Smakstart för Kuststaden – och Flaka

Inför aktuell säsong startades Kuststadens HK upp, i spåren av Stavstens Vänners upplösning, och ett nytt handbollsalternativ uppstod.
Första året i division fyra slutade med serieseger och avancemang till division tre.
Tränar gör en doldis – 27-åriga Flaka Dervisaj.

Flaka Dervisaj är kosovofödd, uppväxt i Tyskland och har proffsmeriter i bland annat Schweiz. Karriären tog slut på grund av en korsbandsskada för mycket, men handbollen släpper hon inte för den skull.
– Jag är uppvuxen i Oldenburg, en klassisk handbollsstad, där jag spelade juniorhandboll. Det blev till och med ett par juniorlandsamper för Tyskland. – När jag blev 17 flyttade familjen till Schweiz och karriären tog ny fart i Basel – som spelade i både Champions League och andra europeiska cuper.

I Schweiz knackade även kärleken på dörren. Max Falkman, som gjort den anmärkningsvärda resan från halvamatör i Trelleborgs HBK till proffs i Basel, fångade hennes blick. Och när Max flyttade tillbaka till Skåne följe Flaka med.
– Knäna tog slut och jag slutade spela handboll för två år sedan. Men innerst inne ville tillbaka till sporten och min nuvarande roll som tränare är äldigt intressant

Varför tog du steget till tränaryrket?
– Genom hela min karriär har jag alltid varit kritisk mot mina tränare. ärligt talat har jag bara haft två bra coacher någonsin – resten har varit ”okej”.
Vad är det som inte varit bra?
– Många coacher ser sina spelare som nickedockor – som ”puppets”. De glömmer bort att det är människor på planen. Jag är fascinerad och tar stor hänsyn till den mentala biten, uppmärksamheten som spelarna kräver och mängder med psykologiska faktorer som påverkar. Mental coaching är en viktig del av helheten.
– Överlag är det viktigt säga vad de kan göra bättre, inte bara påpeka vad de gör fel. Spelarna vet oftast om när de gör misstag ändå.
Du låter nästan mer svensk än tysk/balkan?
– Äsch, det finns den typen av tränare där också. Men förmågan att lyssna på andra människor är en av mina styrkor som tränare.
– Jag tror att jag med min bakgrund annars främst tar med vinnarviljan. Inte allt handlar om talang och träning, ibland handlar det om instinkt.

Max Falkman är en av nyckelspelarna i det Kuststaden HK som sopade hem division fyra som helt nyfödd förening.
Hur är det att coacha Max?
– Jag tror ingen tänker på att vi är ett par när det är match. Han inte fått så mycket speltid som han hade kunnat få den här säsongen och det beror på att jag coachar som en tränare – inte som en flickvän. Hemma diskuterar vi det aldrig. Som tidigare professionella spelare båda två vet vi varför det blir som det blir ändå.
Kommer han att fortsätta?
– Vi vet inte ännu. Men jag tror nog att de andra i laget kommer övertyga honom.

Kuststadens HK är Flakas första ”riktiga” lag efter att tidigare ha tränat flicklag i Schweiz.
– Jag ville ha distans till handbollen efter att ha gett upp min egen karriär. Jag reste mycket och gjorde saker jag aldrig kunnat göra annars.
Vems idé var det att bli tränare?
– De ringde från Kuststaden två veckor före första matchen och sa att de inte hade någon coach… Jag sa att jag var tvungen att tänka på det och sedan titta på laget under en träning. Gruppen gav ett väldigt bra intryck och direkt kändes det bra – ”I’m in!”.
– Det svåraste var att laget inte hade någon försäsong, så det var mycket att pussla ihop. Anledningen till att vi ändå vinner serien beror på individuell skicklighet och att vi passar väldigt bra som grupp.

Vilka framsteg har laget gjort under säsongen?
– Guppen har blivit tightare, men jag undrar hur bra vi hade kunnat bli med en försäsong bakom oss. Det finns mycket mer att ta av! Laget har inte visat botten.
och du ska fortsätta träna?
– Jag vet inte ännu, inget är bestämt. Civilt jobbar som Key Account Manager på ett logistikföretag i Malmö och det finns mycket att ta hänsyn till.
Planerar du för en karriär som tränare? Det finns ju väldigt få kvinnliga tränare.
– Kanske. Jag ska gå T2-steget härnäst och planerar att gå alla utbildningssteg. Förhoppningen är att en dag bli en del av ett lag på högre nivå.
Vad tränar du helst – killar eller tjejer?
– Jag tror att jag passar bättre i herrlag.
Varför?
– Som person kan jag vara väldigt…dominant och det kan vara svårt att hantera för en del. Å andra sidan är det annorlunda i Sverige, jag vet ärligt talat inte.
– För stunden ser jag mig själv främst hos ett seniorlag – det är det viktigaste. Vi har någon träning kvar i Kuststaden som jag vill fokusera, sedan får vi se. Men visst, det finns erbjudanden från andra klubbar, avslutar Flaka.

Läs även:

Ny handbollssatsning i Trelleborg