FotbollMalmö FFNyheter

Mattias Svanberg: “Nej, det är Malmö som gäller”

Många MFF-supportrar går i väntans tider på att 19-årige Mattias Svanberg ska explodera ordentligt i MFF-tröjan när han 2018 påbörjar sin tredje säsong i Malmö FF:s seniortrupp.
Och Malmös betydelse för honom som stad och klubb går inte att ta miste på.
– Jag är bara Malmö. Jag kan inte… Nej, det är Malmö som gäller, säger Svanberg.

Malmö FF:s träningsläger i Bradenton, en stad på Floridas västkust där palmerna står tätare än pilarna gör längs en skånsk allé, fortsätter.
Och en som uppskattar, och har sett fram emot, det något mer trivsamma klimatet i Florida är Mattias Svanberg
– Det är skönt. Man har sett fram emot det när man står och ska ta på sig kläderna och träna på konstgräs. Då blickar man fram emot att komma till lite varmare väder med bra planer och så.

Och trots att Svanberg tillhör den generation som mestadels spelat på konstgräs föredrar han gräs, ett underlag som han nu får träna på i Florida
– Gräs är det bästa.

– Man har ju tränat på konstgräs, men jag föredrar gräs alla dagar i veckan.

Svanberg har, under sin tid i Malmö FF:s A-lag fått göra många positionsskiften och spelat i princip överallt på mittfältet och enstaka gånger fått prova på att spela anfallare. Men vilken position han trivs bäst är fortfarande oklart för honom
– Det varierar, det beror på vilken position man spelar på. Vi har ju tydliga roller om man spelar på vänster eller höger. Det är mer att man får anpassa sig efter vårt spelsystem och det tycker jag har fungerat bra.

– Det är en svår fråga. Innan var det vänster, sen blev det höger och nu tillbaka på vänster. Det är faktiskt svårt att säga. Jag trivs bra var jag än spelar.

– När jag var yngre var jag mest central mittfältare, sen blev det att man spelade mer kant. När man hoppar in i matcher är det alltid enklare att komma in från en kant och göra skillnad och då har det blivit på den vägen.

Konkurrensen på yttermittfältsplatserna, där han mestadels spelat, är hård. Först och främst konkurrerar han med Sören Rieks, Arnor Traustosson, lärlingarna Pavle Vagic och Laorent Shabani. Utöver dessa fyra skulle även Egzon Binaku och Andreas Vindheim kunna konkurrera om platserna på yttermittfältet.
Konkurrensen ser dock Svanberg enbart som något positivt.
– Vi är några stycken. Men det är bra tycker jag. Hade det inte funnits någon konkurrens alls hade man inte kunnat utvecklas lika mycket som spelare tror jag. Man behöver ett visst motstånd på träning så att du gör ditt jobb för att ta platsen varje match. Leder det till att man inte får spela någon match ibland leder det till att man jobbar hårdare nästa träning så det är bara bra.

Vad känner du att du behöver utveckla?
– Mer med helheten och lite mer i defensiven kanske. Bli mer bekväm i vad man ska göra och var man ska vara i det defensiva arbetet.

Något mer specifikt du behöver arbeta på?
– Allt möjligt defensivt, både en-mot-en och positionsspelet. I det offensiva vet jag vad jag har och mina kvaliteter är offensivt men i dagens fotboll måste man kunna spela tvåvägsspel.

Om det blir så att MFF kommer spela 3-5-2 som man gjorde mycket under hösten 2017, hur ser du på en yttermittfältsposition i det spelsystemet?
– Just på vänster blir det att man får köra mycket upp och ner liksom. Mycket brett, men jag gillar att spela brett. Det blir mycket en-mot-en-situationer och man kan smyga sig in också. Men jag behöver jobba på helheten.

Och som anfallare?
– Det hade varit kul att testa på. Jag ska inte säga att jag har spelat anfallare, man har växlat mellan många olika positioner. Mina bästa kvaliteter är offensivt. Hade jag blivit placerad där så hade jag gjort det som krävs.

När jag pratade med Johan Dahlin igår sa han att du var lagets bästa avslutare.
– Det är kul att höra!

Han sa att du hade ett rappt skott som är svårt att läsa av när det ska komma. Är det något du tränat extra på?
– Han har inte sagt något själv, men det är faktiskt något jag tänkt på. Både på träning och vid avslutsövningar, att man tänker sig att det är lite match så att man inte tar alltför lång tid på sig och man kan skjuta i steget när målvakten oftast inte är beredd. Då behöver det inte vara det bästa eller hårdaste skottet om målvakten inte är på tårna, han hinner ändå inte dit liksom.

– Det är väl ändå en del jag har tränat på, både efter träningar men också under uppehållet nu och slipat på det.

Många Malmö FF-supportrar väntar fortfarande på att Svanberg ska ta det sista steget och bli Malmö FF:s nästa stora export till en europeisk toppklubb.
Själv tror han att 2018 kan bli året då han exploderar, även om han inte räknar med att vara den mest bärande i laget.
– Ja, det tror jag absolut. Det är det jag strävar efter och det är det jag jobbar varje dag på och att få mig själv bättre som fotbollsspelare. Det är det som räknas: att man utvecklas både som lag och som spelare. På det sättet kommer vi vinna matcher och ju mer man spelar, ju mer säker är jag på att man kommer göra mer poäng också.

– Det är inte så att jag ska göra skillnaden i laget. Det är klart att man kanske avgör i någon match så och göra skillnad på det sättet, men inte att man ska vara bärande eftersom jag bara är 19 år. Jag kommer ju kämpa för att vara drivande varje match och så, men det är inte så att jag känner att jag ska ha den rollen.

Läser du mycket av det som skrivs om i sociala medier och andra medier?
– Alltså, nej. Visst, det poppar upp ibland på Instagram och Facebook och så. Oftast vet man redan vad det står, nu vet jag ju redan vad jag sagt här. Det är inte så mycket som dyker upp som man inte har någon koll på.

– Pressen kommer mest inifrån. Det är där den största pressen kommer ifrån. Jag blir ju inte besviken på medier om jag spelar dåligt, jag blir ju besviken på mig själv.

Hur hanterar du den pressen inifrån?
– Bra tycker jag. Jag har väl rimliga målsättningar. Jag förstår var jag är och vad jag kan åstadkomma. Jag försöker inte sväva iväg alltför mycket, även om man har drömmar får man se till vad man kan.

Den dagen han eventuellt skulle skriva på för en klubb i Europa vill han att det ska kännas helt rätt. Och än känner han ingen brådska för att ge sig iväg på något äventyr.
– Ja det tycker jag, absolut. Det är viktigt om man ska kunna lyckas utomlands, att förstå vad som krävs och inte brådska alltför mycket. Som sagt, jag är bara 19 och går jag utomlands nu är det fortfarande hur tidigt som helst. Det blir så i och med att man har varit med. Det blir min tredje säsong med A-laget nu, det känns som varit här länge nu men man får ändå se till hur gammal man är lite.

På tal om din ålder. Du är inte yngst i laget längre, finns en del lärlingar som flyttats upp nu.
– Jag är ändå bland de fem yngsta. Men det är kul för mig, det är riktiga polare som man gått i skolan med sedan sjuan och sedan jag kom till MFF. Vi har ändå känt varandra i sex år nu så det är klart att det är extra kul.

Det finns en del som ser vissa likheter mellan dig och Markus Rosenberg. Kan du förstå vad folk menar?
– Jag vet att vi går rätt likt varandra, det är det jag fått höra mest! Men det kanske är att både är Malmökillar. Han kom också upp rätt tidigt och gjorde avtryck. Jag ser det bara som en komplimang, man ser ju vad han har åstadkommit så det är kul att höra.

Hur mycket Malmö skulle du säga att du är?
– Jag är bara Malmö. Jag kan inte… Nej, det är Malmö som gäller. Alexander (Jeremejeff) sa det till mig någon gång att när vi gör mål är det ren supporterglädje från mig ibland, att Malmö gör mål liksom.

Och utanför plan?
– Mitt hem är ju Malmö och jag har alltid bott i Malmö. Det är alltid Malmö FF som man velat spela i. Jag kom till Malmö när jag var 13 och det är alltid det laget man varit och kollat på.

Hur är det att ha kommit från MFF:s egna ungdomsled och nu vara i A-laget? Känner man en extra press på sig att lyckas?
– Nej det tror jag inte, snarare tvärtom. Jag hade nog känt mer press att prestera om jag kommit från en annan klubb, för då känns som att man har mycket mer att bevisa liksom. Nu kommer jag ändå från ungdomsleden och är en egen produkt. Jag tror man får lite mer support från fans då också, jag vet att många vill se sina egna produkter och så. Men just där känner jag ingen extra press.

Om du blickar in i spåkulan för 2018, vad ser du?
– Ja, det vi strävar efter är allsvenskt guld och att kvala in oss i Champions League.

Svenska cupen?
– Ja cupen också, att få vinna den någon gång. Det är på tiden, det är det faktiskt.

Rasmus Hansson
Foto: Bildbyrån

Relaterade artiklar

Back to top button
Close