Skåneidrotten

Barnidrottskonventet 2019: “I högre utsträckning är föreningsidrotten idag en klassfråga”

I februari 2018 arrangerade Skåneidrotten ett Barnidrottskonvent i Malmö.
I en artikelserie kommer här flera sammanfattningar från några av konventets talare och inspiratörer.

En av föreläsarna var Anton Landehag från Ungdomsbarometern – ett analysföretag med fokus på ungdomsfrågor. Ungdomsbarometern görs årligen sedan 1991 och ser till ungas inställning till idrott. Undersökningen görs varje höst, senast med 23 000 svaranden. I dagens ungdomsgeneration räknas åldrarna 15-24 år in.
– Och ja, vi är medvetna om att det är i senaste laget…

Allt handlade inte om idrott, utan hur ungdomar hanterar andra element i vardagen – och vilka mönster som kan skönjas där.
– Vi inledde med att prata om ungdomarnas identiteter utifrån vissa svarsalternativ. Främst stack det faktum ut att antalet feminister bland tjejer/kvinnor fördubblats på fem år.
– En annan central aspekt handlar om ungdomarna upplever högre press och stress i vardagen. En hel del talar för det och mycket handlar om hur skolan förändrats under den senaste tiden. Ansvarstagande är i grund och botten någonting bra, men vem blir ansvarig för ett eventuellt misslyckande? Den stressen kan vara svår att hantera och driver fram riskminimering.

Ungdomsbarometern förklarade också hur deras undersökningar visar på vad som styr ungas framtidsval.
– En meningsfull sysselsättning kommer högt på listan. Man vill ägna sig åt någonting som man tycker spelar någon roll.
Och synen på vad som spelar någon roll kan snabbt förändrats. Bland annat togs skillnaderna upp vad som ansågs viktigt 1992 jämfört med 2018.
– Intressant är att vi ser en tydlig förändring kring hur ungdomar upplever möjligheterna att kunna påverka samhället. Det bedömdes inte ha några större möjligheter 1992. Idag kan vi påvisa helt andra siffror där gymnasieelever ser möjligheter att påverka.
Ungas tränings- och motionsvanor var naturligtvis en central del av föreläsningen.
– Vi har tittat på hur unga vill och kan motionera, idrotta/tävla eller bara är intresserade av kost och hälsa. Under 2000-talet har de siffrorna ökat, det finns en tydlig trend. Tre av fyra unga motionerar minst en gång i veckan utöver skolidrotten.

Ett annat mönster som Landehag lyfte fram handlade om att de ekonomiska ramarna i hemmet styr hur mycket unga rör på sig.
– Ju bättre ekonomi familjen har, desto mer motionerar/tränar de. Det är något vi kunnat se tillbaka på tidigare undersökningar genom åren. Andelen som tränar och motionerar på egen hand minskar över tid.
Dessutom fick alla föreningsrepresentanter svart på vitt kring det de insett för länge sedan.
– Andelen unga som tränar i föreningsregi sjunker – kraftigt. 45% gör det som 15-åringar, men den siffran sjunker till under 20% som 24-åringar. De allra flesta har någon gång varit inne i föreningsidrotten, men de allra flesta kommer att sluta där.
Landehag lyfte fram flera tänkbara förklaringar, och speciellt en punkt fick extra uppmärksamhet.
– I högre utsträckning är föreningsidrotten idag en klassfråga. Allt fler inom föreningsidrotten anger att de har en god familjeekonomi och föräldrar med akademisk bakgrund – jämfört med tidigare år.

Även Ungdomsbarometern har tagit fram statistik kring hur viktigt det är med tävling för unga.
– Allt fler anser att tävling är mycket oviktigt för sitt idrottsutövande. Undantaget är yngre killar i åldrarna 15-19 år. Det stärker de mönster vi sett tidigare. Tävling lockar inte unga, snarare stöter de bort större grupper. Men! Det gällen inte alla.

Vilka skäl anger unga som skäl till att idrotta?
1. Må bra.
2. Ger energi
3. För att det är roligt
4. För att koppla av/änkla på annat
– Långt där efter kommer svaret “För att bli bäst inom min idrott”.

– Vi delade in ungdomarna sex olika typer av träninsgggrupper
* Stillasittaren 11%
* Promeneraren 24%
* Korplagsspelaren 9%
* Träningskompisen 24%
* Fitnessfantasten 19%
* Lagsportaren 13%
– Vi kokade ner det till att föreningsidrotten är satt under press till följd av samhällstrender som privatisering, digitalisering och individualisering. Föreningarna behöver matcha utbudet med behov.
Hur ska en förening bli attraktivare?
– Man behöver förhålla sig till ungas verklighet – som ställer fler krav än för några år sedan.

Senaste resultatet presenteras under våren på RF:s hemsida.
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/do

Läs även:

Barnidrottskonventet 2019: Lunabba om Hela Malmös betydelse

Relaterade artiklar

Back to top button
Close