Andreas Georgsons omdömen om alla MFF-lärlingarna

Malmö FF har totalt nio lärlingar i truppen, sex på plats och tre utlånade. Vi bad assisterande tränaren Andreas Georgson ge ett omdöme om alla nio.

Georgson flyttades i år upp från MFF U som ny assisterande tränare i A-laget med bland annat ett särskilt ansvar för att underlätta den svåra övergången från ungdomsleden till seniorfotbollen.

MFF har redan väldigt många egenfostrade spelare i truppen och är numera alltid högst rankad av de allsvenska klubbarna när SEF (Svensk fotboll) gör sin årliga inspektion och utvärdering av ungdomsverksamheterna. Men målsättningen är att bli ännu vassare och när man i år flyttade upp sex nya lärlingar vid ett tillfälle var det ett nytt rekord i klubben.

Här är Andreas Georgsons tankar och intryck:

Pavle Vagic, 18 år.
– Pavle är lite grann av en urkraft fysiskt och det har han varit ända sedan han var betydligt yngre. Han är väldigt genombrottsstark, kraftfull i sin löpning och i sin drivning med boll. När han är som bäst tycker jag är när han kommer i många rättvända situationer och en back ska hålla koll på hans attack i fart, men även att han är skicklig på att byta riktning och gå antingen på insidan eller ut i planen. Sedan är en av hans starkaste egenskaper avsluten. Han är en riktigt bra avslutare både nära och från lite längre avstånd.
– Det är en spelare man vill ha i många offensiva situationer och rättvänd. Då är han svår för alla spelare att ta. Man ser att han tagit med sig styrkan från ungdoms- in i seniorfotbollen. Nu har han haft en lite stökig försäsong och allt sådant hänger givetvis mycket ihop med självförtroendet och att man känner att man har flyt. Därför kommer det att behövas kontinuitet så att han får känna flytet och tryggheten. Han har varit lite frustrerad i vinter och nu blir det en viktig omstart för honom.

Hugo Andersson, 19 år.
– En riktigt modern mittback! Han kan hantera press, små ytor och kan spela både långt och kort trots att det blir ont om tid. Hugo är väldigt skicklig i sina offensiva egenskaper. Inte minst för att vara en mittback. Det gör att det är väldigt svårt för ett motståndarlag att pressa honom så att han blir stressad och börjar slänga iväg bollar. Istället har han både ett mentalt lugn och en tro på att jag löser det här och en skicklighet med bollen att kunna göra det. I offensiven kan han spela längre bollar och trä in dem på ett motståndarmittfält plus värdera när han ska hålla i bollen eller göra lite säkare passningar. Där är han väldigt mogen och det är inte så många andra allsvenska mittbackar som slår honom på fingrarna i de offensiva egenskaperna.
– Vad Hugo nu behöver utveckla och anpassa sig till är ett försvarsspel där laget ibland ska stå högt upp och det finns flera snabbare och skickligare spelare som kan straffa dig bakom. Just det har vi lagt en hel del tid ihop på under försäongen och kommer att fortsätta jobba med. En av hans fina egenskaper är att han är kraftfull och kan gå in och bryta och kliva upp, med då gäller det att värdera att kliva i rätt läge så att man inte öppnar upp en stor yta bakom sig. Han vill kontrollera matchen och ta stor plats och det är i grunden en god egenskap, men det gäller att balansera mellan vilka lägen som är rätt och vilka lägen laget nte är organiserat nog för att kunna göra det. I huvudspelet har han en längd som är en stor fördel, jag tror att han är längst av alla våra mittbackar. Sedan är huvudspel i hög grad ren rutin och där har han en del att lära. Det handlar inte alltid om att hoppa högst utan hoppa smartast. Där försöker jag få honom att titta på Rasmus Bengtsson och Lasse Nielsen och se hur de gör. Att vara vaken på tjuv och rackarspel. Även om du kommer perfekt behövs det bara en liten knuff för att tappa balansen och då har det inte längre någon betydelse hur rätt du kom till bollen. Det ska in lite cynism också.

Felix Konstandeliasz, 18 år.
– Han är den som gjort den största resan, skapat den den största skillnaden, sedan jag såg honom som tolvåring till vad han är idag. När han kom till MFF var han dribbler och inte mycket mer. Det var riktigt mycket trix och han var extremt lurig med bollen. Felix hade tidigt en oerhört fin teknik! Men han var inte så ambitiös i sitt försvarsspel och kunde tappa humöret och falla ur matcher. Nu de sista ett, två åren har han mognat extremt mycket som spelare och blivit mer en tvåvägsspelare. En som jobbar hårt för laget och tar stort ansvar när det gäller att löpa utan boll, plus att göra arbetet i det tysta defensivt.
– Det syns även på våra GPS-mätningar att han gått från att vara enbart en offensiv spelare till att bli en tvåvägsspelare. Och inte bara i mätningarna utan i våra videogenomgångar. Han tar ofta, ofta sitt ansvar. Jag försöker verkligen förstärka det här och peka på mätningarna och videosekvenserna så att han själv får se att han förändrats. Jag upplever att han mognat både som spelare och person och blivit proffsigare. Felix har behållit sin unika teknik där han kan få kontroll på bollen i alla lägen, han har lugnet och modet att spela svåra passningar som hotar och är rätt bra på att själv avsluta också. Det är en jättespännande spelare. Han kommer nog inte att bli den dribbler han var en gång i tiden utan snarare en som sätter upp andra i lägen, slår avgörande passningar och samtidigt klarar att vara ganska stark i defensiven. Jag är positivt överraskadd av hur snabbt han har mognat. I ungdomsåren har han spelat mycket yttermittfältare, men nu blir det mer att han spelar i fickorna eller på innermittfältet.

Samuel Adrian, 20 år.
– Där är en spelare som hittat sin roll och haft den ända sedan han var liten. Han är en jäkla skicklig innermittfältare. Dessutom passar han både som en balansmittfältare och tvåvägsmittfältare eftersom han är så himla bolltrygg och svår att ta bollen från. Klok när han ska värdera, att variera mellan att spela svårt och enkelt samt när han ska hota eller hålla i bollen. Samuel är även duktig i huvudspelet och i närkampsspelet. Han börjar verkligen fullt ut se ut som en seniorspelare redo att börja spela på elitnivå, känner jag.
– ”Samme” är ju den som nästan hela tiden i vinter varit först in i truppen när vi behövt ytterligare en spelare eller börjat fylla på med lärlingar. Han kom ju dessutom upp före de andra, Pavle och han flyttades upp redan ifjor och det har gjort att han hade ett försprång när vi började träna i vintras. Han har varit rätt säker på sig själv och vetat hur allt funkat. Det han ska jobba med är att bli ännu snabbare i huvudet. Snabbhet är ju väldigt mycket hjärna och ännu mer så för en innermittfältare. Man ska ha koll på allt kring sig. Fötterna klarar av det, frågan är hur kvick han kan bli i tanken? Att i vissa fall ta ett touch istället för tre, för annars kommer en riktigt skicklig motståndare för nära.

Laorent Shabani, 18 år.
– Där har vi också en spelare som tagit stora och fina kliv de senaste två-tre åren. Egentligen har vi hela tiden sett, och väntat på, att när han fysiskt kommer ikapp blir det jäkligt spännande. Det är precis där vi är nu. Nu kan han stå emot i närkamperna, nu har han ett riktigt snabbt löpsteg när han sätter fart, vilket gör att han blir ett hot hela, hela tiden mot vilket försvar som helst. Han kan med sin teknik se till att han blir rättvänd i vilka situationer som helst och en back kan aldrig riktigt vara säker. Även när han är felvänd lurar han ju backar. Med sättet att röra sig och luras krävs det att de ligger mycket nära honom. Annars kan de aldrig vara säkra på att ha ett grepp om honom.
– På två-tre steg har han dansat iväg och sedan har man förlorat kontrollen. När vi tränar har han även blivit klinisk i avslutslägena och det är inget han direkt visat tidigare. Det är något han utvecklat. På något sätt känns det som om det blivit lite mindre lek när lägena kommer. Han trycker dit dem, rejält i farten. Sedan ska det givetvis komma i matcherna också. Mycket sitter nog i att han var väldigt sen fysiskt. En spelare som han som har bollen mycket och gör svåra saker och inte räcker till fysiskt får problem. Då kan du göra rätt, men en starkare motståndare tar ändå bara bollen från dig. Sådant sätter sig på självförtroendet och då blir både det och fysiken ett problem. Så när han väl började känna att nu kan jag faktiskt hålla undan lite och få rycket att bita och komma iväg från motståndaren gick det snabbt uppåt för honom. Han måste dock bli bättre på att värdera och försvara så att han inte bara blir en offensiv spelare. Att han är på rätt väg där tyckte jag han visade mot Roskilde och Nordsjälland.

Mathias Nilsson, 19 år. målvakt.
– Mathias har också gjort en stor resa de senaste åren. Det var inte så himla självklart när vi började se honom i 12. 13, 14-årsåldern att det skulle bära hela vägen. Men han har haft en stor målmedvetenhet och ger alltid sitt yttersta. Utanför planen har han mognat mycket i sin person, blivit proffsigare och mer koncentrerad. Han har satt fotbollen först. Kombinerat med en fin fysik har det gjort att han blivit en duktig målvakt. Med all den träning han fått har han även blivit skicklig med fötterna. Det blir man som målvakt i MFF:s ungdomslag eftersom det hela tiden krävs i spelet.
– Eftersom han är klok och kan läsa spelet och är skicklig med fötterna ser jag ingen riktig begränsning för honom. Mathias kan även göra svåra räddningar och är målvaktstypen som kan stänga ett mål. Sedan sitter det lite i huvudet också, att inte vara nöjd med att ha kommit upp som lärling utan höja ribban och klara att bli ännu mer dominant i matcherna och fortsätta att vara lika modig även om laget får en dipp. Mathias är väldigt duktig i ämnet fotboll så han och jag pratar mycket, till exempel om att bara för att inte spelet fullt ut funkar ska vi inte överge vår idé med att spela upp bollen hemifrån, utan ta utmaningen och säga att nu ska vi få fart på laget, se till att ha bollen och styra matchen. Samma sak med det mentala, att nu nådde han ett mål med att ta en plats i truppen som lärling. Men nästa steg är att ta för sig och bli tvåa.

Anton Kralj, 20 år.
Utlånad till Gefle IF i Superettan.
– Förra året visade han att snacket om att han inte skulle räcka på seniornivå är just snack. Där har du en spelare som är oerhört snabb i huvudet, vilket gör att han kan kompensera för kilona han inte kan stoppa in i duellerna. Och trots att han inte väger så mycket är han väldigt stark i kroppen. Han kan stå emot samtidigt som han är jäkligt bra på att ligga steget före, ha beslut färdiga och klara att utföra dem.
– Jag har följt honom sedan han var mycket ung och jag vet inte hur många gånger man tänkt tanken när man sett tidigt utvecklade motståndare som varit mycket större och längre än honom att det här ska bli intressant att följa. Ska han verkligen klara det? Rätt ofta har de även försökt spela mycket på den sidan, mot just honom också. Men Anton läser situationerna, blir det nickdueller ser han till att inte bli slagen och försvinna ur duellen. Egentligen kan man knappast bli bättre förberedd på att möta större spelare, för han har alltid gjort det. När vi pratat har han sagt att i år vill han bli ännu bättre på att komma fram och bli en avgörande spelare, som slår sista passningen och inläggen högt upp i planen. Det ska bli intressant att se om han lyckas.

Teddy Bergqvist, 19 år.
Utlånad till Varbergs BoIS i Superettan
– Han är vid ett vägskäl nu när han ska komm.a upp till en ny seniortrupp där han inte känner så många och måste skapa sig ett namn i den gruppen. Jag tyckte att han såg bra ut de veckorna han var med oss i början av säsongen efter att ha kommit tillbaka från Åtvidabergs FF. Det kändes som något hade hänt. Teddy är ju en väldigt härlig person, alltid positiv och glad. Och ibland har det känts som att det är en skithärlig person att ha i gruppen, men när man går ut där innanför linjerna oavsett om det är träning eller match gäller det att koppla på full skärpa, rakt igenom.
– Just där tyckte jag av det vi såg i vintras att han tagit ett avgörande steg. Alla sekunderna av träningarna ska vara viktiga och det handlar om att bli lite mer vuxen i attityden. När han är noggrann i allt han gör har han ju vissa egenskaper där han ligger extremt långt fram. Som hur smart han är på att lura spelare, hur bra han är på att se ytor och hur skicklig han är när läget kommer. Där finns så mycket positivt i honom i att sätta chanserna och dyka upp där de kommer. Men det finns även mer man måste klara som anfallare.

Jakob Tånnander, 17 år, målvakt
Utlånad till Lunds BK i division 1.
– Nu får han göra en runda i sin gamla klubb Lunds BK. Det är division 1 och en 17-åring kommer givetvis att få ta en fight om att få stå på den nivån. Hoppas verkligen att han tar den platsen så att han får seniormatcherna han och vi är ute efter. Jakob är en verkligt gedigen målvakt. Han är också skicklig med fötterna och bra på att läsa spelet. Dessutom finns det en erfarenhet från ungdomslandskamper och att ha varit uppe och tränat en hel del med oss. Jag vet att han själv suktar efter de här seniormatcherna och det fick honom att spela i Österlen FF (division 2) ifjor.
– Han vill stå och testa sig mot vuxna spelare. Med det beslutet har han valt en lite annorlunda väg än Mathias, som valt att spela i våra ungdomslag hela tiden. Jakob har istället gett sig ut till Högaborg, Österlen och Lunds BK. Svårt att säga vad som är rätt, men jag hoppas att han tar med sig skickligheten med sin vänsterfot och lugnet in i division 1 så att han inte slutar att ha modet att spela och utvecklas bara för att laget kan få svårt och vilja prioritera annat.

Ole Törner

Foto. Bildbyrån