Invasion av 2000-talister i Hässleholmsfotbollen

Totalt 25 spelare födda på 2000-talet.
Det är så många som fått speltid hos någon av Hässleholmsklubbarna i division 2 i år.
– Det kan bli jättespännande i Hässleholm, säger HIF-tränaren Dan Olofsson.

I höst avvecklas P00-landslaget och spelarna födda 2000 är nästa säsong inte längre juniorer. Det är då dags för att ta det sista, tuffa, steget. Det till seniorfotbollen.

På många håll inom elitfotbollen finns det inte mer än några enstaka inslag av 2000-talister – även om till exempelvis Baby Blåvitt gett många chansen. Annat är det i Hässleholm och division 2.

Den här säsongen har Hässleholms IF och IFK Hässleholm – stadsrivaler och seriekonkurrenter – matchat 14 respektive 11 spelare i division 2. Totalt har 25 spelare fått chansen att spela division 2-fotboll i något av Hässleholmslagen det här året.

– Det är säkert en kombination mellan vilka ekonomiska resurser som finns och vilka ungdomsspelare som finns. Det syns ju att de håller tillräckligt hög nivå för att spela i division 2. Om det är en tillfällighet eller om det gjorts ett bra arbete i båda klubbarna under flera år, som gör att det kommer väldigt, väldigt mycket underifrån? Då tror jag väl mer på det andra, säger Jonas Jönsson, huvudtränare i IFK Hässleholm.

Invasionen av spelare födda på den här sidan millennieskiftet har inte en enskild förklaring. Flera faktorer har enligt Dan Olofsson, huvudtränare i Hässleholms IF och fotbollsinstruktör i grundskolan, spelat in och gjort att det blivit en boom av välutbildade 2000-talister i området.

Att båda klubbarna genomfört en generationsväxling är ett skäl men det har i sin tur möjliggjorts genom duktiga ungdomstränare, möjligheterna att träna på konstgräs och att kvalitén på fotbollen i skolan höjts. Ett annat skäl tror Olofsson är att staden inte har särskilt stor konkurrens av andra idrotter.

– I och med att jag jobbat med fotbollen i skolan i Hässleholm i så många år kan jag känna att vi de senaste åren gått från att ha kanske två-tre stycken som är riktigt duktiga till tio-femton i varje ålderskull. Hur många som har kvalité har höjts, men sen är det svårt att säga vad det beror på, säger Dan Olofsson.

I lokalrivalen IFK tillträdde Malmöiten Jonas Jönsson som ny tränare inför säsongen. Han är övertygad om att han i dag får skörda frukterna från ett långvarigt ungdomsarbete i klubben.

– De är så bra att det går att bygga ett lag som kan tävla mot alla seriekonkurrenter, när vi är som bäst. Då är det den satsningen klubben valde att göra – att bygga på de här killarna inför denna säsongen. Vi hoppas det ska bära ännu större frukt över tid och ser det här som ett etableringsår för att de ska hitta en jämnhet i sitt spel. Vi tar steg hela tiden, säger Jönsson.

Även om alltfler kvalitativa spelare allt längre ner i åldrarna möjliggjort generationsväxlingen går det inte att räkna bort den ekonomiska faktorn i det hela. Istället för att köpa in spelare utifrån har Hässleholms IF valt att utbilda alltfler egna spelare.

– Om vi ska kunna ta ett steg upp i seriesystemet gäller det att vi utbildar duktiga yngre och kompletterar med spetsspelare. Nu jobbar vi med det. Det går inte att bara ta färdiga spelare, för det har vi inte råd med. Det gäller att hitta mixen.

I IFK Hässleholm är tongångarna liknande.

– För att kunna etablera sig på den här nivån och kanske ta vidare steg måste man ha en verksamhet som fostrar egna, duktiga spelare. Sen är det ekonomiskt gynnsamt när de kommer upp underifrån. Då skriver man ju ett förstakontrakt som inte motsvarar de belopp en etablerad spelare tjänar och man slipper betala för att köpa in en spelare.

– I nästa läge går det att tjäna lite pengar om spelaren går vidare, så som Alex (Alexander Nilsson) gjorde till Helsingborg. Då fick vi lite bidrag och ersättning därifrån. Det är en sund ekonomisk väg att gå om man har tillräckligt hög nivå på sin verksamhet.

Att spela med yngre spelare är allt som oftast beundransvärt och något som mottas med glädje. Det är dock inte bara förenat med positiva aspekter. Alltför unga lag har en tendens att pendla i prestationerna och att bibehålla mixen, med några äldre spelare, tror HIF-tränaren är av yttersta vikt.

– Spelarna måste ha några att lära sig av. Man måste ha spelare som varit med ett tag, som sätter standarden på träningar och som håller det uppe när det blåste litegrann. Det kan vara en fara, men jag tycker personligen att vi har de här spelarna som varit med ett bra tag och som spelat på en bra nivå under en hyfsad period.

Till skillnad från ålderstigna lag har unga spelare dock i sin tur ofta ett helt annat driv och vilja att utvecklas.

– Det finns för- och nackdelar med allting men det är en väldigt spännande och utvecklande miljö att jobba i, säger Jonas Jönsson.

En titt på 2000-talisterna som fått chansen i Hässleholmsklubbarna indikerar ett tydligt mönster. I Hässleholms IF är 13 av 14 spelare födda 2001 eller 2003 medan 9 av 11 spelare som fått chansen i IFK Hässleholm är födda 2000 eller 2002. Av de tre spelare som avviker från mönstret har två stycken dessutom anslutit till sin respektive klubb under det senaste året.

– Jag tror att rätt mycket handlar om ledare och att ledarna i de här kullarna varit drivna och vill mycket. Jag tror det påverkar och att det är nånting klubbarna måste jobba litegrann med. Det är nånting som jag brinner för – att vi får en grund så att inte bara ledarna i den här gruppen är jättebra, säger Olofsson och utvecklar:

– Det behövs en större grund i hela klubben som gör att vi kan säga ”så här jobbar vi”. Jag vet att där finns en tråd, om man säger så, men ibland kan det vara svårt att efterleva den i alla grupper. Nu har inte jag hundra koll men jag tror klubben jobbar med det för att få varje kull och att det inte blir upp och ner.

Med mängder av spelare födda på 2000-talet i division 2 och talanger som redan hunnit lämna Hässleholmsfotbollen – såsom Viktor Christiansson (2001) i AZ Alkmaar och Isak Bjerkebo (2003) i Malmö FF – ser Dan Olofsson ljust på framtiden. Både för Hässleholms IF och fotbollen i staden i stort.

– Den kvalité som så många av de här 17-18-åringarna håller var vi inte i närheten av för tio år sen. Det kommer bli bra om vi bara fortsätter vara noggranna, jobba och utveckla spelarna. Det kan bli jättespännande i Hässleholm.

Även Jonas Jönsson är optimistisk kring sitt IFK Hässleholm.

– Det är världens chans och möjlighet om vi tar tillvara på det här och ser till att de trivs, känner att de utvecklas och kan bygga den här gruppen till en stomme genom att ge dem bra förutsättningar. Det är bara upp till oss själva hur bra det kan bli. Vi har förutsättningarna och materialet att skapa nånting.

Fakta: 2000-talisterna som fått speltid i Hässleholmslagen

Hässleholms IF – 14 stycken
18 matcher: Tim Ströbeck (2001)
17 matcher: Gustaf Winroth (2000)
14 matcher: Viktor Christiansson (2001)
13 matcher: Oscar Widmark (2001)
11 matcher: Anton Branting (2001)
8 matcher: Albin Andersson (2001)
6 matcher: Jonathan Nilsson (2001)
5 matcher: Vilmer Persson Åhstedt (2003)
2 matcher: Algot Pramberg (2001), Filip Freij (2003), Malte Nilsson (2001) och Oscar Jensen (2001)
1 match: Erjon Rama (2003) och Melker Lundin (2003)

Dessutom har Adam Forss Odhner (2001), Johan Persson Åhstedt (2003) och Ludvig Pernetun (2000) alla suttit på bänken men ännu inte fått debutera.

IFK Hässleholm – 11 stycken
18 matcher: Isak Orajärvi (2000)
15 matcher: Mustafa Owaid (2001)
14 matcher: Isak Olsson (2000)
12 matcher: Carl Mujaguzi (2000)
9 matcher: Victor Holmberg (2002)
8 matcher: Lucas Johnsson (2001) och Waed Shaif (2000)*
6 matcher: Elliot Nilsson (2000)
4 matcher: Isaac Holmberg (2002)
3 matcher: Carl Lundahl Persson (2000)
1 match: Amel Crnalic (2000)

Dessutom har Armin Culum (2003), Jacob Holmberg (2002) och Teo Helm (2002) alla suttit på bänken men ännu inte fått debutera.

*Waed Shaif lämnade tidigare i somras IFK Hässleholm för Älmhults IF i division 3.

Artikelbild: Lennart Månsson/Bildbyrån.