenska Fotbollförbundet. Den öppningen finns inte för en AD. Mohammed Mehmet Culum hade gärna sett en förändring där, men inser att det är svårt, inte minst av ekonomiska skäl. Därför jobbar han som fritidsledare och är glad över möjligheten att snart gå ner från 100 till 75 procent.

Numera har han dessutom en arbetsgivare som förstår att han ibland måste vara borta och uppdrag att döma i Allsvenskan, VM och Europamatcher är ett ganska bra skäl att bevilja ledighet.

– Jag är på Oxievångsskolan nu. Det fungerar fint. Men jag blev tvungen att hitta en ny skola när Värner Rydén bytte ledning.

Som tvåbarnspappa i hus och med arbete kompletterat med ett kringflackande liv som fotbollsdomare finns det inte utrymme för så mycket annat. Mohammed Mehmet Culum berättar att han mest är hemma och tar det lugnt och att det inte är så särskilt glamoröst.

–  Jag går mest runt i mjukisbyxor.

2016 började förresten också bra när Mohammed fick träffa sin förebild som domare, italienske legendaren Pierluigi Collina.

– Han var väldigt bra och har kvar sin pondus. Det märks att han är i ett rum.

Vem är världens bäste domare nu när han lagt av?

– Jag måste säga Jonas Eriksson. Det är rätt häftigt att en svensk kollega kan vara bäst.

Vem är den bäste spelaren du dömt?

– Jag dömde i öppningsmatchen på Tele2 mellan PSG och Hammarby, så på den frågan kan jag svara Zlatan.

Händer det att du blir lite star-strucked och börjar tänka på vilka stjärnor du ska döma?

– Jag skulle ljuga lite om jag sa nej. Man går in och så står Ribery där. Och så är det ju fjärdedomarens uppgift att gå in i omklädningsrummet innan matchen och bland annat kolla skorna. Då är det givetvis en fördel om man inte är kaxig och konstig och förstör för kollegorna inför matchen. Men det är viktigt att säga att allting släpper när matchen sätter igång.

– När matchen startar glömmer jag fullständigt vilka lag eller spelare som är med. Då är det precis som vilken match som helst!

Är det jobbigt med alla resorna?

– Med ett arbete bredvid blir det mycket ibland. Det är ju inte fel att få en match på hemmaplan ibland. Fast något stort problem är det inte. Man ska vara på plats cirka två timmar innan i Allsvenskan och fastnar man i en trafikkö är det ju inte så bra. Därför gäller det att vara ute i god tid.

– För min egen del har jag ett litet extraproblem i och med att jag inte gillar att åka tåg. Jag blir illamående. Därför föredrar jag bil och egentligen är ju det perfekt om teamet kan åka tillsammans och ta ett förberedande snack.

Förbundet har bestämt att domarna ska vara tillgängliga efter de allsvenska matcherna om media har några frågor. Hur ser du på det?

– Jag ställer väldigt gärna upp. Det är jättebra om journalisterna frågar och man får en chans att förklara och utveckla. Det tjänar alla på.

Ole Törner