Pinsamt uselt MFF
MFF-insatsen i Kalmar var ett monumentalt magplask.
Den första halvleken var så usel att det var pinsamt.
Under isen brukar det heta. Malmö FF vara nere under ytan, på botten av Marianergraven (11 034 meter). I vissa lägen under den bottnen också. Jag vet inte vilka djur eller livsformer som finns där nere, men MFF var nere och krafsade runt bland dem.
När snart hela den sjätte omgången är färdigspelad riskerar MFF att ha släppt in flest mål i hela Allsvenskan. Det får aldrig hända! Historiskt sett kan jag knappt tänka mig ett värre underbetyg åt MFF.
Vsserligen höll domartrion samma klass när 1-0-målet godkändes. Det var givetvis jättehands och en gåta att domaren efter uppmaning av assistenten 45 meter bort bestämde sig för att ändra sitt från början korrekta beslut att underkänna målet.
Men det var reaktionen som var skrämmande. Hela laget föll samman, spelet försvann och det lades tio gånger mer energi på att tänka på domslutet än att hålla koncentrationen på det som var viktigt.
Mycket av förhandssnacket hade handlat om att Malmö FF inte ska bli frustrerat när Kalmar FF tar väldigt lång tid på sig vid varje frispark, inkast eller hörna utan hålla fokus på att vinna duellerna som det alltid blir när KFF gör det bästa av de situationerna. Resultat: MFF blev frustrerat och tappade duellerna.
Om ett lag är väldigt bra på något måste man både ta det på allvar och försvara mot det. MFF klarade kanske det första, men inte det andra.
När Champions League-kvalet kör igång kommer MFF troligen att möta ett lag som det kommer att gå ännu sämre mot om man nonchalerar den viktiga detaljen.
Efter den bottenusla första halvleken spelade MFF upp sig i den andra. Men Kalmar FF låg mestadels rätt och hade koll så övertaget var mest en illusion och resulterade heller inte i de där riktigt klara chanserna. MFF kunde fått in ett mål, med maximalt flyt – som laget definitivt inte har nu – två. Men aldrig, aldrig tre. Och facit var att MFF inte vann den halvleken heller.
Någon tycker kanske att jag är för kritisk.
MFF är inte så mycket bättre än så här och det ställs för höga krav, säger kanske någon också mitt i bitterheten.
Just där ligger basen för kritiken.
Att ett bottenlag spelar som ett bottenlag är okej. Då är man bara taskig om man skriver som jag gjorde tidigare. Men MFF har trots allt en kvalitet i truppen som gör att det är fullkomlgt oacceptabelt att prestera som laget nu gjort mot GIF Sundsvall, Djurgården och Kalmar FF. Att säga att spelarna inte är så mycket bättre är att låta alla som spelar så långt under sin egentliga kvalitetsnivå slippa alldeles för billigt undan!
Att skälla på ett lag som inte kan så mycket bättre är poänglöst.
Att såga MFF är just nu oundvikligt.
Innan 1-1-matchen mot AIK spelade MFF tio raka vinstmatcher, inklusive fem viktiga cupmatcher.
Ja, det är många nya kuggar att spela in och det kommer att ta tid. Men varför funkade det då och inte nu?
Ja, MFF har haft många skador. Men det var MFF-ledningens eget beslut att gå tunt på etablerade spelare för att höja klassen på dem och släppa fram de unga. Men än så länge är nyförvärven inte i närheten av att vara lika bra som spelarna MFF tappade inför den här säsongen. Där kan man också fråga sig varför, eftersom de oftast varit riktigt bra och haft nyckelroller i lagen de lämnade? Så varför inte nu?
Fortfarande kan man också ifrågasätta om Malmö FF verkligen vågar fullfölja sitt eget beslut och ge de unga spelarna chansen? Tyckte att Mattias Svanberg var en av få som verkligen verkade vilja spela den här matchen mot Kalmar FF och Samuel Adrian gjorde ett energifyllt och bra inhopp. Samma lördag som MFF åkte upp till Kalmar var MFF U19 i Borås. Då hade man förstärkt U19-truppen med lärlingarna Pavle Vagic och Hugo Andersson. Båda gjorde en kanoninsats och bidrog till att MFF massakrerade Elfsborg med 6-0.
Som jag tidigare skrivit:
Idén med en smalare bas av etablerade spelare och ett halvdussin lärlingar som ska vara nära att konkurrera om en startplats eller inhopp är i grunden mycket bra. DET ÄR UTFÖRANDET DET ÄR FEL PÅ.
Någonstans är det också extremt viktigt att inte drabbas av panik.
Att MFF gör tre usla insatser i Allsvenskan påverkar ju egentligen bara cupfinalen och det kommande Europakvalspelet om man låter det göra det. Presterar lika uselt då och tappar tror på det man gör. Arbetsron finns där inte längre, men det måste ändå gå att hitta ödmjukheten och kvalitén. Snabbt.
Och i Allsvenskan handlar det i grunden mer om matematik än panik.
Ett lag som vill vinna har i regel råd att förlora fyra-fem matcher i serien. Nu har MFF förlorat två. För att vinna ska man dessutom oftast ligga på ett poängsnitt på strax över 2,0. Efter sex matcher har MFF 1,33. För att komma över 2,0 måste MFF vinna de fem närmaste matcherna. Exakt där syns det hur dålig inledningen har varit och att det kommer att krävas tålamod för att reperara den. Till det är gjort måste MFF enbart ha fokus på de egna matcherna och strunta i hur långt eller kort avståndet är till toppen.
Ole Törner