Pantern studsade tillbaka mot Björklöven

Förra omgångens storförlust mot Västerås var för Pantern att studsa tillbaka från. Och det gjorde man verkligen. En stark insats mot Björklöven gör att IKP åter är på banan – och klättrar i tabellen. 

I fredags åkte Pantern på knock uppe i Västerås, då gästerna kördes över med hela 10-3. Att direkt hoppa upp i sadeln igen skulle vara vitalt för att undvika inte slås ned fullständigt. En seger i kvällens match mot Björklöven blir medicinen mot depression. Och, efter en kortare svacka, flyger Pantern igen.

Kvällens match i Umeå, mot Björklöven, var en jämn drabbning – på isen. På läktaren syntes endast två tappra IKP-anhängare. Men stöd och kvantitet hänger inte ihop, inte i min mening i alla fall.

Matchen var som sagt jämn, det såg man på de bästa odds på förhand, något som skottstatistiken underströk. Dock hade Pantern de ”hetare” chanserna. Men den första perioden slutade mållös.

I den andra tog Pantern över något. Likt hemmamatchen mot Oskarshamn skedde en uppryckning mellan period ett och två. Spelet flöt på bättre och man lyckades etablera längre anfall. Dessutom tog Pantern vara på sina PP. I dessa gjorde man två mål och ryckte ifrån innan matchklockan slagit 30 minuter.

Hemmalaget Västerås tryckte på i den tredje perioden, och forcerade fram en reducering. Men närmre än så kom man aldrig. Robin Dahse kunde till slut sätta 3-1 i tom bur och förkunna Pantern som kvällens segrare .

Efter matchen var Pantern-tränaren Viktor Stråhle nöjd.

-Det var jättevikitgt att vi lyckades studsa tillbaka. Ett styrkebesked från gruppen, säger han.

IK Pantern spelar sin kommande match på lördag, hemma mot Almtuna.

Kvällens målskyttar i Pantern: Villiam Haag(20:59), Oliver Larsen(29:51), Robin Dahse(59:14).

IK Pantern har en lång historia och så här började det. 
I ett omklädningsrum på bilfirman Frode Lund  togs fredagen  den 6 november 1959 det definitiva  beslutet att bilda Idrottsklubben Pantern.  Vid ett allmänt klubbmöte den 26 november bestämdes det att användande av huvudskydd i fortsättningen skulle vara obligatoriskt, att träningen skulle intensifieras  och att samtliga klubbmedlemmar skulle betala in 1:40 som en första insats för inköp av matchtröjor.

Någon serie, som man kunde få delta i, fanns inte och egentligen fanns det inte förutsättningar då en fast hemmaplan saknades. Is fick köpas i mån av tillgång i Lund, där man under hösten invigt Skånes sjätte konstisbana, eller vid något enstaka tillfälle på Malmös mycket upptagna rink. Resterande träning bedrevs, när det fanns möjlighet, på naturis ute på Vallby ängar utanför Kyrkheddinge.

Därutöver togs alla tillfällen att åka skridskor när Malmö stad hade spolat upp en isyta för allmänheten vilket företrädesvis skedde på grusplanen vid Sorgenfri idrottsplats. Man hade ett träningsschema. Ett pass i veckan med hinderlöpning och fotboll som var förlagt till Limhamnsfältet. Ytterligare en aktivitet skulle ske under minst en dag i veckan. Denna bestod omväxlande av terränglöpning, tyngdlyftning med egentillverkade redskap, cykling och friidrottsfemkamp (höjd- och längdhopp – kulstötning samt banlöpning 100 och 1.500 meter ) samt simning.  Till terränglöpningen, som ägde rum i Bökeberg utanför Svedala, valdes som avslutning den brantaste backen man  kunde hitta. Cyklingen startade från Jägersros parkering för att sedan runda Oxie by, där det fanns några saftiga
backar att utnyttja, och återvände sedan till startområdet.

 

Joel Ask

Foto: Bildbyrån