En usel kväll för MFF

Skrev inför matchen att det var en chans som var alldeles för bra för att missa.

Och så gick MFF ut och gjorde det.

MFF förlorade inte. Men allt annat, frånsett Johan Dahlin och Rasmus Bengtsson, var uselt.

Energiresurserna var tömda och det syntes från minut ett. Felpassen var extremt många, chanserna färre än överlevande snögubbar i Sahara och när presspelet inte funkar måste de individuella prestationerna vara på topp. Det var de inte. Dahlin – ingen miss – och Bengtsson – bara en – var undantaget, men ingen klev fram i offensiven. Tvärtom. När till och med en spelare som Fouad Bachirou sprider felpassen är det något allvarligt fel.

Förstår heller inte draget med att bänka Eric Larsson; spelaren som haft mest energi av alla den senaste månaden. Eller att inte starta med Guillermo Molins; en spelare som möjligtvis hade gjort skillnad om han fått 90 minuter.

För det ska sägas direkt. Markus Rosenberg/Jo Inge Berget funkade aldrig. Rosenberg var inte sämre än de flesta andra, men dömt efter hans potential var det här nog hans svagaste insats någonsin i Europa och Berget var oftast på ställen där han inte kunde skapa några farligheter alls. Centralt på mitten var det andefattigt från start utan AC och totalt dött sedan Oscar Lewicki också försvann.

På sätt och vis kan man säga att MFF led svårt av det missade SM-guldet. På två sätt. Dels hade uppenbarligen luften gått ur laget efter lördagens guldläge som försvann, dels fick MFF tömma alldeles för många resurser för att in i det sista jaga det där guldet som man egentligen missat långt tidigare.

För det här var ett tröttkört, utpumpat, energilöst och svagt MFF som istället för att vinna dueller blev hårt varningsbelastat.

Och som sagt det var ett gyllene läge!

Hur bra det var framgår bäst av att FC Lugano inte kunde utnyttja MFF:s svaghet till att vinna.

Matchen var skit.

MFF-insatsen var en försenad kattlådetömning.

Men att ett efter tränarbytet bättre organiserat FC Lugano som borde och säkert också hade betydligt mer påfyllda energinivåer inte kunde utnyttja det till att vinna var nog i ärlighetens namn ännu sämre.

Någonstans finns väl där också en sanning om hur svårt MFF är att besegra. Men det är verkligen en tröst för tigerhjärtan.

Håller – tyvärr – heller inte ett dugg med om att det var bra för MFF att FCK-Dynamo Kiev slutade oavgjort. Varför det? Det hade ju varit väldigt mycket bättre om FCK hållit undan och vunnit. Då hade MFF och Dynamo Kiev båda haft fem poäng och MFF kunnat säkra ett avancemang genom att vinna med två mål hemma mot Kiev.

Ole Törner