FotbollMalmö FFOles MFF-blogg

Nu måste MFF göra allvar av planerna på att återstarta damlaget

Damfotbollen vinner ständigt ny mark.

När VM snart kör igång är det större och mer uppmärksammat än någonsin.

Allt fler av de stora europeiska klubbarna satsar dessutom – rejält och målmedvetet.

I skenet av det ser det alltmer illa ut att MFF varken har ett damseniorlag eller några seriespelande flicklag.

På två sätt:

För det första för att en modern förening ska ha verksamhet på både herr- och damsidan.

Det är heller inte okej att alla de många MFF-medlemmar som vill att deras döttrar ska spela i den egna klubben går miste om den möjligheten eller att alla unga tjejer som går på matcherna och drömmer om om att själva spela i den himmelsblå tröjan inte kan göra det.

För det andra för att det inte var vilken klubb som helst som sa nej till en fortsättning för damsektionen och 2007 fick se MFF dam bli LdB FC Malmö. Malmö FF var en gigant i svensk damfotboll, på sätt och vis är man det fortfarande!

MFF dam tog fem SM-guld!

FC Rosengård är mesta mästarlaget med tio guld, men enbart för att den officiella SvFF- och SFS-statistiken – och även FCR:s egna – räknar in de fem MFF tog. LdB FC Malmö tog tre och FC Rosengård har hittills vunnit två.

Umeå IK har sju guld, Öxabäcks IF och Jitex BK sex och Älvsjö AIK har lika många som MFF dam.

Undantar vi FC Rosengård består årets OBOS Damallsvenskan av elva lag som alla tagit färre SM-guld än MFF dam gjorde.

Det blir ännu tydligare när man tittar på maratontabellen.

Även där räknar all officiell statistik MFF, LdB FC Malmö och FC Rosengård som en förening. Därför toppar FC Rosengård överlägset.

Men MFF:s poängskörd är fortfarande mycket större än den LdB och FCR gemensamt kommit upp i.

Det är till och med så att om man tittar enbart på antalet poäng som MFF dam tog räcker det till en andraplats i maratontabellen! Då ser nämligen toppen ut så här: 1) Hammarby IF, 1219, 2) MFF 1164 och 3) Sunnanå SK 955.

Så antik är heller inte historien. Peter Gerhardssons VM-målvakt Hedvig Lindahl spelade i MFF 2001-2003. Och senaste MFF-året 2006 spelade Nilla Fischer 21 matcher med laget i Allsvenskan, med profiler som Therese Sjögran och Caroline Jönsson som lagkamrater.

Därför tycker jag att det är extra pinsamt att just nu uppleva försöken att dra igång en fotbollsskola för flickor och höra snacket om att verksamheten under många långa år ska växa därifrån. Jag är helt övertygad om att det är fel ände att börja i. Beviset på det är att väldigt rutinerad och kunnig personal i klubben först inte lyckades samla tillräckligt många för att få det att fungera fullt ut och sedan med lite större resurser hjälpligt fått igång något som kan liknas vid en ganska bräcklig grund.

MFF måste börja i andra änden, med ett seniorlag. Dels behövs det ett lag för de unga flickorna att se upp till, drömma om att själva spela i och följa. Helt enkelt se förebilder i den EGNA klubben och dräkten, dels krävs det för att se att föreningen verkligen menar allvar och inte bara snackar. Metoden man nu testar tar dessutom alldeles för lång tid.

Om man ska starta ett eget seniorlag i division 4 eller ta över ett befintligt högre upp tål att diskuteras.

När det gäller division 4-metoden är Trelleborgs FF ett bra exempel. I de lägre divisionerna behövs det inte mycket för att snabbt avancera. TFF har gjort det med raketfart från division 4 till division 1. Där spelar laget nu, men har fått upptäcka att ungefär på den nivån börjar det krävas mer. Just nu ligger man fyra som nykomling. Fortfarande har man dock inte behövt använda resurser som ens märkts i en klubbkassa som MFF:s.

Samtidigt börjar fler och fler diskutera att sluta cirkeln och låta FC Rosengård dam på nytt bli MFF, eller ta över hela FC Rosengård och då samtidigt få en herrsida med 21 ungdomslag på Rosengård och ett farmar/samarbets-lag som nu ligger i toppen på division 2, fast rätt snart kunnat spela något eller några snäpp högre upp.

Eller så spelar man ut en riktig joker och sneglar åt LB07-hållet….

Tilläggas ska att när beslutet att inte fortsätta med en damsektion och en bordtennissektion i MFF togs var det i en helt annan kontext än nu. MFF hade stora problem med ekonomin och sektionerna kostade pengar. MFF dam blödde ett ett par miljoner om året och MFF bordtennis cirka en halv miljon. Att man gjorde sig av med pingisen och i praktiken gjorde samma sak med fotbollsdamerna hade enbart två orsaker: ekonomin och en policyfråga om att renodla verksamheten till bara en sektion.

Sportsligt var båda en tillgång!

MFF bordtennis vann – om man räknar både individuellt och i lag och det gör man i de sporten – ännu mer än damfotbollen. Bland annat fem VM-guld, sju EM-guld och 18 SM-guld!

Om MFF då haft de ekonomiska musklerna man har nu – eller varit i närheten – tror jag inte ens att man övervägt tanken att göra sig av med de två sektionerna.

Möjligtvis bordtennisen som hade nackdelen att vara så pass olik kärnverksamheten fotboll och dessutom intresserade ganska få av medlemmarna. Men aldrig MFF dam. Så ett återstartade hade egentligen bara varit ett sätt att reparera ett olyckligt beslut man tvingades ta av ekonomiska orsaker.

Ole Törner

 

Relaterade artiklar

Back to top button
Close