Ett akut och ett framtida mittbacksproblem för MFF

Det går att se MFF:s match mot AIK som ett tvång.

MFF måste vinna för att ha kvar chansen till tredjeplatsen.

Men man kan precis lika gärna se den som en möjlighet. Tre poäng och MFF avancerar till plats tre med tre omgångar kvar att spela. En triss i treor som skulle göra läget riktigt bra inför slutkampen.

Det skulle ge följande ställning på plats 3-5:

MFF 51 poäng och minst +20

Hammarby 51 poäng och +19

BK Häcken 50 poäng och +32

MFF:s restprogram är Örebro SK (hemma), IFK Göteborg (borta) och IF Elfsborg (hemma).

Och Hammarby och Häcken ska möta varandra på Tele2 Arena.

Inget är avgjort efter måndagskvällens match. MFF kan ta tredjeplatsen även om det blir förlust eller oavgjort – en poäng är faktiskt helt okej mot den blivande SM-guldvinnaren på bortaplan – och det är massor med hårt jobb kvar även om det blir seger.

Det som talar för MFF är givetvis lyftet under hösten. Tio segrar, tre oavgjorda och bara en förlust är facit sedan Uwe Rösler tog över. MFF är vässat, breddat och har helt klart kapaciteten att utmana AIK. Det gjorde man till och med redan i våras i hemmapremiären då det blev 1-1 trots att Franz Brorsson blev utvisad redan i den 57 minuten. Då stod det 1-1 och AIK skapade faktiskt mindre med en man mer.

MFF är dessutom bra i stora och viktiga matcher.

Det som talar mot MFF är lika uppenbart. Skäl 1 är att AIK är ett förbaskat bra lag. 14 insläppta på 26 matcher är ruggigt starkt. Skäl 2 är att MFF saknar både Rasmus Bengtsson och Behrang Safari, två spelare som är en extra trygghet i den här typen av matcher, dessutom i samma lagdel.

Två av tre spelare borta i trebackslinjen är ett akut problem som måste lösas. Franz Brorsson kommer att spela. Sedan behöver man hitta en pusselbit till. Som jag ser det finns tre alternativ: Oscar Lewicki, Hugo Andersson eller att ändra till fyrbackslinje. Jag tror att det blir en backlinje med Lasse Nielsen i mitten och Lewicki och Brorsson på kanterna.

Många säger säkert att om MFF verkligen tror på Hugo Andersson är det här matchen att sätta in honom i. Det är att övertolka. MFF tror på Hugo och han kommer att bli en bra mittback i MFF, men inget av det hänger på den här matchen. Om han spelar tror jag att han kommer att klara det alldeles utmärkt. Mot AIK borta där AIK kommer att sakna minst en mittfältare (Enock Kofi Adu är avstängd och Kristoffer Olsson tydligen en osäker startande) känns dock att flytta ner Oscar Lewicki i försvaret – där han spelat bra varje gång det behövts – och få plats till Arnor Traustason eller Bonke Innocent på mitten som den bästa och mest naturliga lösningen.

Ett större problem än det akuta till just den här matchen är dock MFF:s mittbackssituation till 2019.

Kvalitetsmässigt är Rasmus Bengtsson, Lasse Nielsen, Behrang Safari, Franz Brorsson och Hugo Andersson med Oscar Lewicki som backup en väldigt bra besättning. Om MFF ska ha en smal och spetsad trupp går det egentligen inte att begära mer.

Rasmus Bengtsson är Allsvenskans bästa mittback, Behrang Safari dippar ibland, men topparna är forffarande höga, liksom grundnivån, Lasse Nielsen är stabil när han slipper styra backlinjen, Franz Brorsson är en av stöttepelarna i U21-landslaget och Hugo Andersson en stor talang som hade spelat i minst tio av de övriga allsvenska lagen. Vi som ser U19 och U17 vet dessutom att det finns utrymme för påfyllning i talanglådan.

Felet är det samma som den stora styrkan: Rasmus Bengtsson.

Han är som sagt bäst. När han kan spela!

MFF har spelat 26 matcher i Allsvenskan i år. Rasmus har startat i tolv. 2017 startade han i sex och 2016 i 18. Naturligtvis är det alldeles för lite för en av lagets två största nyckelspelare. Problemet förstärks dessutom av att Behrang Safari i år startat i 19 matcher, men bytts ut i tolv.

Jämför med de två enda spelarna som kan tävla med Rasmus Bengtsson om att vara Allsvenskans bäste mittback, Andreas Johansson i IFK Norrköping och Per Karlsson i AIK. Andreas har i år startat i 27 av 27 matcher och Per i 26 av 26.

Rasmus Bengtsson gör Malmö FF bättre och han gör alla de som spelar bredvid honom bättre, men han måste göra det oftare. Och någon av Lasse Nielsen, Franz Brorsson och Behrang Safari måste ta fram förmågan att styra försvaret på samma vis som Rasmus Bengtsson. Annars kommer Hugo Andersson att ta rollen. Han styr redan. I U21 och U19. Men det är ett långt, långt steg till att göra det i Allsvenskan 2019.

Lösningen?

Finns tre alternativ:

1) Tro att Rasmus Bengtsson kan bli en spelare som startar åtminstone 23-24 matcher (ska roteras också).

2) Värva

3) 4-3-3.

Ole Törner