Succé för HIF:s U-lag – ingen tillfällighet

Helsingborgs IF går en kamp för sin existens i Allsvenskan och klubben har gång på gång ifrågasatts i olika medier under 2016.
Samtidigt byggs det upp en verksamhet i ungdomssektionen som går helt under radarn – trots stora framgångar. I helgen spelar HIF:s U17-lag SM-semifinal under klubbikonen Christoffer Anderssons och Jens Karlssons ledning och även U16-laget tillhör de toppen i landet i sin årgång.
– Vi har byggt upp HIF:s ungdomsverksamhet under flera år och hittat ett koncept som fungerar, säger U-ansvarige Jonas Ohlander (bilden).

Alla är vi medvetna om Helsingborgs IF:s problem i Allsvenskan.
Men lägg det år sidan för en stund.
Låt oss titta lite djupare ner i den anrika föreningen. Ner i det fundament som HIF grundar sig på. Ungdomssektionen.
För den ser inte ut på samma sätt som hos andra allsvenska lag. Och man är noga med att påpeka att det finns en långsiktighet i upplägget.

I ett kontor under den östra läktaren råder det klubbstugskänsla á la division fem. Tränare och spelare från olika sektioner stryker omkring, snackar hurtigt med varandra och trycker i sig kanelbullar i fikarummet.
Det är ingen slump att rummet finns. Det är en del av HIF:s strategi att få till stånd en familjär känsla i en klubb som lätt kan bli indelad i olika fack.

För Christoffer Andersson är det en helt ny miljö jämfört med när han kom från Nybro 1996.
– På den tiden såg allt annorlunda ut… Nu är allt mer genomtänkt och seriöst rakt igenom, säger han.
Då, för 20 år sedan, var HIF en av få svenska klubbar som arbetade enligt en tydlig plan att knyta till sig traktens spelare i tidig ålder.
– Jag tror att HIF var en av de första klubbarna som tog fram lägenhetskontrakt och tog in spelare utifrån på det sättet.
Jonas fyller på.
– HIF var även tidiga med koppla ihop fotboll och skola på gymnasiet. Det blev ett framgångskoncept med Christoffer Andersson, Erik Edman, Rade Prica och ett gäng andra. Vi hittade ett samarbete med Filbornaskolan som sedermera blev ett fyraårigt gymnasium. Vi var hur som helst bland de bästa att ta in spelare på det sättet – ett sätt som idag mer eller mindre alla Allsvenska klubbar jobbar med.

Idag pratas det ofta om att föreningar vill ha en röd tråd, ”ett sätt att spela fotboll på” från U-sektion till A-lag. Var det så även 1996?
– Ja, definitivt säger Christoffer Andersson och fortsätter:
– Många av de tränarna som varit i ungdomsleden har varit lyckosamma när de gått vidare i karriären vilket i sig är ett kvitto på att HIF haft bra ledare. Det har genererat talanger. För min del betydde Jörgen Lennartsson väldigt mycket. Han skolade oss på ett sätt som vi från mindre föreningar inte kunde – och mycket av det han brann för använder jag idag i dagens U17-lag. Främst handlar det om trygghet i försvarsspelet.

U17-laget tränar Andersson tillsammans med Jens Karlsson som blott 30 år gammal gör sin tionde (!) tränarsäsong i klubben.
– Jag har inte lika många allsvenska matcher som Chrisse, men har tränat P15 i många år. Utöver det jobbar jag som koordinator i 5-15-gruppen. Det han har i ryggen i form av elitfotboll får jag ha i form av tränarerfarenhet, säger Jens.
Så du har planer på att blir ”riktig” tränare en dag?
– Absolut, jag går den näst högsta utbildningen uppe i Stockholm just nu.

Jonas Ohlander är Ungdomsansvarig i Helsingborgs IF.
Beskriv din roll?
– Det är att hålla koll på de här två, säger han med ett plågsamt ansiktsuttryck och viftar besvärat åt firma Andersson/Karlsson.
– Skämt å sido. Jag är ansvarig i HIF för gruppen ungdomar mellan 5-19 år, främst för dem mellan 12-19 år. Allting från rekrytering till utbildning och samarbeten med skolorna. Jag ser till att det finns en helhetsbild, säger Jonas som även han har drygt tio års arbete bakom sig i klubben.

Vad är det för tränartyper som man har i HIF? Ska man ha en röd tråd genom föreningen krävs det ju också ledare som passar in i stöpformen?
– Intressant fråga, och det stämmer så till vida att det fotbollsmässiga kunnandet naturligtvis är en del av tränarnas kvalitéer. Men sedan är det viktigt att lyfta fram ledarskapet och det enskilda engagemanget. Att man bryr sig om spelarna även utanför planen, finns tillgänglig på fritiden och gör det till en livsstil.
– Det finns olika åtgärder som klubben gjort för att det ska bli en familjär stämning i klubben där man har samma målbild, bland annat i lokalerna. Vi vill vara en elitklubb med en småklubbskänsla.
Var det inte så förr?
– Det var väldigt annorlunda när vi kom in i klubben för några år sedan. Då kunde man se 13-årslagets tränare springa förbi 14-årslagets tränare och i bästa fall kunde man säga hej till varandra. Idag umgås man över alla gränser.

På gräsrotsnivån då? Hur jobbar HIF med att ta in sina ungdomar?
– Från 5-11 år så är HIF en breddverksamhet där alla som vill får vara med och spela fotboll. Då är man uppe på Norrvalla. Den enda målsättningen med den verksamheten är att skapa ett bestående fotbollsintresse – det ska vara kul med fotboll; och man får gärna bli HIF:are över tid.
Efter det då?
– Från tolv års ålder går verksamheten in i någonting som heter ”Pojk Elit” och så har det varit i åtta-nio år. Då är det bara ett lag i varje åldersgrupp. Det är klart att det inte är någon elitverksamhet med 12-15-åringar, men det är lite mer inriktning. Man tränar lite mer, ser till att man får träna fotboll på skoltid och så vidare.
Är det nere i 12-årsåldern som ni börjar rekrytera aktivt också?
– Njae, det är mer med 14-15-åringar vi gör det. Vi får spelarna i de lägre åldrarna ändå eftersom de självmant söker sig till oss.

Hur ser samarbetet ut med andra klubbar och föreningar i Skåne/Sverige?
– Det finns inget konkret samarbete utifrån rekryteringsdelen. Vi tittar på spelare på Skåneläger och turneringar vi själva är på och så vidare. Egentligen finns det inget annat vi gör, som att ha akademier och sådant. Vi har visserligen ett litet samarbete med Lödde och de lokala mindre klubbarna, men inte mer.
Kan akademier bli aktuella i framtiden? För det handlar ju inte bara om det fotbollsmässiga – ni har ju även HIF som varumärke att sköta? MFF vinner ju mycket mark på just det?
-Det kan säkert bli aktuellt i framtiden, men jag tror inte att vi är där ännu. Malmö arbetar det hållet med samarbeten med skolor runt om i hela Skåne. Vi är inte på den nivån än, varken ekonomiskt eller resursmässigt. Därför får vi hitta andra lösningar. Har man inte pengar på kontot får man vara kreativ på andra sätt, säger Jonas.

– Det vi försöker göra är att hitta en duktig spelare på annan ort i Skåne, exempelvis i Höör, och hitta en bra helhetslösning för honom. Det kan bi så att han är kvar i sin förening, men gästtränar hos oss några gånger per månad utan att behöva pendla flera dagar i evckan. För skola och allt runt omkring måste fungera. Tids nog kan det bli så att både spelaren och vi som förening känner att vi vill fortsätta och då får man försöka hitta en lösning då killen flyttar till Helsingborg. Vi stressar dock inte fram något.

Jens Karlsson fyller i:
– Calle Johansson i dagens A-lag är ett bra exempel. Han är just från Höör och var här på talangläger som 14-åring på talangläger. Sedan var han hos oss och tränade två dagar i veckan tills han började gymnasiet – då han flyttade till staden. Det är ett bra sätt, för då fick han vara kvar intryggheten i Höör – samtidigt som han fick mer kvalitet i delar av det fotbollsmässiga genom att pendla hit.

Hur stor är verksamheten, alltså hur många platser finns det inom varje ålderskategori?
– Vi har bara en trupp i varje ålderskategori från tolv och uppåt och i varje grupp är det cirka 20 spelare.
Och vilka lag har ni då?
Ett var i åldrarna 12, 13, 14, 15 och 17, därefter är det HIF Akademi som vi har istället för U19-lag. Sedan är det nästan alltid så att spelarna i samtliga lag har ”ett år upp”. Alltså att spelarna i U17-laget dessutom kan spela i P16-laget om det skulle behövas. I 14-årslaget spelar både 13- och 15-åringar.
Så det handlar mer om vilken grupp de passar in i snarare än åldrar?
– Ja, lite så. Så rullar det i alla lag.

Hur ser det ut i det framgångsrika U17-laget då?
– Under våren hade vi ett ganska ”gammalt” lag med mest 17-åringar. Nu har det ändrats under säsongen. En del spelare har gått upp i Akademi-laget och då hämtar vi upp spelar underifrån, säger Jens.

Christoffer Andersson:
– När vi körde igång U17-laget i vintras var det 32 man. Det blir ju ett problem i och med att bara elva kan vara på plan och spela från start. Därför har det krävts väldigt många samtal med spelarna under årets gång om varför vi placerat spelare i andra sektioner. Efter sommaren tog vi upp sex spelare från U17-laget till HIF Akademi-truppen, vilket i sig är helt fantastiskt eftersom det är precis det som verksamheten går ut på – att utbilda spelare. I samma veva valde vi att hitta lösningar för andra individer, som exempelvis utlåningar till andra klubbar för att de skulle få så mycket speltid som möjligt i en miljö som främjar deras utveckling. Fyra spelare har hamnat i Landskrona BoIS så man kanske kan säga att vi har ett bra samarbete med den klubben på det sättet, säger Andersson.
– På det sättet har vi fått ner U17-truppen i ett mindre antal individer som tagit stora steg i sin utveckling.

Ett Akademilag i division två istället för ett U19-lag alltså. Är ni verkligen helt nöjda med den lösningen?
Jonas:
– Vi är väldigt nöjda med den lösningen, men självklart finns det utmaningar. Att vårt U19-lag bestående av 17, 18 o 19-åringar får spela seniorfotboll med helt annorlunda tävlingskaraktär är väldigt utvecklande jämfört med att spela i juniorallsvenskan. Hade vi haft numerären hade det kanske varit optimalt att ha två U19-lag. Ett i div 2 och ett i juniorallsvenskan. Men det handlar ju även om kvalitet. Vi sliter ju när vi har ett division två-lag med 18-19-åringar som även ska spela U21-match varje vecka. Det är också så att det blir snävare för en 17-åring att ta sig in i division två än U19. I tvåan är varje match tuff – det är bara tre byten och så vidare. Skulle vi möta Kristianstad i U19-allsvenskan kanske vi vinner den matchen med 8-0 och man vet om det innan och kan rulla runt på fler spelare.
– Så, hade vi haft fler bra spelare så hade ett U19-lag varit bra, men vårat upptagningsområde är ändå ganska litet.
Hur ser ni på U21-lagets roll då, i förhållandet mellan Akademi och A-lag?
– Är det en tuff situation för A-laget (som nu) vill de hålla sina spelare borta därifrån. Den här säsongen har dessutom varit jättejobbig skademässigt för A-truppen, vilket har lett till att U21-lagets matcher blivit befolkade av våra 17-18 och 19-åringar. Det blir inte optimalt.

Har klubben någon uttalad målsättning kring hur många egna produkter som ska spela i A-laget?
– Tja, det finns väl en sådan där gammal klassiker om att man varje år ska fylla på A-truppen med minst två egna spelare. 50% av truppen ska vara de egna, men sådant där går väldigt mycket i vågor. När HIF vann SM guld var det med minst 60% egna spelare i truppen (inte startelvan).
Men det är ju när en klubb lyckas med just den biten som de där extra 2000 personerna i publiken dyker upp på matcherna – när man känner att man tittar på ”stadens lag”?
– Absolut, det är klart att sådant spelar stor roll. Det är dit vi vill komma.

Resultatmässigt då? Hur ser det ut bland de yngre?
– Vårat U15-lag spelar i en nationell 16-årsserie. Det har gått fantastiskt bra för dem, de vann sin södra serie närmast före Halmstads BK och Malmö FF och har nu ett slutspel att lira, säger Jonas.
Nästa kategori är 17-årslaget som också tillhör Sveriges översta skick. Laget var även i Gothia Cup i somras och nådde finalen.
– Trots att vi flyttade upp sex man från U17 till Akademin i somras och fick fylla på underifrån, så kunde vi behålla kvaliteten eftersom många andra spelare lyfte sig och tog stora kliv framåt. Det är ju en enorm styrka när man tänker efter. Att vi vann den södra gruppen var också bra. Vinner vi semifinalen blir det final med fri lottning sista helgen i oktober, säger Christoffer.
– Av de här 32 har merparten varit här sedan de varit 12 år eller yngre. Det är ett gott betyg till verksamheten som helhet och vittnar om att jag och Christoffer inte har gjort något underverk med truppen. Det är verksamheten över tid som gjort det bra, därför vill jag verkligen framhålla de tränare i gruppen med 12-15-åringar som lagt en stor del av grunden. Det är inte en slump att vi fått fram ungdomslag som nu är bland de absolut bästa i sin ålderskategori i Sverige – det är bra arbete under flera års tid som gjort det möjligt, poängterar Jens Karlsson.

Hur fungerar det med Henrik Larsson som manager OCH A-lagstränare? Hur involverad är han i U-lagen och HIF Akademi?
– Henrik är väldigt involverad och insatt. Han har varit på en hel del U-matcher och visat intresse för de som är med i aktuella lag. Han har bra koll, intygar Christoffer Andersson.
Jonas brer på:
– Jag skulle vilja säga att Henke sett alla Akademilagets hemmamatcher, bortsett från någon enstaka gång då de krockat med A-lagets. Tittar man tillbaka åtta-nio år i tiden så är Henrik Larsson faktiskt överlägsen vad det gäller att ha koll på U21, Akademi och U-lag. Plus att han har en kontinuerlig diskussion med oss ledare hela tiden. Vi har en tät dialog med honom.

Hur mycket av det nya HIF, inom några år, tror ni finns i dagens framgångsrika U-lag?
– Otroligt svårt att säga. Det är så väldigt mycket tur och timing som spelar roll när någon tar steget in i ett A-lag, säger Jonas.
Christoffer Andersson minns hur det var för egen del:
– Det som banade vägen för mig var att Åge Hareide kom till HIF och fullständigt tränade skiten ur A-laget. Det var ett par som inte klarade av den belastningen vilket i sin tur banade vägen för mig. Jag fick mycket speltid som 19-åring och det gick bra, det blev 23/26 matcher på alla möjliga positioner.

– Felix Bindelöv (19 år) är ett bra exempel på hur det kan gå oväntat snabbt på ett positivt sätt. Han har gjort flera starter i Allsvenskan i år och har etablerat sig i högsta serien. Felix var självklart bland de allra bästa i akademin, men dominerande inte i division två i fjor. Dock kom han in på en position (mittback) där det saknades spelare som var skadade. Han fick chansen – och tog den. Det kan finnas andra spelare, exempelvis innermittfältare, som inte kommer in i A-laget för att konkurrensen är väldigt hård på den positionen vid ett visst tillfälle. Jonathan Levi och Niklas Jönsson var två av de spelarna förra säsongen och det blev ju bra för båda som nu spelar div-1 fotboll i BoIS och Kristianstad, säger Jonas.

Som återkommer till hur HIF genomsyras av samma tänk från 12-åringar till A-lag.

– Från 12 till 19-åringar har vi en tydlig spelidé som i korta ordalag går ut på att spela teknisk, offensiv fotboll, vara det bollförande laget, men samtidigt vara duktiga på att försvara och värdera när vi ska göra vad.. När Henrik Larsson kom in i laget som tränare var han helt med på att föra den linjen vidare, även om han i A-laget under året har tvingats göra en hel del justeringar utifrån skador och spelarmaterial. Men den röda tråden finns där absolut.

– Henrik och jag hade en sittning tidigare där vi tittade på alla spelare på alla positioner och han hade en del åsikter om olika spelare, som att de ska ligga lite annorlunda i vissa positioner. Det var ett nyttigt samtal och visar att det går att tänka på samma sätt i olika kullar. Vi försöker inte att vinna matcher utan att gå ifrån våran spelidé, det är viktigare med talangutveckling på lång sikt snarare än att bara vinna enskilda matcher. Det ger resultat, avslutar Jonas Ohlander.

Christoffer Ekmark