En gammal IKEA-boss ska bygga ihop Pantern

Efter åtskilliga år i näringslivet, många av dem i Asien, var Jens Israelsson sugen på att återvända till ishockeyn. Gärna till Allsvenskan som lockade mer än SHL. Att han hamnade i Pantern var dock lite av en slump.

Eller snarare ett resultat av gamla kontakter.

– Viktor Stråhle blev sportchef i Pantern. Vi har båda en bakgrund i Älmhult och umgicks mellan familjerna när han var liten. Så ringde han plötsligt och frågade om jag kunde tänka mig att jobba för Pantern, berättar Jens Israelsson.

Suger efter hockeyn fanns där redan. Tankarna på att kombinera bakgrunden inom sporten med de nyvunna erfarenheterna från näringslivet också. Jens hade dessutom redan flyttat hem till Sverige.

– Allt stämde och Allsvenskan kändes som en nivå där det gick att göra större skillnad. Så jag sa ja,

Sedan en tid tillbaka är det därför den gamla Älmhultsduon Jens Israelsson och Viktor Stråhle som styr det Malmöitiska hockeylaget som klubbdirektör respektive sportchef.

Från Ålmhult är det krypavstånd till IKEA där Jens Israelsson jobbade i 18 år, bland annat i Tokyo och Shanghai och med att bygga upp och driva flera stora varuhus. Men hockeybakgrunden är gedigen med många år i Tyringe plus Ludvika och Mora samt som de senate uppdragen J18- och J20-tränare i Växjö Lakers.

Till Pantern har han kommit för att på kort sikt, som han uttrycker det ”släcka bränder” och steg för steg bygga upp en organisation som håller för nivån man spelar på.

– Här finns väldigt mycket att göra. Det gillar jag. Att det var så är heller inte överraskande, det var vad jag hade förväntat mig.

– Som jag ser det måste alla ha tålamod. Jag brukar säga att det tar tre år innan man ser frukterna av jobbet man lagt ner. År 1 arbetar man med relationerna. År 2 ska allt värka ut och man får rätta till vad som blev fel, det gäller att ha respekt för att en förändringsprocess ibland kan göra ont. År 3 skördar man frukterna.

Har det gått för fort för Pantern?

– Pantern är en liten förening som på kort tid blivit väldigt bra på sin seniorverksamhet. Därför har det uppstått ett behov av att knyta samman föreningen, från senior, till junior ner till barnen i hockeyskolan. Alla måste känna att de har gemensamma mål och intressen och tillhör samma klubb.

– Därför tror jag att det är bra att vi under hösten har A-lagsträningen i Kirseberg. Då träffar alla i föreningen varandra.

Det finns många i hockey-Sverige som ogillar IK Pantern, inte minst bland de allsvenska konkurrenterna som pratar om låga publiksiffror, dålig ekonomi och helst inte vlll ha er i serien. Hur ska ni jobba bort det dåliga ryktet?

– Jag är fullt medveten om att det finns många tolkningar av Pantern som hockeyklubb och allt är väl inte osant. Vi har dock varit bra på att plocka in spelare med potential, utveckla dem och sedan låta dem gå vidare. Det måste vi fortsätta med och förbättra den egna återväxten. På sikt ska vi bli bättre på sponsorer och publik, men det är ett hårt jobb i tuff konkurrens med flera stora klubbar i Malmö.

Vad blir lättast, att locka mer publik eller öka sponsringen?

– Minst svårt är nog den korrekta beskrivningen. På kort sikt tror jag att vi får störst effekt på företagssamarbetet.

– En sak vi måste åtgärda är att vi har en på tok för liten medlemsbas. Nu har vi 350 medlemmar. Det är alldeles för lite för en klubb på vår nivå. Där kan man nog också hitta en del av förklaringen till de låga publiksiffrorna. Vi måste beröra fler.

Utveckla ungdomssektionen är en väg att gå. Där har samarbete blivit ett nyckelord, inte minst med lokalkonkurrenten Limhamn Hockey.

– Genom att jobba gemensamt med Limhamn har vi kunnat räkna upp antalet spelare så att vi kan ha fulla lag i alla åldersklasser. I U16 har vi istället inlett ett samarbete med Trelleborg eftersom Limhamn redan hade fullt där.

Har du någon långsiktig vision för IK Pantern?

– Jag tror att det viktigaste är att vi blir ansedda som EN förening internt, att vi alla i klubben, i alla lag är här för samma sak.

I vilken av alla klubbarna du verkat i tycker du att man nått längst i den målsättningen?

– Mora IK. Utan tvekan. De två säsongerna jag var där är de bästa jag upplevt. Mora är ingen stor klubb, men alla drar åt samma håll och känner samhörighet.

– I Mora hade jag också den bäste tränaren jag någonsin upplevt i Kjell Eklind. Han var en riktig guru.

Håller du kontakten med någon eller några från dina många år i Tyringe?

– Bror Hansson har jag återupptagit kontakten med nu när jag bor i närheten och Janne Sjödin känner jag väl.

Jens Israelsson bor numera nära Immeln utanför Kristianstad och pendlar till kansliet vid Kirsebergs ishall i Malmö. Det tar lite tid, men han uppskattar det.

– Restiden ger mig tid att tänka och göra mycket i lugn och ro, betonar han.

Ole Törner

Foto: Ole Törner