IshockeyMalmö RedhawksNyheter

Personlige Persson: “Bye bye Växjö”

Lite gammalt och lite ungt!
Ville sova på saken innan jag fattade pennan för en krönika efter upplevelsen i Malmö Arena under måndagskvällen. Lätt att flyga iväg efter en sådan upplevelse med så många positiva intryck, men efter att ha sett matchen i repris hemma i soffan, vilat öronen på favoritkudden i bingen under några timmar låtit hjärnan få bearbeta och sortera ner intrycken, så finns ett par saker som dök upp redan under kvällen fortfarande kvar.
Dom skall vi ta oss igenom tänkte jag – hoppas ni håller med!

För det första, och det har sagts tidigare, Malmö Arena är Sveriges bästa hockeyarena.. När det är människor i den!! Och har dessutom de som befinner sig där tagit beslutet att vara med och skapa festen och inte bara vara åskådare är den fantastisk. Det tryck och den gemensamma stämning som kan skapas i arenan är av världsklass, och skåningar har, när man vill, en sällsynt förmåga att vara högljudda! Och då är det jävligt jobbigt att stå på andra sidan. Det har Sveriges bästa lag fått känna på.
Bye bye Växjö, tack för fantastiska fighter! Och en stor eloge till Sam Hallam som jag på många sätt tycker är en extremt bra förebild som ledare!

Man skulle enkelt kunna slänga ur sig en massa beröm till alla stjärnor som nu kommit upp det snäppet man förväntar sig att de skall leverera på. Dels från perspektivet vad deras CV skvallrar om, men även lönekuvertet. Och vi skall komma ihåg att det inte är några duvungar Malmö Redhawks ställer på isen. Många av de namnkunniga spelarna har ju varit med och vunnit titlar, fast i andra klubbar. Efter gårdagen vill jag istället lyfta fram två andra namn som jag tyckte stack ut under kvällen, men som kanske inte stal rubrikerna.
Den första är äldst i SHL med rutin från såväl andra SHL klubbar som NHL, Mathias Tjärnqvist, som med sina 38 år igår agerade så smart i sin 4e kedja. Lät dom mer skridskostarka (nuförtiden) ungtupparna skrinna runt och tackla, och vinna puck i sarghörnorna, medan han själv hittade centrala ytor bakom kompisarna på isen och där han vid ett flertal tillfällen kunde ”dammsuga” och fånga förlupna puckar som dök upp där Växjö försökte spela sig ur den press dom utsattes för under i princip hela matchen.

Mathias Tjärnqvist.
Mathias Tjärnqvist.

Och befann han sig inte där så var han i ”facet” på Växjös målvakt och såg till att lämna över offensiva tekningar till Filpula, Storm och dom offensivt starkare formationerna. Jag tyckte också att han visade ytterligare en dimension i att vara den där lagom balanserade retstickan. Som flugan en het sommardag.. som aldrig ger sig och hinner undan varje gång man tror man skall ge den avgörande smällen.. ett jävla surrande helt enkelt, och ihop med Jadeland måste det kännas som att man sitter i en skithög full med flugor som man inte blir av med. Otroligt viktigt för att avlasta och irritera på detta sättet.

Den andra tillhör ungtupparna, född -97 och kommer från Österrike. Jag pratar om Lukas Haudum, som jag tyckte var överallt på banan igår. Och det är riktigt roligt att Peter och hans ledarstab ger de unga killarna det stora förtroende de nu får i dom viktiga matcherna också. Det är precis det som både Malmö Redhawks behöver, men även svensk hockey. (jo, jag vet att Haudum är Österrikare)
Vi har sett det hos både Frölunda och Skellefteå under de senaste åren, och fler har följt i deras fotspår, att hellre spela unga duktiga spelare än att ta hit dåligt tränade transatlanter eller centraleuropeer som inte håller måttet, och som ofta framstår som extremt ointresserade. Här får vi istället se unga talanger som brinner för hockey, och det lag som man spelar i.

Lukas Haudum.
Lukas Haudum.

Malmö har blivit betydligt bättre på detta. Haudum var igår ett lysande exempel, och vi har Lerby, Rosdahl och några till som är så roliga att följa därute på banan. 110% i varje byte och igår tyckte jag att Haudum var en av planens bästa spelare sett ur sin ålder och agerande. Han tog många bra beslut i hårt pressade situationer!
Till sist, jag var inbjuden i en loge där Mats Näslund var hedersgäst. Mats Näslunds meritlista behöver inte beskrivas mer än att han är den spelare i Sverige som genom tiderna tagit flest olika titlar!
Jo, han har något som Foppa, Sudden och de andra inte har. Utöver Stanley cup, OS och VM och SM guld, har han även ett Europacupguld med MIF 1993.
Och han har dessutom koll på både hockey och Malmö av dagens årgång. Hurdå? Jo, han sa att Rhett Rakhshani skulle avgöra matchen mot Växjö. Sen sa han att Peter Andersson är en tränare med mästarkapacitet. Hoppas han får rätt i det också!

Men först måste Malmö Redhawks i så fall fälla nästa favorit, seriens näst bästa lag HV71. Och skulle man lyckas med detta kan man inte säga annat än att man är ett värdigt finallag, för motståndet på vägen dit har blivit tuffast möjliga!

Robert Persson

Relaterade artiklar

Back to top button
Close