FotbollMalmö FFNyheterOles MFF-blogg

Vi fick se en skymt av en sannare version av Eric Larsson

Att vinna en tävlingsmatch är givetvis mycket större och viktigare än att vinna en träningsmatch.

Men det är ändå bra att vinna och det gjorde MFF mot Molde.

Så även om MFF gjorde elva byten och det var en likadan bytesbonanza i det norska laget och trots att de spelmässiga och individuella beskeden var viktigare än resultatet var det absolut inte fel att nye tränaren Uwe Rösler fick en 2-0-vinst med sig från sin premiärmatch.

Uwe Rösler har massvis att göra och en lång väg att vandra. Om ni glömt det ligger MFF på en pinsam tiondeplats i den allsvenska tabellen. Inget under uppehållet har ändrat på den saken. Som lag betraktat är MFF fortfarande i en rehabfas. Det är naivt att tro att det inte blir i alla fall lite lättare för en ny tränare att jobba efter en seger istället för en förlust. Stundtals fanns det dessutom flera bra sekvenser och individuella prestationer.

Här är ett par:

Flera gånger har jag suttit och retat mig på att det tagit så lång tid för MFF:s målvakter att sätta igång spelet. Älskade därför att en av många saker som Uwe Rösler lyfte fram efter matchen var att man flera gånger fick bra utdelning på att Johan Dahlin i den första halvleken gjorde just det. Rösler betonade att han gillar att använda målvakten för att snabbt få fart på spelet när motståndarlaget är oorganiserat och att MFF ska spela så. En detalj, men de kan vara avgörande.

Jag gillade också att Eric Larsson efter en vår där han i MFF inte alls nådde samma höga nivå som han höll i GIF Sundsvall imponerade både på sin backplats och efter pausen lite högre upp i planen. Tiden det tar att anpassa sig till en ny miljö och ett nytt lag är i hög grad individuell. Det är inte ens säkert att man nånsin gör det. Att prestera i GIF Sundsvall är heller inte samma sak som att göra det i en mycket mer krävande MFF-omgivning. Insatsen idag tolkar jag som att Eric kan vara på väg att nå sin rätta nivå även i MFF.

Det kan för övrigt gälla generellt för de nya spelarna. Fouad Bachirou är den ende som – när han varit frisk och skadefri – nått samma nivå i MFF som i sin förra klubb. Dagens 45 minuter mer än antydde att den trenden kommer att fortsätta. Sören Rieks visar allt mer, på rätt kant. Egzon Binaku tycker jag har varit bra på träningarna och var en av de bästa spelarna i den första halvleken. Arnor Traustason är på VM och bör få en boost av det. Ett av de stora problemen under våren var att man fick för dålig utdelning av de nya spelarna. I höst kan man få det. Det kunde ha skett även med Magnus Pehrsson som tränare, men det blir Uwe Rösler som får nytta av det.

Tidigt i april gjorde Isak Ssewankambo en kanoninsats när MFF besegrade Helsingborgs IF med 2-1 i U21-serien. Efter det har han knappt märkts. Nu gjorde han 45 starka minuter, ett snyggt mål och och tog den smått unika chansen att imponera på två tränare samtidigt, dels Uwe Rösler, dels Ole Gunnar Solskjaer i Molde. Han är ju utlånad av Molde till MFF fram till 20 juli.

Tror rent krasst och ur Ssewankambos synvinkel att det var viktigast att visa upp sig för Solskjaer. MFF har hela tiden matchat honom som högerback och det var på den positionen han kom in även mot Molde. Där har MFF Andreas Vindheim som var lysande tidigt i våras innan han blev skadad och snart är tillbaka och en Eric Larsson som snart kan vara en förbättrad och sannare version av sig själv än vårens Eric Larsson. På Ssewankambos andra position centralt på mitten har MFF ett överflöd av starka spelare. I MFF kan han garanterat göra nytta som backup och även utmana de som startar, men som jag ser det är det på de tunnare positionerna MFF ska värva. Inte minst för att man inte kommer ifrån sättet truppen är byggd med 16-17 etablerade utespelare och resten lärlingar.

Ole Törner

 

 

Relaterade artiklar

Back to top button
Close