Läge att plocka fram tålamodet med Svanberg
När alla – eller i stort sett alla – i MFF-truppen är friska och skadefria hamnar väldigt duktiga spelare på läktaren.
Mot Djurgården är det Tobias Sana och Mattias Svanberg som får ta klivet ur truppen.
Då blir det diskussion.
Inte minst om Svanberg.
En del av kritiken mot Allan Kuhn var att de egna talangerna hade för lång väg in i A-laget. Just Svanberg nämndes och Franz Brorsson.
Och där har vi den stora skillnaden nu.
Brorsson spelar och gör det konsekvent. Därför har det redan blivit en förbättring. Inte minst när man lägger till Erdal Rakips framfart hittills i Allsvenskan.
Dessutom är Franz och Erdal 21 år medan Mattias, vilket är lätt att glömma bort, nyligen fyllt 18.
Det är alltså knappast någon panik med att slussa in Svanberg – som har kontrakt till och med 2019 – i startelvan.
Alla måste alltid förtjäna sin plats både i elvan och truppen. Jag tror fortfarande att Mattias Svanberg på sikt kommer att bli en spektakulär spelare, en dominant i Allsvenskan och komma med i landslaget.
Men exakt när han tar det där avgörande steget går inte att säga. Unga talanger måste ofta passera platåer där de står stilla ett tag och kanske till och med går bakåt innan de får en ny skjuts i utvecklingen. Som jag ser det är Mattias på en sådan platå nu. Han hade en vassare form i höstas än han har idag, även om Magnus Pehrsson för att skydda honom säger motsatsen. Men det är inget konstigt med det. En riktigt bra talang tar sig genom de där perioderna och blir snarare bättre av dem.
Viktigt att påpeka är också att alla trupputtagningar är unika. De görs till matchen som ska spelas och efter vad som behövs i den.
I inför-snacket tryckte Magnus Pehrsson på att i ett läge där Lasse Nielsen precis fullföljt den obligatoriska ”trappan” efter en hjärnskakning och Behrang Safari bara gjort två träningar efter skadan som tvingade honom att stå över matchen mot Halmstads BK behöver man gardera med fler defensiva spelare på bänken än annars. Det är inte tomt prat utan klokt tänkt.
Om det bara gällt att ranka de 18 just nu bästa spelarna i MFF är naturligtvis både Tobias Sana och Mattias Svanberg före Felipe Carvalho. Men att ta ut en trupp är betydligt mer komplext än så.
Och tittar man på träningarna och U21-matcherna finns det en tydlig tendens till att Mattias Svanberg matchas allt mer som central mittfältare. Jag tror också att det blir hans bästa position, antingen att starta där eller spela på kanten och gå inåt i planen och om det finns en långsiktig planering så gillar jag den.
Oscar Lewicki, Erdal Rakip och Magnus Wolff Eikrem har samtliga kontrakt som går ut vid årsskiftet. Om någon, några eller till och med alla i den trion lämnar innebär det givetvis en radikal förändring i Mattias Svanbergs chanser att få speltid. Jag vet att Mattias själv och hans omgivning har det nödvändiga tålamodet. Kan vara läge att ha det på läktaren och i tv-soffan också!
Och om de stannar får han jobba ännu hårdare. Det är kanske den viktigaste egenskapen en talang kan ha, att varje dag jobba hårt och tåla det.
Sedan blir det ju bara dumt att bryta ut ett enskilt fall och ta det som intäkt för att Malmö FF inte satsar tillräckligt på de egna.
Mot Halmstads BK hade sex av de elva spelarna som startade matchen en bakgrund i MFF:s ungdomsfotboll. Det är klar gnällmånsstämpel på de som inte tycker att det räcker.
Mattias Svanberg blev dessutom inbytt i den 73 minuten. Ett rätt slätstruket inhopp…
Måste också säga att jag gillar en MFF-ledning som noga funderar över varje uttagning och när tankarna leder till ett beslut som kan uppfattas som kontroversiellt eller obekvämt vågar ta det!