Möt MFF:s lagläkare Pär Herbertsson
För 15 år sedan började Pär Herbertsson jobba som lagläkare i MFF. Han är kvar än.
Med tiden har han dessutom fått ett varmt hjärta för föreningen.
_ När du kommer nära ett lag känner du ju för det och jag gläds åt framgångarna och kan tycka att jag har en liten del i dem också, säger Pär Herbertsson.
Men rötterna finns i Halland och vägen till MFF gick via Landskrona BoIS, Halmstads BK och Helsingborgs IF.
Att han hamnade i MFF berodde på Tom Prahl och Bosse Nilsson.
_ Jag jobbade i Ängelholm där jag startade en idrottsklinik och var lite grann i Landskrona BoIS. Sedan började jag hjälpa Tom Prahl i Halmstads BK och även Bosse Nilsson i HIF. När sedan Tom blev tränare i MFF och Bosse lagledare där frågade de mig om jag ville hjälpa dåvarande läkaren Håkan Lindberg.
_ Både Tom och Bosse gick dessutom en kurs i idrottsmedicin i Lund där jag höll en föreläsning om idrottsskadeprofylax på Sparta. De gillade tydligen vad de hörde. Frågan kom, jag sa ja och 2001 tror jag det var började jag i MFF.
Håkan Lindberg var ansvarig till 2004, men efter guldet tog Pär Herbertsson över huvudansvaret och efter det är det han som undersökt, diagnostiserat och reparerat – och ibland ”sågat” i – spelarna i truppen.
Alltid med ett gott humör och ivrig att prata och diskutera skadebiten.
Steg för steg har även det förebyggande arbetet blivit allt viktigare, undersökningarna grundligare och staben större.
_ Jag är mitt uppe i en genomgång av spelarna i truppen och har avverkat alla utom två. Vi pratar med dem, tar blodprover och alla möjliga tester som krävs för en spelare i Allsvenskan. Vi har god koll och de är i bra form.
Från och med i år har MFF också uppgraderat till två fysioterapeuter i det medicinska teamet. Jesper Robertsson och Alexander Nilsson har tillsammans ersatt Wilner Registre och man screenar spelarnas fysiska värden, har inspelningar från samtliga träningar att tillgå och någon är alltid på plats. Ofta båda.
_ Jag vill inte kritisera hur det var tidigare, bara konstatera att det inte var enkelt alltid för Wilner att vara ensam. Jesper och Alexander är mycket duktiga och vi har ett bra team kring laget, säger Pär Herbertsson.
När skadorna, eller sjukdomarna, kommer måste dock Pär Herbertsson rycka in och han har under de 15 åren missat väldigt få matcher.
_ Jag försöker alltid vara på plats. Någon enstaka gång när jag varit borta på grund av semester eller annat har Håkan Lindberg gått in och täckt upp. Men annars har det funkat. Undantaget var när jag fick min hjärnblödning förra året.
I maj small det till när han var inne i badrummet och han fick en våldsam huvudvärk. Han fick åka till neurologen i Lund, själv bli sjukskriven och ta det lugnt ett tag. Trots att han är en person som inte har särskilt lätt för att göra det.
Han frisknade dock snabbt till och numera har han inga sviter.
_ Åtminstone inbillar jag mig det själv, säger han och ler
Några planer på att pensionera sig när han om två år fyller 65 har han heller inte. Varken som lagläkare i MFF eller i sitt civila uppdrag på Ortho Center på Brogatan i Malmö.
_ Givetvis är det slitsamt och mycket att göra, inte minst under Champions League-perioderna med mycket utlandsresor. Och hemma i Malmö gäller det vara på plats inte bara på det egna lagets aktiviteter. UEFA kräver medicinsk närvaro även hos motståndarlaget och helst även när domarna tränar så det är fullt upp i åtskilliga dagar.
_ Men det är så kul också, inte minst i kvalmatcherna till Champions League som har gett mig oförglömliga minnen och underbara upplevelser. Det är det roligaste jag fått vara med om under de 15 åren, säger Pär Herbertsson.
Att vid 65 eller 67 trappa ner och enbart hålla på med MFF-uppdraget kommer heller inte att fungera.
_ Jag måste ju ha någonstans att utföra operationerna. Då krävs anknytning till en klinik.
Vilken är den konstigaste skadan du stött på under alla åren inom fotbollen?
_ Det är faktiskt skadan som Anders ”AC” Christiansen drabbades av ifjor och som han nu har återhämtat sig från. Konstig var den på det viset att den var helt ny! AC slet av sin bicepssena i knäet helt isolerat och det fanns inte ens beskrivet att det gick att göra.
_ Efter 2001 finns till exempel samtliga skador i Champions League bokförda och en sådan skada har aldrig förr rapporterats. Efter ett tag opererade vi, men det tog ett tag att komma på exakt vad det handlade om för skada och hur vi skulle åtgärda den.
Vad är det svåraste eller värsta du upplevt under MFF-åren?
_ För mig är det att tvingas plocka bort en spelare från ett motståndarlag! I Allsvenskan har lagen vi möter i Malmö ofta ingen läkare på plats. Om en spelare då får en smäll i huvudet blir det min uppgift att avgöra om han ska få spela vidare eller inte. Mot Elfsborg fick jag plocka av Jon Jönsson och Jörgen Lennartsson blev inte särskilt glad. Men jag måste göra en objektiv medicinsk bedömning även om det är väldigt svårt i en jämn match som står och väger. Jag fick göra det en gång även i Royal League när vi mötte FC Köpenhamn
Finns det spelare som drabbats av så många skador att du tycker synd om dem?
_ Visst. Patrik ”Bjärred” Andersson är nog den jag främst tänker på. Han kom hem och tvingades operera sin hälsena och sedan drabbades han även av en korsbandsskada som stoppade karriären.
_ Jasmin Sudic och Alexander Blomqvist är två andra spelare som verkligen fått kämpa, Men de är ju tillbaka och spelar nu.
Finns det spelare som aldrig blir skadade?
_ Rätt många har faktiskt ganska få skador. Jo Inge Berget är en, Anton Tinnerholm har väl heller inte drabbats av mycket mer än nageltrång. De finns.
Till sist avslöjar Pär Herbertsson att han, trots rötterna i Halland, där resten av familjen fortfarande bor och han har kvar en sommarstuga i Mellbystrand, och jobbet med Tom Prahl i HBK, hade ett helt annat favoritlag i barndomen.
_ Jag är Halmian! Född 1953 var det 1962, när IS Halmia gick upp i Allsvenskan, som präglade mig.
Det året var Halmia, som nästan hade nått Allsvenskan 1961, helt överlägset och förlorade inte en match i serien. Sedan vann man kvalet och satte publikrekord mot Landskrona BoIS när 20 381 åskådare bänkade sig på Örjans Vall. Så många har Halmstads BK aldrig haft.
Att det kan vara svårt att sluta som läkare är för övrigt Pär Herbertssons föregångare i MFF Håkan Lindberg ett bra bevis på. De är arbetskamrater på Ortho!
_ Håkan är en bit över 70 och jobbar fortfarande ett par dagar i veckan. Han opererar inte, men undersöker.
Ole Törner