Hugo Stenbeck om framgångarna och passionen för segling
Den 9-17 juni är det dags för Dragon World Championship i Portugal.
Skånesport fick en exklusiv intervju med Hugo Stenbeck. Han och lagkamraterna i Sophie Racing siktar på att försvara de stora framgångarna från förra säsongen.
Det har knappt rapporterats om det, men 2016 var ett fantastiskt år för Hugo Stenbeck och de andra i Sophie Racing. En Grand Prix-seger och vinst i Gold Cup, som är Drake-klassens heliga Graal och motsvarigheten till OS-guld i de olympiska klasserna. Dessutom var teamet aldrig utanför topp åtta i någon av de stora tävlingarna och vann SM.
– Vi hade verkligen ett succéfyllt år och seglingen är min passion och en stor del av mitt liv, säger Hugo Stenbeck och berättar varför han valde att tävla i just Drake-klassen.
– Konkurrensen är tuff med många av de absolut bästa seglarna. Dessutom är det en väldigt tillgänglig klass där det nästan varje vecka går att hitta en sjö eller en ocean i Europa med en regatta eller ett stort mästerskap. Varje vecka! Det var därför vi valde Drake-klassen när vi startade satsningen 2013.
– Det är även en one design-klass så båtarna är på en jämn nivå. Framgång eller misslyckande är upp till dig. Du kan inte skylla på en långsam båt. Det är din taktik och dina förberedelser som avgör. Ibland kan det vara frustrerade, men det är även mentalt och fysiskt utmanande.
– Vi har jobbat hårt och utvecklat en ny båt baserad på en design från 1929. När vi kommit halvvägs frågade jag designern vad vi kunde förvänta oss i det bäst möjliga scenariot. Han svarade att det ideala var två sekunder per sjömil. Vår bana är två sjömil, alltså fyra sekunder, vilket låter som lite men egentligen är mycket över ett helt race på åtta sjömil eller en hel säsong. Då blir det många poäng. För att kunna utnyttja sekunderna krävs det dock att man inte gör några misstag. Då försvinner allt.
Är du stolt över vad du presterat inom seglingen?
– Jag ska ärligen säga att jag aldrig trodde att vi skulle vinna en Gold cup. Alla Gold Cup-vinnarna jag blivit presenterad för har jag sett upp till och för mig har de varit legendarer. Därför har det fortfarande inte sjunkit in hos mig att vi som lag både vann och förtjänade att göra det. Men trofén står där i vardagsrummet.
Slog du några av legendarerna du sett upp till?
– Alla var där, i Hornbeck, i Hamlet-land i Danmark. Tvåa kom min träningskollega Eugenly Braslavets från Ukraina och trea blev Niklas Holm från Danmark. På kajen efter tävlingen fick jag en kram av Jochen Schümann, som vunnit tre OS-guld och ett silver. Om jag någonsin blivit kramad av en legendar var det då. Det var en fantastisk känsla och nu siktar vi på att göra det igen.
Presentera teamet.
– Det är jag, Martin Westerdahl från Sverige och Bernardo Freitas från Portugal. Martin är från Kullavik och har mängder med nationella och internationella mästerskap. Bernardo är en ung olympier, 26 år gammal, och han håller oss andra unga. Utan de här killarna hade det aldrig fungerat. Han var med i OS 2012. Teamet kallas Sophie Racing. Det är ett familjenamn från min pappas båt, Sophie II och min syster.
Blir det en bra mix av just er tre?
– Den är mycket bra och det är dessutom nödvändigt när man ska tillbringa så mycket tid tillsammans i ett trångt utrymme. Jag styr båten och mitt team ser till att båten är snabb.
Kan du beskriva vad som gör dig så passionerad för segling?
– Adrenalinruschen är mäktig.
– Sedan har du något som inte finns i så många andra idrotter, naturens krafter. Det är det okända som jag tycker är så spännande. Även om du tagit del av väderrapporterna eller seglat på banan i hela ditt liv är det ändå inte samma bana som du väntat dig eller återvänt till. Jag ska inte förringa Lewis Hamiltons prestationer i Formel 1, men han kommer tillbaka till samma bana i Monaco varje år. Gör de en ändring har alla teamen godkänt den och man har stoppat in den i en simulator så att han på sätt och vis redan kört nyheten när han kommer ut där. Våra banor ändras i tre, fyra, fem, sex dimensioner.
– Jag nämnde Hornbeck. Där hade vi inte bara förutsättningarna ovanför vattenytan att ta hänsyn till utan även strömmarna att väga in, strömmar som hela tiden ändrade sig. På en två-miles-bana kunde vi ha fem strömförändringar. Oförutsägbarheten gör det så mycket mer spännande.
Varför seglar så många i affärsvärlden?
– Det finns så många olika klasser och nivåer att vill du segla så kan du, antingen det är socialt eller tävlingsmässigt. Att segla innebär verkligen att hjärnan får jobba, det är ett schack-spel, ibland får du du sakta ner, ha tålamod och tänka efter.
– Just tålamodet var förresten nog en av de avgörande orsakerna till vår Gold Cup-seger. Vi började dåligt och det tog tid att reparera. Det var först inför den sista seglingen vi förstod att segerchansen fanns där.
Har seglingen generellt och framförallt dina insatser fått för lite uppmärksamhet i media?
– För ett tag sedan belönades vi för årets prestation av Kungliga Svenska Segelsällskapet. Det är vi väldigt stolta över. Men jag såg inget i media om det.
Varför?
– Inte en aning, tyvärr.
Okunskap?
– Idag kan du hitta alla fakta på internet.
Var det på grund av att det var du som vann?
– Jag kan inte säga det, men jag förstår frågan. Fast jag vill inte bråka om det.
Kan du se dig själv segla när du fyllt 70?
– Det är en annan bra sak med segling, att du kan fortsätta i andra klasser och välja mindre fysiskt krävande roller och vara kvar i sporten. Jag gillar att promota seglingen. Därför har jag också startat en seglingsskola för ungdomar på Antigua.
Berätta om den.
– I skolan får barn som annars inte haft möjligheten först lära sig att simma, sedan lära sig segla och om de vill gå vidare skaffa sig en examen som öppnar för jobb i den marina industrin. Oftast är de verksamma där ändå, men i enkla arbeten som att måla båtar. Med en examen kan de få kvalificerade uppgifter.
Varför Antigua?
– På ön arrangeras många regattor och jag blev en del av samhället där cirka 2005. Chansen att starta en skola kom upp, vi hittade en lämplig tomt och nu ger vi många en lämplig utbildning.
Vilken var din egen första erfarenhet av seglingssporten?
– Jag började segla tillsammans med mina föräldrar i en ålder av nio och var med på min första camp i New York. Men sedan fokuserade jag nästan uteslutande på ishockeyn fram till college. Seglingen kom tillbaka i mitt liv när min pappa Jan gick bort. Han hade startat en Americas Cup-utmaning så jag flyttade till Nya Zeeland för att fullfölja det han hade påbörjat. Från början nöjde jag mig med den kommersiella och affärsmässiga biten på land för de stora båtarna. De senaste åren har jag inriktat mig på att segla betydligt mindre båtar i International 6 meter och Drake-klassen där det sportsliga och fysik och fitness är mer betydelsefullt.
Hur involverad var du i beslutet att placera Americas Cup i Malmö?
– Det var ett villkor för mitt deltagande i Americas Cup!
– Man skulle arrangera tävlingar i Valencia och en plats i norra Europa. Tyskland har den större marknaden och var det naturliga valet. Men för oss som var det första helt kommersiellt finansierade teamet var det viktigt att det blev Sverige. Så jag sa att om vi ska vara med ska ni välja Malmö istället för Tyskland.
– När jag kom till Malmö fick jag möta rätt människor, som ställde upp för att göra det möjligt att arrangera Americas Cup där. Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu var väldigt hjälpsam och en stor anledning till att det gick vägen. Man byggde nere i hamnen, bron stod färdig och Turning Torso fanns där också och det löste sig på ett bra sätt. Men det var ett absolut villkor för att Victory of Sweden skulle vara med. I Malmö fick vi ett bättre paket att leverera till våra sponsorer som blev nöjda.
Blev det ett bra race?
– Det var inte vår bästa prestation. Och tyvärr kom den på vår hemmaplan.
Var det bra förhållanden?
– Mycket bra. En frisk bris varje dag och fansen kom för att titta. Det var ett fantastiskt event som det internationellt pratats om i åratal.
Tycker du att arrangemanget blev en succé?
– Definitivt.
Är Americas Cup den svåraste seglingstävlingen att vinna?
– Helt klart är det så. Att få konceptet från ritbordet, eller datorn numera, till vattnet på den allra högsta nivån är sann konst. Det är som att få upp ett rymdskepp.
Den första båten du satte dig i, minns du den?
– Det var en optimistjolle. Genom åren har man säkert byggt många miljoner sådana och de finns i trädgårdar och garage överallt. Vi började alla i det där lilla, ljuvliga och vackra badkaret.
Har du kvar båten?
– Nej, fast jag skulle verkligen vara intresserad av att få tag på min lilla ”opti”.
– Därför var det trevligt att förra året återvända till Sandhamn, där jag seglade som tolvåring, och vinna SM. Då tänkte jag tillbaka på när jag för mer än 25 år sedan satt där som en blyg svensk-amerikansk pojke och försökte passa in när ingen pratade engelska.
Om du måste välja mellan segling och ishockey, vad blir valet?
– De är båda vattensporter och man måste ha något att göra när vattnet är fruset och när det är i flytande form, så jag väljer båda. Naturen avgör vilken form vattnet är i. Jag kan helt enkelt inte välja. Det får bli båda eller sluta med båda.
Ole Törner
Tidigare har Skånesport presenterat en utförlig intervju med Hugo Stenbeck om hans passion för sporten ishockey och Malmö Redhawks, som han är majoritetsägare i. Den kan ni läsa här.