Hugo Andersson kan bli den nye Pontus Jansson
Om vi bortser från fyra minuter mot BK Häcken var matchen mot TFF Hugo Anderssons allsvenska debut. Till skillnad mot många andra debuter och förstagångsinstatser tror jag att det här var en som kommer att sätta avtryck länge.
Helst enkelt för att 19-årige Hugo till skillnad mot många andra kommer att följa upp med massvis med fler matcher i MFF.
Efter att ha sett i stort sett alla U21- och U19-matcher på hemmaplan har jag tjatat länge om att han borde få chansen. Han borde fått den redan i våras, men då var det alldeles uppenbart att lärlingarna inte ingick i Magnus Pehrssons urval.
Från sommaren och framåt har det dessutom blivit nödvändigt att få ett test på hans kapacitet. I takt med skadorna var det helt enkelt tvunget för MFF att få ett besked på att Hugo Andersson kan spela centralt i en trebackslinje. Nu kom beskedet. Hugo kan det. Ja, han har fortfarande mycket att lära, inte minst defensivt. Men jag tror att MFF har en ny Pontus Jansson i Hugo. Dennis Hadzikadunic, som tyvärr redan är såld, kommer att bli en ny Filip Helander. Men Hugo är kvar och kan kanske till och med spela ihop med Pontus någon gång i framtiden. I MFF.
Och plötsligt är MFF:s mittbacksbrist inte så akut längre. Oscar Lewicki har ju också övertygat. Idag var han lysande, inte minst i huvudspelet. På sikt blir Hugo Andersson svår att hålla utanför A-laget och redan nu kommer det att bli svårt att peta bort Lewicki från backlinjen. MFF har en gammal fin tradition med att skola om mittfältare till backar – Daniel Andersson, Anders Andersson till exempel – och Lewicki är på väg att bli en riktigt vass uppföljare.
Lägg till att Franz Brorsson gjorde sitt jobb. Utan problem och med färre misstag och större mod.
Det mest anmärkningsvärda med den här matchen var faktiskt att MFF mosade TFF både spel- och chansmässigt – fast inte målmässigt – utan trion Markus Rosenberg, Behrang Safari och Rasmus Bengtsson som alla säger är så ohyggligt viktig och inte kommer att gå att ersätta. Dessutom satt Sören Rieks och Eric Larsson kvar på bänken hela matchen och under matchens gång bytte man ut Fouad Bachirou och Arnor Traustason.
På sätt och vis säger det kanske väldigt mycket och mest om Trelleborgs FF.
Men jag tycker att det vore närmast oförskämt mot TFF att påstå att det inte säger någonting alls överhuvudtaget om dagens MFF. För mig är det ytterligare ett bevis på att sommarfönstret och den ständiga utvecklingen av de unga spelarna i truppen – och dit räknar jag även Andreas Vindheim – gjort Malmö FF massvis av gott. Vårens MFF var för tunt och fegt. Höstens MFF har en helt annan bredd, bättre förutsättningar och är på väg att skaffa sig ett större mod.
För att våga på riktigt känns det dock som om MFF iibland borde kunna sticka emellan och i matcher som den här sätta in spelare som Hugo Andersson utan att det krävs skador eller avstängningar.
Offensivt gjorde Andreas Vindheim och Egzon Binaku stor nytta. Vindheims mål var till exempel klass och Binakus passning till Marcus Antonssons 3-0 var ännu bättre.
Två mål efter hörna var ett annat glädjebesked! MFF har länge behövt trappa upp effektiviteten på fasta situationer.
Sedan går det ju heller inte att bortse från att det här var den närmast perfekta matchen att ha före kampen mot FC Midtjylland.
Negativt?
Poängsnittet tog ett skutt upp till 1,72. Det är fortfarande uselt och en påminnelse om hur lång tid det tar att reparera en vår som den MFF hade.
Publiksiffran stax över 14 000 med cirka 18 000 sålda biljetter var ytterligare en påminnelse om att det är ett stort och växande problem att så många av de som köpt årskort väljer bort att gå på matcherna. När en klubb säljer så många årskort som MFF kommer det bara att synas mer och mer att fler och fler av de som köper ett kort för 15 matcher när de väl har det väljer att bara gå på 10-12 av dem.
MFF:s målskillnad är fortfarande inte i närheten av toppkonkurrenternas. Gamla synder spökar där också. Det här var ett gyllene läge att förbättra den. Därför borde det blivit 5-0 eller 6-0. Det är ett lite gnälligt påpekande, men ändå…
Trelleborgs FF då?
TFF tuggar på och vet att det inte är nu det avgörs. Nyförvärv som Jasmin Sudic och Kofi Sarkodie är inte i matchform än. Men de får spela för att bli det. Om Patrick Winqvist och company håller humöret och modet upp i truppen är det i de sex-sju sista matcherna – och kanske i ett kval – som det gäller. Och då kanske till exempel Sudic spelat sig upp i allsvensk klass. Det är även i de lägena TFF är som bäst. I Zoran Jovanovic har TFF dessutom en spelare som är alldeles för bra för att spela i ett bottenlag.
Kul också att Isak Jönsson fick göra ett så fint inhopp. Han gick i samma skolklass som Hugo Andersson i Skurup, de är barndomskompisar och spelade fotboll och handboll ihop. När han var tolv lämnade Hugo för MFF och när han var 15 stack Isak Jönsson till BK Olympic. Nu är han i TFF och gjorde det bättre än Lasse Nielsen när han kom in istället för honom. Men det var också ett litet bevis på att Egzon Binaku blev trött.
Ole Törner
