FotbollMalmö FFNyheterOles MFF-blogg

Matchen dolde de goda beskeden

Ju mindre man såg av MFF-matchen mot Jönköping desto bättre blev den.

Och det menar jag faktiskt inte på något raljerande vis, eller i alla fall inte enbart.

1-0 var första gången i år MFF höll nollan, och det är ju bra.

1-0 innebar att MFF vann matchen och segrar är alltid bra och oändligt mycket bättre än alternativet. Inte minst i en klubb som ska odla sin vinnarkultur. Att vinna utan att spelet stämmer är dessutom en styrka.

Allt strålade dessutom samman i segermålet. Anders Christiansen jobbade fram bollen till målskytten Tobias Sana och betydelsen av att AC kunde göra comeback och att Sana fick göra mål går knappast att överdriva!

Men så var det ju det där med att i 90 minuter var matchen mest en orgie i tröghet plus en brist på tävlingsmatchkoncentration och ett stort kliv bakåt i jämförelse med Brann och framförallt Rosenborg.

Med facit i hand ett väntat kliv bakåt.

Hittills i är har matcherna inneburit en stegring i kvalitén på motståndet och MFF har trots bristen på tävlingsmatcher hittat en nerv. Efter Rosenborg på gräs blev dock ett svårtuggat Jönköping Södra på hård plast ingen höjdare.

Magnus Pehrsson påpekade det direkt på presskonferensen och det tycker jag är bra, att han både ser och erkänner sådana problem.

För inställnings- och prestationsmässigt var det här inte i närheten av vad MFF bjöd på i den första halvleken mot Rosenborgs BK. Det fattades ett par procent överallt och sammantaget blev det segt och trist. Att MFF fick byta ut Lasse Nielsen (stukat fot), Markus Rosenberg (genomtramp när han landade) och Behrang Safari (lite känning i hälsenan tidigare i veckan) gjorde det inte bättre. Inte heller att Anton Tinnerholm började på bänken och att Jo Inge Berget och Pawel Cibicki satt på läktaren med lätt skadekänning och Alexander Jeremejeff – som skulle spelat – var sjuk. När MFF ändå genomförde en hel del byten utöver de påtvingade blev det till slut mest ett test på pratet om att en spelare i MFF helst ska kunna spela på många olika positioner.

Det är en bra tanke, men det finns en gräns.

När Tobias Sana och Mattias Svanberg spelade på topp i den andra halvleken var det en kort tidsperiod i matchen när MFF hade tre vänsterbackar och ingen anfallare på planen! Mot slutet kom Teddy Bergqvist in och han är inte nära en startplats än, men han är i alla fall en forward.

Ett besked gav i alla fall startelvan och bytena. Felipe Carvalho är just nu så långt in i frysboxen det går att komma. Lasse Nielsen och Franz Brorsson går före, Rasmus Bengtsson gör det också om han blir frisk, Behrang Safari som tog steget in idag, gör det och Dennis Hadzikadunic som byttes in är också före. Jag tror faktiskt att Oscar Lewicki som en tillfällig lösning och Hugo Andersson från U19 också ska rankas före honom. Om Felipe Carvalho mot förmodan ska kastas in i hetluften i år är han förmodligen till och med närmare att spela på topp i en jakt på kvittering än på en mittbacksplats.

Líka bra att sätta upp en stor skylt. Till salu eller utlåning!

För oss som såg matchen fanns det alltså trots allt en del positiva besked.

Anders “AC” Christiansens comeback var det största.

AC är efterlängtad och gick direkt in och pressade fram situationen som ledde till 1-0-målet. Han höjer hela MFF ett snäpp! Att han efter bara ett år dessutom blivit en publikfavorit hördes också på jublet när han byttes in. Dagens högsta. Och efter matchen var det han som hyllades mest.

Tobias Sana som målskytt ar också en höjdare.

Han behöver visa att han kan det också. Och det kan han ju. Många var som sagt sega i MFF mot J Södra. Sana var det inte.

Skånesports MFF-expert Ole Törner.
Skånesports MFF-expert Ole Törner.

Relaterade artiklar

Back to top button
Close