Var det här islossningen för MFF?

MFF är vidare i Europa och det kan faktiskt vara en islossning.

För även om det fortfarande går att kritisera – återkommer till det – fanns det två avgörande skillnader mellan den här matchen och de senaste för MFF.

MFF vann och motståndet var bättre!

Lägg till att spelet mot Östersunds FK var mycket vassare än resultatet och det känns som MFF faktiskt kan vara på väg upp från svackan och börja prestera på nivån som kommer att krävas både i Allsvenskan och det fortsatta spelet i Europa. Sent i höst kan det mycket väl heta att hemma mot NK Domzale – det var då det vände.

För precis som spelet lossnade mot Östersund kom målskyttet igång mot Domzale och i den andra halvleken hade MFF god koll på händelserna.

Situationen med att bara ett baklängesmål till skulle göra det snudd på omöjligt för MFF att avancera gjorde det givetvis enormt pirrigt både för spelarna och alla på läktarna. Fast efter 2-2 hade MFF fem-sex lägen som var bättre än Domzales bästa att göra 3-2 och målet var helt och hållet logiskt när det kom.

Skrev inför matchen att två av MFF:s spetsegenskaper i det internationella spelet måste fungera.

Det gjorde de.

Markus Rosenberg gjorde mål igen. Exakt när det behövdes och mot slutet när ledningen skulle försvaras var han precis så elak som han alltid ska vara.

Publiken gjorde också sitt. Uwe Rösler öste beröm över den och avslutade presskonferensen med ett eget tillägg om att han ville tacka publiken. Den kunde vänt sig mot laget efter den skrala förstahalvleken, men fortsatte stötta och göra det på ett lysande sätt, betonade han. Då ska han veta att det finns en växel till innan vi pratar Salzburg-, Sparta Prag- och Celtic-nivå.

MFF gjorde även de förändringar i pausen som behövdes. Första 45 spelade sig Domzale ur MFF:s press och kunde därför såra alldeles för ofta. Och MFF tappade boll alldeles för mycket.

MFF slutade också att göra de grova individuella misstagen som bäddade för både 0-1 och 2-2. Då syntes saknaden av Johan Dahlin, som hade tagit båda avsluten. Dusan Melicharek var stor nog att erkänna att han var besviken på sin egen insats. Ska MFF göra en lyckad höst måste han dock snabbt höja nivån rejält, för laget måste helt enkelt ha en bättre andramålvakt än mot Domzale. Det går att skylla på utespelarna. Oscar Lewicki var till exempel skuld till avslutet som gav 0-1. Men efter det gjorde han inte fler missar och revanscherade sig både med ett mål och bra spel. Det gjorde inte Melicharek och om Dahlin stått hade han räddat skottet och ingen hade lagt något större fokus på det som hände tidigare.

Beslutet att spela Lasse Nielsen i form har hittills heller inte fungerat. Men om och när det gör det kommer MFF att bli ett bättre lag, för det är man med en Lasse Nielsen som håller kvalitén han gjorde före skadeuppehållet. Samma gäller till exempel Fouad Bachirou och där kan man redan se att det börjar löna sig. På sätt och vis är det en slags gambling. På kort sikt kan MFF förlora på att satsa så hårt på att få de etablerade korten/bästa alternativen i form, men i längden kommer det att löna sig. Det gäller dock att inte tappa för mycket i det korta perspektivet. Det går även att ifrågasätta varför samma princip inte gäller för etablerade nyförvärv. Jonas Knudsen är en startspelare i MFF på lång sikt. Och det kommer att gynna MFF. Varför då inte låta honom göra väntan kortare genom att spela när man låter Bachirou, Nielsen och Rasmus Bengtsson göra det?

För Rasmus Bengtsson är förresten spela i form-processen redan i stort sett avklarad. Han var MFF:s bäste försvarare före skadan. Mot NK Domzale var han det igen!

Anders Christiansen kämpade vidare efter sin inledande skada. Med facit i hand var det nog nödvändigt. MFF hade fått betydligt svårare att vinna utan AC. Ännu ett exempel på att hur mycket MFF än roterar är laget fortfarande väldigt beroende av sina nyckelspelare när det verkligen bränner till.

Det är nödvändigt att rotera.

Med stor sannolikhet är det också nödvändigt att ta risken det innebär att låta nyckelspelare spela sig i form.

Men MFF måste fortfarande bli både bättre på att rotera och tappa mindre i kvalitet när man gör det. Plus troligen göra en spetsvärvning till. För det är svårt att tolka beslutet att sätta Romain Gall på läktaren på något annat sätt än att han också är på väg att lånas ut. Och då blir det ännu svårare att rotera och hålla klassen.

Vilken värvning jag vill ha?

Med tanke på hur beroende 3-5-2 är av wingbackar är det förvånansvärt tunt med sådana i MFF:s trupp.

Ole Törner