Handboll ska vara karneval – inte begravningsfika

Såväl LUGI:s som H65:s damer gjorde vad som förväntades utav dem. Nämligen att vinna sina förmodligen enda bortamatcher i respektive kvartsfinalserie.

Vi kan börja med VästeråsIrsta-H65 Höör.
En märkligt ojämn match där det var jämnt till 7-6. Då gjorde skånskorna sex raka mål fram till 7-12.
Game over?
Nope. En bit in i andra halvlek stod det 12-12… Sedan tryckte H65 på gasen igen och vann till slut med 21-23. Inte för att det hann bli spännande, men ändå.

Noterbart i övrigt:
* Emma Lindqvist fortsätter att vara chef. Inte bara i försvaret. Hon har på väldigt kort tid utvecklats till en av SHE:s absolut bästa tvåvägsspelare. Sju mål den här dagen och 84-0 i närkamper. Ligalandslaget är bara ett steg på vägen.
* Mikaela Mässing uppvaktades hårt och körde blankt i målprotokollet – å andra sidan banade det vägen för andra.
* En tremannadelgation från Höör körde de sex timmarna till gurkstaden med trummor och annat för att stötta sitt lag. Det finns en del kärnsupportrar i de olika föreningarna som gör de här idiotresorna flera gånger om året och jag kan inte nog hylla deras engagemang. De två herrarna från Skövde har jag lyft fram tidigare.
Dessa supportrar ska uppskattas och vårdas. I Västerås däremot blev Höörsupportrarna utskällda, ifrågasatta och beordrade att flytta på sig med sina trummor (eller trumma tystare, hahahaha) – enligt mina uppgifter av representanter för klubben.
Pajasfasoner, naturligtvis. Västerås förmår inte att skapa något tryck i sin hemmahall och försöker, utan att lyckas, tysta ner gästande lags supportrar. Syntax error. Då kan man lika gärna lägga ner handbollssektionen för att spela bangolf och dricka choklad till sjövädersrapporterna invirade i tvångströjor.

Handboll ska vara karneval – inte begravningsfika.

***

LUGI tuggade i sig Kristianstad HK hur enkelt som helst och det blev ungefär samma siffror, och matchbild, som i första kvarten.
Seger med 18-25 efter 26-16 i första matchen.

Och det som imponerar mer än någonting annat är försvarsspelet.
Ida Nilsson må vara en stabil målvakt, men det är inte så att man tänker att det är hon som är stjärnan trots de få insläppta målen.
I de här två matcherna är det verkligen LUGI:s försvar som gjort Kristianstad trubbigt.
KHK är sönderläst och utan en fungerande plan B.

Framåt hotar LUGI på så väldigt många fler positioner och till skillnad från de första fem sjättedelarna av ssongen så märks ett stort självförtroende i laget.
Jag vet att det har varit oroligt, darrigt, osäkert och lite förvirrat. Men mot H65 i sista omgången och i dessa två kvartsfinaler har LUGI varit som bäst. Och det är ju allt som betyder något.

Dessutom har LUGI fått en sjungande (!) hejarklack och ett flertal trumslagare. Det ger lite krydda på matcherna.
Hade de dessutom spelat i gamla idrottshallen hade det kunnat bli riktigt tryck, men den diskussionen verkar inte komma längre än hit.

***

På onsdag vrider H65 om kniven och på torsdag gör LUGI detsamma.
Sedan har vi en ny intressant semifinal mellan de båda lagen.
För inte väljer väl Ola Månsson Sävehof eller Skuru? Nä nä.

***

H43 Lund har en bra bit kvar till division ett, men tog ett nödvändigt steg under måndagen när man besegrade HK Skövde med 31-26.
Jacob Anderberg, spelande tränare som varit med sedan konkursen i Elitserien och omstarten i ”källaren”, svarade för tio mål. Zoran Roganovic för sex.

***

I Eslöv noterar jag att lagbygget påbörjas och glädjande nog kommer många av nyckelspelarna att fortsätta. Filippa Sarenbrandt är en av dessa.
Dessutom verkar det inte heeeelt uteslutet, trots allt, att Julia Bardis stannar kvar! Hon borde naturligtvis spela i SHE, inte i Allsvenskan, men skulle hon följa med Teamet ner i seriesystemet är ett stort steg mot en omedelbar återkomst taget.

Christoffer Ekmark