Röda siffror – men BoIS på rätt väg

När Landskrona BoIS har årsmöte den 9 mars redovisar klubben ett minusresultat på 834 857 kronor och ett negativt eget kapital i klubben på 3 557 417 kronor.
På dessa fakta kan man se på olika sätt. BoIS väljer det ”självkritiskt optimistiska sättet”.
– Vi är på rätt väg både sportsligt och ekonomiskt, men nådde inte ända fram varken sportsligt eller ekonomiskt 2016. Vi är på en saneringsresa som tar flera år, säger klubbens ordförande Gabriel Munck (bilden).

Det är årsredovisningsdags för Landskrona BoIS och som vanligt så här års får ansvariga personer i ledningen stå till svars i olika medier. Vi har valt ordföranden Gabriel Munck och kansliansvarige Lennart Neander – den sistnämnde har ett långt förflutet i föreningen som styrelsemedlem, kassör, medlem av valberedningen – och nu kanslist.
– Vi påbörjade en resa 2016, både på den fotbollsmässiga biten och kring ekonomi. Först då insåg vi fullt ut att vi hade ett sjukdomstecken.
Åren innan gick klubben back 1,3 miljoner (2014) och 1,7 miljoner (2015). Borde inte den insikten kommit tidigare?
– Jo. Det blev ju uppenbart då att våra budgetar inte stämde med verkligheten. De tidigare fem åren har avvikelse mellan budget och utfall legat på mellan minus 1 och 2 miljoner kronor. Men det är först vid en sjukdomsinsikt som man kan gör något åt det. Vi måste vara självkritiska där, säger Neander.

Arbetet påbörjades alltså på allvar under fjolåret med att få det budgettekniska läget under kontroll.
Så. Vad finner man då när man lyfter på locket? Först och främst är det många röda siffror i BoIS årsredovisning för 2016. För att börja någonstans kan det negativa egna kapitalet på drygt 3,5 miljoner nämnas.
– Den delen har vi ändå under kontroll. Vi har en fyraårig avbetalningsplan och fordringsägare som inte står och knackar på dörren och begär in pengarna, säger Neander.

För att sätta Landskrona BoIS nuvarande ekonomiska förutsättningar i perspektiv bör nämnas att klubben år 2013, senast de spelade i Superettan, hade en omsättning på 23,5 miljoner kronor. 2016 var den knappt 14,4 miljoner. Och den fortsätter att sjunka.
– Under 2016 drog vi ner kostnaderna med drygt 30 procent. Det fanns en kostnadsmedvetenhet i hela föreningen på ett helt annat sätt än tidigare – det gör att man har anledningar att vara optimistisk inför framtiden, säger Neander.
Utgiftsposten ”personalkostnader” har minskat med knappt tre miljoner?
– Där har vi varit hårda. Vi har bantat i princip överallt i hela organisationen.

Varför går ni då med drygt 800 000 kronor i förlust?
– Som alltid under ett år så finns det saker som är svåra att räkna på. Det finns ”gungor och karuseller” som genererar oväntade utgifter och intäkter, säger Munck.
Utveckla?
– Två poster sticker ut. Främst den att vi fick skriva av en fordran på 466 000 kr till skolan LA School of Sports och på så vis hjälpte till med att omorganisera och utveckla skolan. Det var en tung post som å andra sidan bygger någonting bra inför framtiden även ekonomiskt. Vi äger fortfarande 19 procent av skolan och hade ett solidariskt ansvar mot övriga aktieägare, påpekar Munck.
– Dessutom skrevs värdet på aktierna i dotterbolag ned med 100 000 kr. Rensar man från dessa ”extraordinära” kostnader så är vi ca 100 000 kr bättre än budgeterat resultat, som låg på – 437 000 kr.

Å andra sidan nämner årsredovisningen en oväntad intäkt på 500 000 kronor för framgångarna i  Svenska Cupen?
– Samtidigt nådde klubben till exempel inte budgeterade siffror i sponsorförsäljningen. Det finns som sagt alltid plus och minus i ett driftsresultat.
Neander och Munck hävdar bestämt att fortsätter på den inslagna vägen 2017.
– Nu har vi satsat på ungdoms- och tränarsidan och det handlar om omfördelningar inom klubben. Samtidigt är spelartruppens budget är lägre 2017 än 2016. Vår målsättning är ett nollresultat 2017.

Förklara den stora ekonomiska skillnaden med spel i division ett jämfört med spel i Superettan.
– Främst kommer det betydligt mer pengar från Svenska Fotbollsförbundet genom TV-rättigheter och från Svenska Spel. Ersättningen ligger på cirka fyra miljoner. Procentuellt sett är det väldigt mycket pengar när man har en budget på 12-13 miljoner, säger Munck och fortsätter.
– Vissa kostnader kommer per automatik att öka till exempel reskostnader, men det är framförallt intäktsposten som ser helt annorlunda ut
– Sponsorintäkterna i Superettan ger uppskattningsvis en miljon mer, lågt räknat. Vi får ett helt annat medieintresse. Och spel i Superettan, rentav på den övre halvan av tabellen, medför cirka 500 mer i publik per hemmamatch. Då har vi ytterligare lågt räknat ytterligare en halvmiljon i intäkter.

Så. För att sammanfatta.
Landskrona BoIS har stoppat blödningen, ”påbörjat en resa” och har rent sportsligt även goda möjligheter att ta det där nödvändiga steget till Superettan. Klubben är favoriter till att vinna division ett södra och inledningen på 2017, med två succéartade hemmamatcher i Svenska Cupen, bådar onekligen gått.
– Vi tycker definitivt att BoIS hör hemma inom Svensk elitfotboll och det är vår förhoppning att vi snart är där. Siffrorna i bokslutet må vara röda, men de visar också att vi tagit stora steg i rätt riktning, avslutar Gabriel Munck.

Christoffer Ekmark