En fest som inte behövt en fin gäst

Att MFF möter AIK i hemmapremiären kan man se på två vis.

Egentligen är det lite grann slöseri.

Första hemmamatchen för Malmö FF i Allsvenskan är något alldeles extra oavsett vilket lag som står på andra sidan. Vackert vårväder! Flagghav! En atmosfär som dallrar av förväntningar och fest!

Så var det även i en betydligt mindre prestigefylld match mot GIF Sundsvall ifjor inför över 18 000.

Samtidigt är det ju inte fel heller med en toppmatch direkt, lite grann som att kasta in en spektakulär efterrätt till en redan fantastisk middag.

Och en toppmatch är det.

Jag har tippat MFF och AIK som etta respektive tvåa i sluttabellen med BK Häcken som främsta utmanare. Det står jag fast vid. Så visst är det extra kul att få in den dimensionen i matchen också.

För MFF:s del tror jag dessutom att det är rätt bra att få AIK-mötet redan nu. Helt enkelt för att Magnus Pehrssons lagbygge än så länge känns mer färdigt än Rikard Norlings.

Båda har fått ersätta flera bra spelare med flera andra bra spelare.

Det är en process som tar tid, men MFF har hela tiden stegrat nivån, från gruppspelet i Svenska cupen, till IFK Göteborg i kvarten, till Östersunds FK i semin och den allsvenska premiären mot Elfsborg. Om man ska hårdra det hela var det dessutom ”bara” Jo Inge Berget, Anders Christiansen och Anton Tinnerholm som skulle ersättas. Magnus Wolff Eikrem var ett spelgeni, men för lite arbetsmyra och för långsam för att passa in i det spel MFF håller på att bygga upp och i praktiken redan petad. Erdal Rakip var en ur-MFF:are och en mycket bra fotbollsspelare, fast med den mittfältsbesättning MFF har nu hade han inte tagit en plats centralt i konkurrens med Oscar Lewicki och Fouad Bachirou och heller inte på högerkanten eftersom Sören Rieks är ett snäpp upp när det gäller arbetsinsats och färre bolltapp. Tror också att Rieks om ett tag kommer att visa att han är mer klinisk i avslutslägena än Rakip. Lägg till Arnor Traustason och Mattias Svanberg i pusslet och Rakip är bänkad.

AIK har fått in åtskilliga starka nyförvärv, särskilt offensivt plus Enoch Kofi Adu som har en helt enorm högstanivå. Det vet alla på MFF-läktarna. Men utan Nils-Eric Johansson och långtidsskadade Jesper Nyholm i försvaret har det krävts väldigt mycket jobb av Rikard Norling för att hitta nivån. Samtidigt ska man klara sig utan Stefan Ishizaki och en av Allsvenskans mest underskattade spelare Johan Blomberg på mitten. Får han arbeta i fred löser Norling det. Men han är inte lika långt framme som Magnus Pehrsson än och min spontana känsla är att ganska mycket av det beror på att han hade ett svårare utgångsläge.

Sedan är det ju det där med att AIK har så förtvivlat svårt att vinna i Malmö. Senaste gången AIK vann borta mot MFF var 1996, för över 8 000 dagar sedan. Ingen av lärlingarna i MFF-truppen var född då och nyblivne tvåbarnspappan Carlos Strandberg var bara fyra månader gammal. Dessutom är det inte bara så att AIK har svårt att vinna i Malmö (elva vinster, åtta oavgjorda för MFF), laget har förtvivlat svårt att göra mål också. I 15 av de 19 matcherna har MFF hållit nollan. Sådana sviter är inget som avgör, men de saknar heller inte betydelse. Tro inte på tränare och spelare som säger det.

Till sist ett par snabba svar:

Ska en tillfrisknad Oscar Lewicki ta tillbaka sin plats på mitten? Ja.

Innebär det att succé-vikarien Mattias Svanberg inte längre har någon plats i startelvan? Nej.

Vem ska i så fall bort av Arnor Traustasson och Sören Rieks på kanterna? Den enskilt svåraste frågan av alla att svara på. Känns som om Rieks till höger är en position Magnus Pehrsson är väldigt obenägen att ändra på, så då blir det Traustason. Avslutsytan/läget som han före pausvilan hela tiden kom fram på mot Elfsborg finns nog heller inte mot AIK.

Vem i trion Carlos Strandberg, Markus Rosenberg och Alexander Jeremejeff startar inte? Mitt svar är Strandberg. Rosenberg känns given i en hemmapremiär och Jeremejeff har varit säsongens hittills bästa anfallare. Känns också som om Carlos Strandberg är den som kan göra mest kaos som inhoppare.

Hur stor försvagning är det att lungskadade Rasmus Bengtsson inte kan vara med? Bengtsson är den bästa backen och när han spelar med Franz Brorsson och Lasse Nielsen gör han båda bättre. Dessutom var han på väg att tack vare obruten träning och regelbundet spel komma nära toppnivån från Twenteåren som gjort honom till Allsvenskans bäste mittback. Så ja, visst är det ett avbräck. Men kanske mest på sikt när han på nytt tvingas starta om lite? Och det är ju den stentuffa konkurrensen mellan tre bra mittbackar som är den stora fördelen för MFF. I enstaka matcher ska det dock inte ha så stor betydelse. Särskilt inte mot AIK där det troligen blir mycket duellspel som Brorsson lär gilla.

Ole Törner