Värre för MFF om det inte händer något
MFF:s värvning av Kingsley Sarfo kommer bara att bli början på en lång het Silly Season-sommar där avståndet mellan rykten och affärer inte kommer att bli så långt som det brukar vara.
Eller enklare uttryckt, det kommer att hända en hel del.
Det ser jag inte som något problem.
Tvärtom. Problemet är om det händer för lite.
Att så många kontrakt går ut gör det nämligen nödvändigt att agera redan i det här fönstret. Det går inte att skjuta upp allting till vintern.
Mycket redan nu och resten sedan är ett bra recept.
Jag har tidigare skrivit att det även finns positiva sidor med att nästan hälften av kontrakten i spelartruppen går ut vid årsskiftet. Det skapar handlingsutrymme och i flera fall handlar det om spelare där MFF ändå måste ställa sig frågan om de ska vara kvar. I andra fall kan det röra sig om spelare som helt enkelt inte går att behålla när åren i Sverige blivit så många att skattefördelen försvinner och det finns ett intresse från andra klubbar.
Kingsley Sarfo kommenterade jag igår när det i stort sett var klart. Läs mer här.
Här är en snabb genomgång av övriga händelser och rykten:
Felipe Carvalhos skada.
Timmarna före presskonferensen med Sarfo smällde Felipe Carvalho sin hälsena.
Oväntade svåra skador är givetvis ett stort bekymmer. Carvalho hade de senaste månaderna visat att han i hög grad fanns med i bilden, inte som en startelvespelare, men som en nyttig resurs och konkurrent om en startplats. Nu är han borta resten av säsongen och för mig är det solklart att MFF därmed måste köpa in en ny mittback redan i sommar.
Rasmus Bengtson är på gång, men poängterar själv gång på gång att allt spel i höst är en bonus. Hjälpgumma var ordet han använde när jag intervjuade honom. Rasmus är klok och försiktig och det bör MFF också vara. En mittback till behövs, inte minst nu när trebackslinje blivit ett allt mer intressant och aktuellt alternativ.
Jag tycker oerhört synd om Carvalho. Det tror jag alla gör. Att gå skadad sista halvåret på kontraktet är heller ingen höjdare och även om den spontana mänskliga reaktionen är att hoppas att MFF ska förlänga med honom tror jag inte att det kommer att ske.
Johan Dahlin in och Johan Wiland ut.
Johan Wiland har familjen i Stockholm, längtar efter mer tid med dem och Hammarby IF är intresserat. Samtidigt ryktas det om att Johan Dahlin vill hem från Danmark och FC Midtjylland och att MFF redan har långt gångna kontakter med honom.
Det här är en bra situation för alla parter, möjligen frånsett Midtjylland. Allra mest för MFF som går från att inte ha någon målvakt i truppen med kontrakt nästa år till att få en nygammal förstemålvakt med långtidskontrakt (ska vi tippa tre år?).
Johan Wiland har varit mycket bra i MFF. 2016 och hittills i år, sammantaget topp fem i laget. Just därför bör man underlätta hans familjesituation. Johan Dahlin var också bra i MFF, för mig minst på samma nivå. Därför är det självklart att göra klart med honom om man har chansen.
Idealet är att överlappa och ha båda tillgängliga resten av 2017. Det tror jag kostar för mycket. Därför gäller det att se till att skiftet sker med rätt tajming. Det är omöjligt innan MFF spelat dubbelmötet mot FK Vardar och Dahlin behöver ett par veckor att hitta rätt i sin nygamla förening.
Nabil Bahoui och Emir Kujovic in, Yoshimar Yotun och Jo Inge Berget ut.
Bahoui har samma agent som Kingsley Sarfo. Det räcker säkert för att sätta igång ryktet, men kan också vara en sak som talar för en affär. Jag förstod aldrig hans karriärsteg från AIK till Al-Ahli i Saudiarabien och Hamburger SV är svårt att platsa i. En flytt till MFF tror jag hade varit bra för båda parter. MFF-intresset fanns redan när han lämnade Brommapojkarna så det vore logiskt att nu göra värvningen som inte blev av då.
Emir Kujovic tror jag hade gjort succé i MFF. Tyvärr verkar inte MFF göra det. Eller så väntar man med att värva forwards till dess att Ola Toivonen vill flytta hem.
Yotun och Berget är bra exempel på hur snabbt det kan svänga. 2016 kändes Berget som en svår förlust och Yotun som en spelare som gick att släppa. 2017 är det precis tvärtom. Yotun har spelat lysande och Berget har hamnat i en lång formsvacka. Men för båda gäller att potentialen gör att de blir svåra att behålla.
Enligt Sportbladet finns det färska bud på Yotun från Turkiet, enligt vad jag hört har det funnits bud från Kina på Berget, som han inte tyckt varit intressanta.
En eventuell utlåning av Mattias Svanberg.
I min värld en just nu 100 procent dum idé. Om det skulle ske den närmaste tiden kan jag bara tolka det som att Daniel Andersson vet oerhört mycket mer om vad som ska hända än vi vanliga dödliga.
Annars tycker jag att det är självklart att först avvakta vad som händer på ut- och in-fronten. Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om tre – kanske alla – i kvartetten Tobias Sana, Magnus Wolff Eikrem, Yoshimar Yotun och Jo Inge Berget lämnar. Det skulle radikalt förändra Mattias Svanbergs situation även om Sarfo får sällskap av Bahoui.
Utlåningar gör man sent i ett fönster, inte innan det ens har öppnat. Tack och lov har Mattias själv ett betydligt större tålamod än de som redan börjat skrika om att han måste få mer speltid bara för att han hittills i år fått nöja sig med tre inhopp i Allsvenskan (jämför gärna med Tobias Sana som efter att ha spelat från start i den allra första matchen byttes ut och sedan har fått exakt noll inhopp).
