Aldrig riktigt nära att det blev GAIS för MFF

Det blev Östersunds FK borta för MFF i semifinalen i Svenska cupen.

Ingen skräll alltså utan istället två 1-0-segrar och det logiska utfallet redan när vinnaren Östersunds FK/GAIS lottades mot vinnaren Malmö FF/IFK Göteborg.

Matchen på Malmö IP höll väldigt mycket högre klass än kvartsfinalen i Östersund.

GAIS kämpade intensivt och gjorde en mycket vass försvarsinsats. Men inte mer. Framåt var GAIS totalt uddlöst. På 90 minuter klarade laget inte att skapa en enda farlig målchans, ja egentlgen inte någon nästan-chans heller.

Junes Barny gjorde ett par bra grejer offensivt, men hela tiden alldeles för långt från målet och de andra som kunde skapat något framåt var helt hjälplösa. Några farliga fasta situationr släppte Östersunds FK heller aldrig till. Därför var det i princip bara en fråga om tålamod för Östersund. Om trycket mot GAIS skulle ge ett avgörande mål innan en eventuell trötthet skulle bädda för slumplägen för det sämre laget i förlängningen eller det skulle öppna upp sig på riktigt för en skräll i ett straffavgörande. Med bara ett par minuter kvar kom målet när GAIS-målvakten Damir Mehic – som jag inte tycker imponerat i cupspelet – släppte en retur och försvararna stod och sov.

Östersunds FK vann förtjänt och var egentligen aldrig hotat. Samma sak gällde för MFF mot IFK Göteborg. MFF mötte ett mycket bättre lag än Östersund, men på sätt och vis var det bara två favoriter som löste två helt olika uppgifter på ett lyckat vis.

Det har pratats mycket om att Östersunds stjärna Saman Ghoddos testades i MFF utan att få kontrakt. två gånger till och med. När Stefan Ilic hoppade in i GAIS fanns det plötsligt två spelare från samma testtillfälle på planen. Ghoddos, då i LB07, och Ilic, i Lunds BK, provades nämligen samtidigt i MFF. Vill man går det att se de två som ett bra exempel på hur svårt det är att göra rätt bedömningar vid sådana testtillfällen.

Jag var ute och kollade både träningar och match när det var aktuellt och Ilic var minst lika bra som Ghoddos. MFF:s bedömning blev ju också att ingen av dem var bra nog för att få kontrakt och om någon säger att Ghoddos då var vassare än Ilic är jag rätt säker på att det är en efterhandskonstruktion. Saman Ghoddos stora utveckling kom betydligt senare och det är ingen som helst tvekan om vem som är bäst nu, men det gick inte att se då. MFF hade haft mycket större chans att förutse framtiden och knyta till sig Ghoddos om man följt hans spel i LB07 (fick speltid i nästan alla division 1-matcherna det året) och lyssnat mer på hans tränare i vardagen (Erol Bekir och Mladen Blagojevic).

I praktiken kan man dessutom säga att MFF numera övergett metoden med inbjudna lite äldre spelare till test-veckor. Numera ser man till att plocka till sig dem betydligt tidigare, antingen i de egna ungdomslagen eller som elever i de många akademierna, fast kvar i de egna klubbarna. Därmed har MFF också mycket större chans att nästa Saman Ghoddos som kommer fram i någon av de mindre Malmöklubbarna inte hamnar på något annat ställe.

2011 var Saman Ghoddos redan 18 år fyllda när han testades i MFF (Ilic var 19).

2018 hade en 18-årig Saman Ghoddos troligen redan spelat i MFF.

Det är inte så bra för LB07 och de övriga Malmökiubbarna som vill uppåt. Men det är bra för MFF.

Ole Törner