FotbollLandskrona BoISNyheter

Krönika: Ingen vill vara ihop med en teaser

Krönika efter BoIS-Brage 1-2

Landskrona BoIS – Brage 1-2 (1-1)

Landskrona BoIS tog alldeles för få poäng när de var i balans och i form som ett lag.
Nu är de ur form – och tar inga poäng alls.
På en vecka har chanserna till en topplacering försvunnit och säsongen handlar nu konkret om att överleva Superettan.
Ska man försöka hitta någonting positivt för de randiga så är det just det. Nu har laget en uppenbar, möjligen smärtsam, verklighet att rätta sig efter. Nu handlar det om att säkra kontraktet. Ingenting annat. Det kan vara så att hela klubbens existens hänger på det.

Innerst inne är jag inte orolig. Spelidén sitter och redskapen (spelarna) är tveklöst bra nog.
Nu handlar allt om mjukvaran – det mentala.

Jag har varit inne på det tidigare.
Landskrona BoIS har varit det bättre laget i de flesta matcher, men inte varit effektiva nog för att få med sig bra resultat. Därför gäller det att inte tappa tron. Att fortsätta mala – och vässa på de saker man kan vässa.

Första halvlek mellan BoIS och Brage gav precis motsatt intryck.
Laget skapade ingenting, slog bort bollar, agerade stressat ena stunden och lojt den andra. Man skakade fram ett avslut – som man dessutom gjorde mål på.
Det brukar vara precis tvärtom – både gällande effektivitet och matchbild.

I andra halvlek snäppade BoIS upp, men åkte på 1-2 efter en slumpboll på hörna (ungefär som på den egna kvitteringen).
Därefter parkerade Brage bussen. BoIS trillade runt och eftersom det var strängt centralt var det på kanterna som det skulle ske. Dock blev den enda utdelningen hörnor – som laget inte förmådde utnyttja.

Återigen stod Agim Sopi på presskonferensen och såg bitter ut. Eller nej, totalt uppgiven är ett bättre ord – och det var för mig ett oroande tecken.
Sopi får inte tappa tron på det som laget byggt upp under flera säsonger. Inte för att spelarna inte göra mål på sina chanser och inte som nu – att laget är nere i en liten svacka.
– Bedrövligt, var ordet han upprepade flest gånger.

Så.
Vad händer nu?
Ska BoIS börja göra annorlunda? Har de gett rätt spelare chansen? Ska de offra kontinuitet och skrota tålamodet för att trimma maskinen till förhoppningsvis mer kortsiktiga mål? Det är ju trots allt resultaten som är viktigast.
Det snurrar säkert en del i skallarna nu eftersom Landskrona BoIS är bra, men ur ett resultatperspektiv på fel saker. Agim Sopis ledaregenskaper sätts verkligen på prov nu – för nu handlar det om fingertoppskänsla.

Travhästar på ett halvt ton kan bli 20 meter bättre om de får en gummiboot på 20 gram runt hovarna. En finjustering som gör all skillnad i världen.
Kanske är det lite samma sak med BoIS. Kanske är det med rätt små medel Sopi kan få både attraktivitet och effektivitet i samma lag? Kanske är det en helkväll i någons trädgård med grillfest, VM-fotbollstittning och kubb som skulle vara mer effektivt än videoanalyser och extraträning?
Vad vet jag?

Jag jämför ofta BoIS med HIF eftersom de på många sätt är varandras motsatser. Det finns ryska instruktionsböcker för dammsugare som är mer underhållande än HIF:s “spelidé” – ändå tar de poäng och sniffar på en Allsvensk direktplats.
Landskrona BoIS är fotbollens romantiker (kanske inte i de två senaste matcherna, men ni fattar…), men nu duger det snart inte längre med att doppa jordgubbar i smält choklad. Nu måste resultaten komma också. Landskrona BoIS är för sina supportrar (som för övrigt svek grovt den här gången) en frestande skönhet med förförisk blick. Men – ingen vill vara ihop med en teaser – som flörtar vilt och smeker ömt för att sedan stänga butiken när det börjar bli hett.

Bottenstriden är ett faktum och den vinner man inte genom övertag hörnstatistik eller bollinnehav – det gör man med svultna vargar i straffområdet som är beredda att offra hälsa och välmående för ett motlägg.
Nu kan som sagt BoIS förhålla sig inför detta faktum och gå in i matcherna med den inställningen. Det tror jag är nyttigt för dem.

Relaterade artiklar

Close
Close