Personlige Persson: ”I Malmö längtar vi…”

En tuff, grinig, småful och mentalt svår bortamatch på Hisingen – en perfekt genomkörare inför vad som väntar!
Att vinna borta mot Häcken är ju inte direkt en självklarhet för något lag i Allsvenskan, men framför allt inte för Malmö FF. Även om det så kallade spöket äntligen verkar vara instoppat i en mörk del av en garderob någonstans i Malmö, så är detta just nu en av de svåra bortamatcherna, mot ett lag som är välkomponerat av unga talanger. Inte minst Häckens Irandust född 1998 som kom in gjorde ett stort intryck med en spelstil som borde passa än bättre i Malmö, mixat med äldre rutinerade herrar som Lindgren, Friberg och Farnerud.

Att få med sig en seger från Hisingen igår var bra, och sättet man gjorde det på desto bättre. Jag var extremt besviken på lagets prestation mot AFC, mest för att Malmö sjönk ner på deras nivå istället för att orka hålla upp sin egna tills en match är avgjord. Nu tycker jag att man spelade smart kontrollerande där strukturen man pratat sig så varm om under försäsong och vår verkligen sitter truppen igenom, vilket även gör det extra synbart. Bra läge i Allsvenskan med andra ord!
Äntligen Europa!

I Malmö längtar vi efter att få se vårt lag i Europa, hur kan det vara sådant ointresse i övriga delar av Sverige? Kan det vara vår närhet till kontinenten, eller är det vår fotbollskultur som känner ett starkare band till fotbollen i Europa? Jag vet inte men något skiljer sig i supportrarnas engagemang och det har såklart en enorm betydelse för lagets prestationer!

Det finns ett par pusselbitar inför Vardarmötet som jag tycker är väldigt tydliga. Låt oss bena ut dessa lite kort. Vi börjar i målet där jag tycker Wiland är given med tanke på Dahlins matchstatus.. men vilket målvaktspar! Det känns väldigt bra.

I försvarslinjen borde 3/4 vara klara, Tinnerholm och Safari känns givna, Brorson lika så. Det stora frågetecknet för mig är Lasse Nielsen. Han har snabbheten, men spelet med boll lämnar ganska mycket att önska.. försnacket om att han var en duktig passningsspelare och skulle styra nerifrån har vi inte fått se enligt förväntan, så här hoppas jag att Rasmus Bengtsson kan kliva fram med sin Europarutin och sin betydligt bättre passningsförmåga.
Samma sak på mittfältet, 3/4 torde vara givna. Att spela AC och Lewicki på mitten är helrätt, speciellt med den tydliga dynamiken mellan dessa två, och möjligheten att låta Lewicki sjunka ner som extra central försvarare, precis som mot Häcken, gör Malmö väldigt tight och svårforcerat. Frågan är vem som skall knipa fjärdeplatsen på mittfältet om vi nu utgår från Malmös grund med 4-4-2.

Rakip om ni frågar mig. Ja, jag vet att hans prestation mot AFC var under all kritik, men hans arbetskapacitet ihop med bolltrygghet tycker jag borde ge honom chansen. Han är en spelare som jag menar påminner en del om Yotun, och därmed har MFF två kreativa, bolltrygga dynamos på vars en sida som kan skifta mellan positionerna och även jobba sig in centralt om det behövs. Sarfo då.. ja, möjligen som inhoppande joker. Här finns även Svanberg med sitt kraftfulla driv som en joker.

I anfallet, om nu inte Rosenberg kan spela… det tisslas och tasslas ju en del runt att han kanske ändå inte var så allvarligt skadad, så tycker jag att man borde spela Berget och Cibicki. Två extremt rörliga forwards med stor löpkapacitet som kan ställa till det rejält genom både press-spel och egna initiativ. Berget med rivighet, och Cibicki med lite finurlighet.. och det lossnar snart för Cibicki.. vad vore mer perfekt än att han sätter ett par baljor i Championskvalet! Jeremjeff som gjorde det bra mot Häcken då? Nja, för mig måste man göra mer än en bra match mot sin gamla klubb där det extra adrenalite kommer naturligt. Han vinner enligt mig fortfarande för lite närkamper för sin storlek och det är viktigt i ett tuffare Europa. Där tror jag Berget är en bättre uppspelspunkt.
Där har ni mina tankar framåt onsdag! Och låt det nu bli onsdag snabbt!

Vi ses på stadion,
Robert Persson