FotbollMalmö FFNyheterOles MFF-blogg

Dags att öka kraven på MFF i Europa

Snart dags att inleda det fjärde gruppspelet i Europa för MFF på åtta år.

Då är det också dags att steppa upp kravbilden!

Vägen fram har MFF bemästrat på ett suveränt sätt. Gruppspel i Europa League 2011, i Champions League 2014 och 2015 och nu i Europa League 2018 är egentligen ett fantastiskt facit.

Men nu är det dags att ta lite fler poäng.

2015 var motståndet för svårt. Real Madrid, PSG och Shakthar Donetsk var en extremt tuff lottning och de tre poängen MFF tog tack vare hemmasegern över Shakthar var ett helt okej facit. 2014 mot Juventus, Atletico Madrid och Olympiakos blev det också tre poäng efter hemmasegern över Olympiakos och hoppet om att undvika sistaplatsen levde ända in i slutminuterna i sista omgången borta i Grekland när 2-2 blev 2-4. Totalt sett är det MFF:s bästa Europaår eftersom man vann en match, gjorde en kanonmmatch hemma mot Atletico och en riktigt bra insats borta mot Juventus.

I Europa League är det enklare. Men 2011 var MFF inte moget att utnyttja det.

Austria Wien, AZ Alkmaar och Metalist Charkov var lag som resurs- och kvalitetsmässigt låg betydligt närmare MFF:s nivå än CL-årens motståndare. Ändå blev det färre poäng! Faktiskt bara en efter 0-0 hemma mot AZ Alkmaar.

MFF hade en riktigt stark och bra trupp, men orutinen och naiviteten lyste igenom. Kanske mest hos tränaren Rikard Norling? Norling var en betydligt bättre tränare när han vann SM-guld med MFF 2013 och är ännu vassare nu i AIK. Men 2011 gick det snett direkt när Malmö FF i Alkmaar bara stod och såg på när AZ snabbt gjorde 4-0 och sedan defilerade hem en 4-1-seger. Metalist var MFF totalt chanslöst mot. 1-4 på Stadion är spelmässigt den värsta överkörningen MFF råkat ut för i Europaspelet någonsin inför en hemmapublik, det var i alla fall intrycket då och det står jag fast vid. Austria Wien var sämre än både Shahktar och Olympiakos och MFF modell 2014 eller 2015 – eller 2018 – hade presterat betydligt bättre.

Naiviteten syntes faktiskt redan på vägen fram. MFF spelade i Europa League för att laget förlorade i Play off till Champions League mot Dinamo Zagreb. På Stadion gjorde man en kanonmatch, vann med 2-0 och föll på att man i Zagreb inte hade stoppat blödningen. Agon Mehmeti kvitterade till 1-1 i den första halvleken och när Dinamo gjorde 2-1 i den 56:e minuten borde MFF säkrat bakåt. Och vid 3-1 i den 60:e var det absolut nödvändigt. Men man fortsatte att spela matchen på hemmalagets villkor och släppte även in ett sent 1-4-mål. 2013 hade Norling lärt sig läxan, men inte alla spelarna och MFF åkte dit med 0-4 borta mot Swansea. Det blev en öppen fotboll, med flera goda individuella prestationer av MFF, men det var fortfarande lika naivt som en barnteckning på kylskåpet och ett så starkt lag som Swansea var då tackade, tog emot och utnyttjade givetvis det direkt.

Så när MFF nu mot Genk, Sarpsborg och Besiktas på nytt får chansen att möta Europa League- istället för Champions League-motstånd är det dags att höja kraven.

Ett minimi-önskemål är att det ska gå bättre än 2011.

Med tanke på motståndet tycker jag också att man ska kunna begära att det ska gå bättre än 2014 och 2015, det vill säga fler än tre poäng.

MFF hade varken Åge Hareide eller Uwe Rösler 2011.

Markus Rosenberg fanns heller inte med i truppen.

Och erfarenheten av att ha spelat så pass många matcher i Europa som MFF faktiskt gjort de senaste åren ska heller inte underskattas.

Men det MFF framförallt måste lyfta är bortaspelet! På de nio bortamatcherna i gruppspelen 2011, 2014 och 2015 har MFF tagit noll poäng och har den sammanlagda målskillnaden 4-34.

Just där kan man se ett trendbrott i år. 3-0 mot Drita, 1-0 mot Cluj, 0-0 mot Vidi och 2-0 mot FC Midtjylland är ett bortafacit MFF tidigare inte varit i närheten av. Tycker dessutom att det ibland kan smyga sig in en viss arrogans på Malmöläktarna. Drita var ett dåligt lag, men både Cluj och Vidi var bra och Midtjylland riktigt bra, åtminstone på papperet betydligt vassare än Sarpsborg. MFF har vässat bortaspelet!

Mot Genk kommer det dock att krävas ännu mer.

Belgarna är solklara favoriter. Men det som behövs för att vässa min optimism inför fortsättningen är egentligen bara att MFF går ut och visar att man är med i matchen. För det är fortfarande på Stadion MFF ska lägga grunden för ett eventuellt avancemang.

Laget känns till tio elftedelar rätt självklart.

Johan Dahlin – Lasse Nielsen, Rasmus Bengtsson, Behrang Safari – Andreas Vindheim, Oscar Lewicki, Fouad Bachirou, Anders Christiansen, Sören Rieks – Markus Rosenberg, Marcus Antonsson.

Den öppna platsen är om Andreas Vindheim eller Eric Larsson ska starta. Just nu känns det verkligen som 50/50 mellan dem. Men det var Vindheim på träningen i tisdags och hans löpkapacitet är enorm. Han sprang alltså 12,8 kilometer i matchen mot Trelleborgs FF, nytt rekord i en match som var tidigt avgjord! Sedan fick han chansen i båda Midtjylland-matcherna och spelade sig definitivt inte ur Europa-elvan. Arnor Traustason då? Det blir en bättre balans med Oscar Lewicki och Traustasons inhopp mot Östersunds FK var sylvasst.

Jag kör en gammal Åge Hareide-klassiker: det är inte startelvan som är laget utan de elva som börjar och de tre som byts in.

Ole Törner

 

Relaterade artiklar

Close
Close