Nyheter

Kristianstad gjorde jobbet – till slut

Matchrapport:
IFK Ystad-IFK Kristianstad 25-28
IFK Kristianstad är ett bättre lag än IFK Ystad. Det vet vi alla.
Men för att åka hem med poäng krävs det att man faktiskt gör jobbet.
Det gjorde IFK Kristianstad. Till slut…
Det kunde bara sluta på ett sätt. Och det gjorde det också.
Men IFK Ystad föll verkligen med flaggan i topp i Kamratderbyt mot Kristianstad.
Det hade inte gått ått minuter när Ystads främste skytt Henrik Dahlberg landade illa efter en skottfint med släpp till linjen. Omedelbar hård lindning och även om det inte skkreks korsbandsvrål går det att dra slutsatsen att det inte är något som går bort efter ett varmt bad. Som om inte IFK Ystad hade det jobbigt nog ändå.
Nåväl.
Trots det nackslaget och ett tremålsunderläge som satte hemmalaget ändå tänderna i bettet och lade sig ner i selen. 12-13 i paus innebar att man i högsta grad var med i matchen mot ett IFK Kristianstad som gick runt på laget.
7-6-spelet gav mer framåt än det läckte bakåt – även mot ett så kontringsskickligt lag som Kristianstad – och det är tydligt att spelarna blivit trygga den spelmetoden. Tidigt i andra halvlek segade man sig ikapp (14-14, 15-15, 16-16).
IFK Kristianstad spelade utan fart och finurlighet och blev det där laget som står och väntar på att någon ska ta ansvaret. Olafur Gudmundsson gjorde det för det mesta, annars var det väldigt mycket flackande blickar.
Efter 38 minuter var IFK Ystad i ledningen för första gången. Henrik Knudsen, planens bäste spelare, gjorde 17-16 på egen hand. Jumbon hade fått det svenska handbollsflaggskeppet att köra på grund.
Ola Lindgren svarade med en omedelbar timeout och kastade in Nebojsa Simic i mål istället för Leo larsson (som alls inte varit dålig).
Det fick ingen omedelbar effekt.Christoffer Nilsson kontrade in 18-16 och i Ystad Arena hyttades det med nävarna, skreks på domarna och hetsades som, ja kanske aldrig förr den här säsongen? Det var nästan nästan nästan Österporthallsstämning.
Nordöstskåningarna jobbade sig ikapp och förbi några minuter senare på indivuduell skicklighet.Jerry Tolbrings straffskytte exempelvis.Lite tur hade de också, som när Gudmundssons tunga 21-23-mål med tio minuter kvar flippades in via täcket och 21-24 med sju minuter kvar var bye bye-målet..
Där och då gick tåget. IFK Ystad hade gjort match av det i fem sjättedelar.
Mästarna höll undan, knappt men säkert, och fick med sig de två poängen alla hade förväntat sig.
IFK Ystad visade att de närmar sig lagen ovanförsig i tabellen. Inte poängmässigt visserligen, men ni fattar. Hoppas jag.
Värt att nämna i övrigt?
Varför inte den klämkäcka speakern som hade åsikter och tankar kring det mesta, och sällan höll inn med det.
Spekern:
“Det är inte ofte vi har en gemensam hejaklack i hallen” (när de orangea sjöng “IFK” och de röda “Ystad”).
“Vi bara skoja. Det var INTE mål!”
(När en domare signalerade för mål när skottet gick utanför, för att sedan ändra sig).
“Nu har vi många domrae på planen”
(När Ola Lindgren och Kenneth Andersson både luftade sina åsikter).

Relaterade artiklar

Back to top button
Close