BloggarHandbollsbloggenLUGI

LUGI:s damer förtjänar någonting bättre

Att sitta på läktaren och bevittna LUGI:s damer är inte kul.
Eller jo, att titta på handbollen är kul, men som evenemang är det hopplöst trist. Jag lider faktiskt med laget som spelar inför 250 personer i en arena som tar 3500.
Trycket, som man vill ha på hemmaplan, uteblir helt. Det blir nästan en sövande effekt och träningsmatchaura över allting. Om någon vrålar någonting får de genast misstänksamma blickar kastade mot sig. Som om de ställt sig upp och skrikit slagord ur en mikrofon och gjort propellern på skönlitterära avdelningen.

Mot Skövde kom 254 personer.
Gången innan, mot Önnered, 253.
Gången innan det, mot BK Heid, kom 218.
De flesta sitter tysta och skygga.
Zzzznark. Det är verkligen en osexifiering av handbollen.

Publiken sviker LUGI:s damer.

Det känns fel, det ÄR fel, av så många anledningar. Det är inte värdigt ett topplag i SHE.

Enligt statistiken är LUGI sexa i publikligan med ett snitt på 644.
Det är en direkt felaktig siffra (även om det såg bättre ut i början av säsongen) – eftersom den totaldopas av det faktum att matchen mot Sävehof har en noterad publiksiffra på 2947. En siffra som dopats med Lundaspelsungar.

Sanningen är att LUGI publikmässigt förmodligen är sämre än ärkejumbon Eslöv, som också spelar inför ekande läktare.
Frågan är:
Varför?

LUGI har många säljredskap, ett varumärke, ett publikunderlag som borde räcka långt och inte minst en massiv ungdomssektion.
Klockan 16 en söndag var det ändå knappt någon av de hundratals egna ungdomsspelarna som var på plats och tittade på A-laget. (Edit, fel, se nedan).
Obegripligt.
Nu är LUGI inte den enda förening som lider av samma problem. Ungdomslagen och A-lagen har väldigt ofta ingen som helst samhörighet förutom färgen på tröjorna – vilket inte är tillräckligt, uppenbarligen. Ungarna kommer in gratis, men har tydligen bättre alternativ. Tror de.

Arrangemangsmässigt kan lagen i SHE generellt bli extremt mycket vassare och från och med nästa säsong kommer det dessutom centrala riktlinjer om hur det ska bli bättre och mer enhetligt. Vackert så, men det stora ansvaret gällande eldigare arrangemang ligger naturligtvis på klubbarna själva.
Och i LUGI:s fall fortsätter jag att tjata om att det skulle bli EXTREMT mycket roligare, intensivare, tätare och personligare att spela matcherna i gamla idrottshallen. Visst, man kanske måste flytta på lite ledskärmar och annat, men det får det väl vara värt?

Går jag på en elitmatch i handboll vill jag inte känna mig som en bortasupporter hos Brommapojkarna, med en hel läktarsektion för mig själv. Jag vill höra folk heja, bua, hylla, sucka, applådera och vråla. De ska spilla kaffe, lukta svett, slå ut med armarna och yla som vargar under en fullmåne när motståndarna får anfalla lite för länge under passivitetsvarning. Det är en del av upplevelsen och man behöver inte vara på polsk huligan-nivå för att det ska kittla lite – men jag vill heller inte som nu drabbas av torgskräck.

Och jag misstänker kraftigt att även spelarna vill ha den där känslan av hets och passion från läktarna på matcherna.

LUGI:s spelare är förtjänta av någonting mycket bättre. Så. Antingen fyller man hallen med mer publik – eller så drar man på sig en kostym som passar. I detta fall gamla idrottshallen.

Christoffer Ekmark

EDIT!

Det var inte alls en LUGI-herrmatch den 27/12 innan damernas match mot Sävehof som först påstods. Dumstrut på.

Relaterade artiklar

Close
Close