FotbollMalmö FFNyheterOles MFF-blogg

Törners tips inför Allsvenskan

Idag är det allsvensk upptaktsträff och då ska det tippas. Även om det är svårt och så extremt mycket kan hända i sommar, när nästa övergångsfönster öppnas.

Men avstå är fegt och ett par tips ger sig självt.

För det finns ju inget naturligare än att tippa MFF etta. Och nykomlingarna långt ner.

Med den truppen MFF skaffat sig, eller snarare behållit och förstärkt, ska laget vara favorit. Alla kommer inte att tippa att MFF blir mästare. Vissa önsketänker, andra gör sig till för att sticka ut och många tror verkligen att det finns något annat lag som har bättre chanser. Det gör inte jag.

Faktiskt känns det rätt givet vilka lag som kommer att bli topp sex.

Vilka som ska åka ut är mycket svårare att förutspå, vilket egentligen inte är så konstigt i en 16-lags-serie – i Sverige.

Här är i alla fall mitt tips:

Guld: Malmö FF. Av många skäl. Revanschlust är ett. Värvningen av Jo Inge Berget ett annat. Han är som skräddarsydd för MFF, Uwe Röslers spel och lagets toppambitioner. Erdal Rakip har alla förutsättningar att bli lika viktig som innan han lämnade för fel klubb och med tanke på bristen på matchtid tycker jag att det han visat hittills är över förväntan. De övriga nya breddar truppen, vilket också är viktigt. Ska MFF i längden prestera som klubben vill är det en nödvändighet. Värdet av att ha gjort betydande kontraktsförlängningar på nyckelspelare ska heller inte underskattas. Jag blir dessutom mer och mer övertygad om att det kommer ytterligare en tung värvning i sommar. Av Berget-klass. Minst.

Silver: IFK Norrköping. Sett till förutsättningarna imponerar Peking mest. Jens Gustafsson gör ett kanonjobb och truppen byggs på väl så bra som i Stockholmslagen som snor åt sig nästan all uppmärksamhet. IFK Norrköping känns även som det konstgräslag i Allsvenskan som behärskar grässpel bäst. Utan att tappa sin hemmastyrka. Offensivkraften är intensiv, frågan är hur man klarar tappet i försvaret. 1-2 mot J Södra antyder att man inte är färdigt i processen. Segern över MFF att högstakapaciteten är hög.

Lilla Silver: AIK. Oerhört svårt att göra mål på. Utan att vara personberoende. Många säger att AIK har tappat i försvaret. Det gör inte jag. Försvarsstabiliteten och styrkan ligger i strukturen, inte hos de individuella spelarna. Men det är svårt att försvara ett SM-guld parallellt med att satsa i Europa, med ett par spelare som lämnat och jag ser ett stort problem hos AIK i oförmågan att döda matcher. Ja, det var en pigg och stark insats av AFC Eskilstuna när AIK åkte ut i cup-semifinalen, men AIK borde gjort 2-0 och 3-0 tidigt. Ska man hamna högre än trea i år måste man lära sig den konsten.

Brons: BK Häcken. Egentligen tycker jag att Häcken har den näst bästa truppen i Allsvenskan. Men det som kan bära till titlar i Svenska cupen gör det inte för Hisingslaget i serien. Trots högvis med pengar, ambitioner och starka spelare. En förklaring – som jag tjatat om tidigare – är bristen på tradition som vinnarlag. Men det kan inte bara bero på det. Kanske ligger svårigheten att ha bredden och toppen i truppen för ett guld i att ha det just i BK Häcken? Jag tror helt enkelt att det är lättare att få riktigt duktiga spelare att sitta nöjda på bänken i MFF eller i något av de övriga topplagen och att hantera den situationen är en konst som det tar tid att bemästra.

Femma: Hammarby IF.

Sexa: Djurgårdens IF.

Och i bottenstriden då?

Där vill jag dela upp kandidaterna i tre kategorier:

1) Storlag som kan åka ut och många kommer att tippa därnere, men som klarar sig.

2) Kandidater från Allsvenskan 2018.

3) Nykomlingarna.

IF Elfsborg har haft en dålig tendens länge nu och IFK Göteborg ser ut som en stark kandidat till ett ytterligare ras. Många tror att det kan sluta riktigt illa för IFK Göteborg, men det tror inte jag. Allsvenskan är på väg att dela sig i storklubbar som på något sätt ändå kan plocka fram resurserna när det kniper och uppstickare som försöker etablera sig. Klyftan finns och jag tror att den kommer att växa och vad man än säger om Elfsborgs och IFK Göteborgs färska prestationer tillhör båda kategorin etablerade storklubbar.

Elfsborg tror jag inte löper någon som helst risk. Jimmy Thelin får ordning på det katastrofala försvarsspelet och Pawel Cibicki gör som vanligt en sensationellt lovande säsongsstart och nu kan han kanske hålla standarden hela vägen.

IFK Göteborg har det värre. mycket värre. Men någonstans finns ändå resurserna att plocka fram det som krävs för att förstärka under sommaren. Inte i klubben nu, men med bilan på lagets hals kryper nog sponsorerna fram ändå. Ser det riktigt illa ut får väl Alf Westerberg göra som han gjort tusen gånger förr under karriären; ta över och vända det svåra läget med det enkla spelet?

Bland icke-nykomlingarna kommer garanterat IK Sirius att få det väldigt svårt och Östersunds FK borde få det. Sirius imponerar inte på någon och det måste finnas en gräns för hur länge laget Östersund kan undgå att påverkas av allt som grävs fram i de ekonomiska affärerna runt klubben. Laget är bra nog att klara sig. Men kommer inte att få någon arbetsro. Resulterar utredningarna i fällande domar för personer i och runt klubben måste dessutom Svenska FF snart agera.

När det gäller nykomlingarna skulle jag bli väldigt förvånad om inte Helsingborgs IF hamnar någonstans på placeringarna 8-12. Stabiliteten fanns där redan ifjor och har byggts på. HIF är den i särklass bästa nykomlingen.

Falkenbergs FF får förlita sig till enkelt spel, fasta situationer och att Hans Eklund är exakt den tränare som kan få ett lag som egentligen inte är bra nog att klara sig kvar att ändå göra det. AFC Eskilstuna är intressant, har ett par spelare av högsta klass (Felix Michel och Denni Avdic!) och en rejäl toppnivå. Men jag tror inte att det räcker. I Allsvenskan hittar lagen nycklarna att lösa upp försvaret som var ramstarkt i Superettan.

Så jag tror att två av lagen i trion AFC Eskilstuna, Falkenbergs FF och IK Sirius åker direkt ut. I kvalet klarar sig laget från Allsvenskan.

Återstår en sak: Vem vinner skytteligan?

Här kör jag med ett önsketänk. Markus Rosenbergs sista säsong bör sluta både med SM-guld och en skytteligeseger. Han lär inte spela mer än mellan 20-25 matcher, men det är ändå fler än de som öser in mål under våren och säljs till sommaren.

Ole Törner

 

 

Relaterade artiklar

Back to top button
Close