Nyheter

Arkivkollen: Förebygg korsbandsskador

Lystring alla handbollsspelare, handbollstränare och klubbledningar.
Det går att förebygga det helvete som kallas korsbandsskador, eländet som kan rycka idrottares karriär i bitar.

För trots att det går att förebygga just sådana skador är det få som gör det.
– Väldigt få elitidrottare tänker preventivt, men det finns mycket att göra åt problemet, säger sjukgymnast Anette von Porat som skrivit boken Knäkontroll.
Inom handboll och fotboll har korsbanddskadorna varit en plåga sedan länge.
Unga och kvinnor. I Innebandyn ökar det rekordartat och de drabbade blir allt yngre.
Och det är sannerligen inget roligt öde att bli drabbad. Oftast drabbar det yngre personer, majoiteten är kvinnor, och det brukar gå ett år från skada till full comeback.
– Korsbandets funktion är att stabilisera knät. Det reglerar underbenets funktion med lårbenet ur ett framåt-bakåt-perspektiv, säger von Porat i ett försök att förklara det mest grundläggande.
Med 35 års erfarenhet från sjukgymnastik, eget idrottande som volleybollspelare och gymnast så har hon skaffat sig svart bälte i ämnet. 2007 avslutade hon sin doktorsavhandling kring just knäskador och är ännu verksam som sjukgymnast på Idrottsskadecentrum i Helsingborg.

Sensorer. – Det sitter även sensorer i korsbandet som talar om för hjärnan om benet är utsträckt eller böjt. När ett korsband går av är det kaputt även med de sensorerna och spelet mellan muskler och hjärna få ett nytt reglemente.
– Förmågan går att trimma upp och bli likvärdigt, men det kan vara väldigt individuellt.
Det krävs inte mycket för att ett korsband ska gå av.
– Ta en handbollsspelare exempelvis. Damer har en förmåga att när de hoppar landar med knäna inåt. Allt som krävs är en liten knuff eller ett ögonblick av obalans så läggs all vikt på korsbandet i sidled och då säger det SNAP. Inom handbollen sker de flesta korsbandskador utan någon kroppskontakt från motståndare.

Hormoner. En annan anledning till att speciellt kvinnor drabbas av korsbandskador (kulmen ligger på 19-22 år), påpekar von Porat, är att de är just kvinnor.
– 80 procent av alla tjejer i puberteten har problem med hormonella förändringar. Vissa tider på menstruationscykeln är riskerna för allvarliga skador större. Dock finns det inte mycket forskning på området, fram tills för några år sedan var den mer eller mindre obefintlig.
Vid en korsbandsskada är det, för professionella idrottare, i princip bara operation som gäller.
För andra kan det fungera lika bra att träna upp muskulaturen som kompensation, men det tar längre tid. Huruvida en person återfår full funktion eller inte är väldigt individuellt.
– Jag har sett personer som vandrat in till min mottagning och klagat över att det känns konstigt i knät och sedan har jag gett dem korsbandsdomen. Andra kan inte alls stödja på benet och är helt instabila.

Hur går en operation till?

– Det finns lite olika alternativ. Vanligast är att man tar en sena, oftast från lårmuskeln, och bygger ett “nytt” korsband. Genom att borra hål fästs senan sedan i både lår- och underben. Det skruvas fast. Sedan finns det även transplantationsalternativ.

Lugis damhandbollstränare tränare Dragan Brljevic har förklarat att hans lag har en korsbandsförbannelse över sig. Han har även utvecklat en egen tes om att det kan vara en genetisk aspekt i det hela.

Kan han ha en poäng?

– Absolut. Jag har haft patienter där både en mamma och hennes två döttrar drabbats av korsbandsskador – liksom mammans syster och ytterligare någon närstående. Då menar jag inte att just korsbandet är extra känsligt, utan snarare att kroppens uppbyggnad är slitsam för just korsbandet i vissa speciella sekvenser.
Oftast är det stödjebenet som en korsbandsskada uppstår i.
Varje individ har nämligen ett av benen som “landningsben”. Men att träna för att bli starkare är inte lösningen för att bli kvitt korsbandsskador.
– Att pumpa muskler hjälper inte ett dugg om man inte kan hantera funktionen i kroppen. Grunden för att motverka korsbandsskador är kunskapen om sin egen kropp.
I frågan att arbeta förebyggande kring just knä- och korsbandsskador är Anette von Porat en av de främsta experterna.
Boken “Knäkontroll – en väg till skadefri idrott” släpptes 2013 och bygger på en hel karriär med expertis och erfarenhet.

Hantera kroppen. Boken lutar sig bland annat mot en studie på fotbollsspelande flickor som visat att det går att reducera risken för främre korsbandsskada med hjälp av ett träningsprogram som kallas ”knäkontroll”.
– Det handlar om att i tidig ålder lära ungdomarna att göra vissa övningar, eller rättare sagt lära dem hantera kroppen i vissa situationer inom idrotten.Och då menar jag tidigt. Jag har haft korsbandspatienter som varit nio år gamla.
– Hela idén med att jobba förebyggande fick jag när jag själv var handbollstränare för ett flicklag. De fick tidigt lägga ett par minuter varje träning på enkla övningar som bygger upp allt från bål till ben. Samtliga som fortsatte att spela handboll upp i vuxen ålder blev förskonade från knäskador.
von Porats bok riktar sig till dem som vill veta mer om hur man kan jobba med förebyggande träning för knäet och inleds med en teoridel som handlar om hur knät är uppbyggt samt hur det fungerar.

Okunniga ledare. Det ges också svar på vilka som är de vanligaste knäskadorna och hur de behandlas. Häftets övningsdel består av programmets sex huvudövningar som exempelvis knäböj och utfallssteg.
Dessa kompletteras med övningar för bland annat balans och löpning.
– Det är ett problem att många ungdomslagstränare består av ledare som inte har en aning om hur sådana här bitar fungerar. För även om man lär ut övningarna är det viktigt att de verkligen utförs på rätt sätt. Vilket det även ges tips på i boken. Vad man ska tänka på i de olika momenten.
– Men även i andra sammanhang är det svårt att nå ut till tränare med knäkontrollsupplägget. Intresset brukar inte vara stort från deras sida och från klubbarna generellt.
– Väldigt få elitidrottare tänker preventivt, men det finns mycket att göra åt problemet.

Konsekvenser. – Vid en skada är det viktigt att inte enbart se till att skadan åtgärdas och att spelaren kommer tillbaka till sin idrott. Det är även av stor vikt att känna till konsekvenserna av skadan. Vid en korsbandsskada drabbas hälften av de skadade personerna av artros (broskförslitning) i sitt knä. Denna förändring startar vid själva skadeögonblicket och utvecklas under de första tio till femton åren.
– Detta kan innebära flera onödiga operationer, smärta och till och med alldeles för tidiga protesoperationer av knäleden då det idag inte finns några bromsmediciner för artros.
– Tänk en person som skadar sig i femton års åldern. Han/hon kan ha utvecklat en artros i sitt knä redan innan trettio års ålder med tillhörande besvär. Något som annars kunde ha utvecklats långt senare, när vi närmar oss de 70.

Kunskap är nyckeln. Kunskap är nyckeln, betonar von Porat ännu en gång, och rekommenderar intresserade att antingen skaffa boken, ladda ner appen “KnäkontrollAppen” alternativt ta kontakt med henne personligen.
– Oavsett idrott går det att reducera antalet korsbandsskador i framtiden. Inte minst i idrotter med tvära rörelsemoment och hårda stopp. Som med så mycket annat är det en kunskapströskel man måste gå över först, avslutar von Porat.

Christoffer Ekmark

Relaterade artiklar

Back to top button
Close