FotbollMalmö FFNyheterOles MFF-blogg

Skitprat att något skulle vara avgjort

Sex poängs ledning efter sju omgångar. Klart att det är bra.

Men avgjort? Det är ju bara populistiskt dravel och en rätt korkad frågeställning. Inget är någonsin avgjort efter 7 av 30 omgångar. Det krävs många fler omgångar, fler poängs ledning och även ett passerat sommarövergångsfönster där väldigt mycket kan hända.

Om det är något som kan motivera ett stort självförtroende hos MFF och en dos uppgivenhet hos motståndarna är det inte sex poäng hit eller dit. Det är MFF:s starka trupp och förmåga att avgöra matcher där man ligger under eller möter bra motstånd.

Ett problem för MFF är dock att så många, även i de egna supporterleden, försöker hitta just problem.

Ta till exempel det här snacket om det är Pawel Cibicki eller Jo Inge Berget som ska spela anfallare bredvid Markus Rosenberg. Båda vill! Men det är inget problem, det är en styrka eftersom båda inte bara vill utan dessutom i hög grad kan.

Mot Elfsborg hade Pawel Cibicki massvis med avslutslägen, men gjorde för en gångs skull bara något vettigt av ett av dem. Då blev det mål. Jo Inge Berget fick bara ett skarpt läge. Det satte han. Men den viktigaste slutsatsen är egentligen att båda kan göra mål även när de spelar på kanten.

Markus Rosenberg är givetvis given. Mot Elfsborg tyckte jag att han gjorde sin bästa insats på länge. I skarp konkurrens även från Boråslaget var han matchens bäste anfallare. Han borde gjort minst ett mål och kunde gjort tre. Att det blev noll berodde enbart på att Elfsborgs målvakt Kevin Stuhr Ellegaard gjorde den vassaste målvaktsinsatsen jag sett hittills i årets allsvenska – och jag har sett extremt många matcher.

Nästa snackis är att så bra spelare hamnar på bänken. Egentligen är det rätt dumt att bli upprörd över att MFF inte lyckas göra det omöjliga. För det är just så det ser ut. Våren 2017 går det inte att ta ut en startelva i MFF utan att sätta åtskilliga duktiga spelare på bänken. Sedan kan man ju växla mellan vilken man vill lyfta fram i gnället beroende på vem som sitter där.

Idag satt Oscar Lewicki och Magnus Wolff Eikrem där. Båda fick komma in och göra det bra. Eikrem syntes mest tack vare att han briljant assisterade till båda målen, men glöm inte Lewicki.

Och det är just här bytena i startelvan, den så kallade rotationen, kommer in. Jag gillade att Magnus Pehrsson i C More-snacket inför matchen pratade klarspråk. Skiftena krävs för att göra alla nöjda och förbereda samtliga inför det som ska komma i höst. Då gäller det att ha fingertoppskänsla i valet av vem ska spela. När är spelarna i form, vilka passar bäst mot just det motståndet och så vidare?

Den känslan tycker jag att MFF har haft. Man har också varit bra på att inte skifta. När Yoshimar Yotún tog chansen fick han fortsätta. När Oscar Lewicki lyfte sig rejält från fjorårssäsongen fick han flera matcher i svit. Erdal Rakip spelade bra. Då fick han fortsätta att spela bra. Ja, ni förstår. Och när något börjar kännas bekvämt och självskrivet har det – i alla fall ibland – kommit en nyttig påminnelse om att det inte är så.

För mig finns det en tydlighet även här. Kan till exempel tänka mig att Magnus Wollf Eikrem tack vare det lyckade inhoppet med assistpoängen får en startplats mot Östersunds FK. För att tajmingen är rätt. Bra insatser belönas. Och tvärtom. Minns den första halvleken mot IFK Göteborg. MFF har råd att inte låsa sig i en statisk elva.

Sedan kan man ju alltid hitta problem ändå.

Som jag tycker är mer allvarliga.

Elfsborgs 1-1-mål kom efter ett onödigt bolltapp på mittplan. MFF har tidigare varit bra på att säkra en sen ledning och spela på resultat. I Borås var man definitivt inte det. Utan 2-1-målet hade jag nämnt det betydligt tidigare i bloggen. Men det måste plockas fram.

Ett annan negativ sak är att Anders Christiansen har en bit kvar. Direkt efter det långa skadeuppehållet såg han strålande ut, som 2016 års AC. Men nu har han kommit in i den där perioden som ofta kommer efter de första matcherna, där det syns att den 100-procentiga matchformen inte riktigt är där. Den kommer, men det kan ta lite tid. Eller så varvar han upp redan mot Östersund. Vi får se.

Att det var en svängig och bra match med ett offensivt starkt Elfsborg får heller inte dölja att årets Elfsborg verkar vara väldigt lätt att såra i defensiven. MFF borde gjort fler mål och tidigare mål!

Det var rätt att MFF gjorde flest mål. MFF vann förtjänt. Men man borde vunnit enklare.

Vilket faktiskt är ytterligare ett skäl till att sex poängs ledning inte på något sätt har avgjort någonting. Jag tror att MFF bara mött ett (Djurgården), högst två (IFK Göteborg) lag som kommer att hamna på övre halvan i sluttabellen.

ole1

Relaterade artiklar

Back to top button
Close