MFF Dam bör spela på Hybriden eller Malmö stadion
Platsen i division 4 sydvästra är klar och på lördag arrangerar MFF en provträning för spelare som är sugna på att vara med när det nästa år på nytt ska bli damfotboll i föreningen.
I övrigt är inte så mycket klart och det finns ett par stora frågor:
1) Var ska laget spela?
2) Vem ska träna laget?
3) Vilka spelare ska ingå i den historiska truppen?
Tror spontant att fråga 1 blir den svåraste att lösa.
Direkt efter det extra årsmötet startade diskussionen och det visade sig ganska snabbt att MFF och den övriga Malmöfotbollen lever i skilda världar. De flesta som följer MFF och ser fram emot att engagera sig även i damfotbollen tror att MFF kan välja. Att det finns ett smörgåsbord av arenor att väga för och emot bland och sedan spela där man tycker laget passar bäst. Så är det givetvis inte.
Det är hos fritidsförvaltningen som klubbarna bokar tider både till träningar och matcher och lagen placeras inte alltid där de vill. Ett nystartat division 4-lag kan i utgångsläget hamna lite var som helst.
Malmö FF har dock en chans att bestämma helt själv!
Bygget och arbetet med den nya hybridplanen på Stadionområdet finansierades av Malmö stad, men i överenskommelsen bestämdes att MFF betalar av med en årlig hyra på 1,5 miljoner och att klubben disponerar hybriden helt och hållet. Det är alltså MFF som styr alla tider på den och föreningen kan boka in hur många matcher och vilka lag – P19 spelar där till exempel regelbundet – som helst där utan att konkurrera med någon annan. Den enda hänsyn man behöver ta är att gräset ska hålla för belastningen.
Visserligen tillåter inte MFF att publiken står eller sitter på gräset, vilket gör publikytan väldigt begränsad. Men när MFF U16 spelade SM-final där i år hade man satt upp en portabel läktare. Det fungerade riktigt bra.
Därför är egentligen hybriden det enklaste och mest självklara valet.
Alternativen är faktiskt väldigt få. Antingen finns det ingen ordentlig läktare på de olika idrottsplatserna eller så är de extremt uppbokade. Eller båda delarna.
Såg till exempel att någon föreslog Hyllie IP. Där spelar redan Hyllie IK och Ariana FC och båda klubbarna vill utöka sin egen verksamhet mer än idrottsplatsen redan nu räcker till för. Många av stans fotbollsklubbar har köer till sina ungdomslag. Lilla Torg FF har till exempel växt så mycket på Mariedals IP att man september fick införa ett totalt intagningsstopp till alla klubbens ungdomslag och dessutom till köerna eftersom de redan var för långa. Verksamhetsytan räcker inte. Det finns fler lag som är eller är på väg in i samma situation.
Enkelt är det alltså inte.
Spontant kan jag bara tänka mig tre alternativ till hybriden där MFF Dam kan få plats, få spela på gräs och kunna ta emot publik på ordentliga läktare: Heleneholms IP, Hästhagens IP och Malmö stadion. På Heleneholm är redan flera klubbar placerade, men där finns också flera planer. På Malmö stadion spelar bara IFK Malmö och Hästhagen har fritidsförvaltningen plockat bort fotbollen från och bokar numera enbart in den amerikanska fotbollen i Limhamn Griffins. Gammel-stadions plan hade lätt hållit för ett lag till och jag går ofta förbi Hästhagen och kan varje gång konstatera att det förmodligen är Malmös bästa gräsplan eftersom Griffins spelar så få matcher på den.
Hästhagenbeslutet att avboka fotbollen tror jag inte att fritidsförvaltningen river upp och Heleneholm ligger fel (däremot gillar jag läktaren vid huvudplanen).
Malmö stadion kan jag känna en nostalgisk rusch i blodet för. Det var där MFF Dams saga tog slut i MFF-regi och det hade känts gott att återstarta just där. Premiärmatchen tycker jag absolut ska spelas på Malmö stadion. Går förvaltningen med på att placera resten av matcherna där också hade det heller inte varit fel.
Hålla samman verksamheten på Stadionområdet är en bra idé.
En bonus hade ju även varit att se vilket lag som vinner publikkampen: MFF dam i division 4 eller IFK Malmö herr i division 2 på samma arena.
När det gäller tränare tror jag benhårt på att man ska ta en lokalt förankrad kraft som har koll på lagen i division 2, 3 och 4 plus talangerna i de stora klubbarnas äldre flicklag. Den kunskapen kommer att vara ovärderlig i början. Det tror jag är ett bättre alternativ än att gå på spektakulära namn.
Spelartruppen ska också byggas på det viset de första åren.
Men visst kittlar det att spekulera i att locka någon av de som var med i truppen 2003, den sista säsongen i ren MFF-regi, att ta någon match i division 4. (laget hette MFF ett par år efter 2003 också, men då var man inte längre en del i MFF:s organisation).
Här är alla som spelade minst en A-lagsmatch 2003: Denise Reddy, Jenny Engwall, Karolina Westberg, Maria Westerblad, Sara Larsson, Frida Nordin, Therese Sjögran, Christina Papp, Therese Jönsson, Malin Andersson, Therese Norberg, Caroline Jönsson, Heidi Kackur, Josefin Ovesson, Emma Stålhammar, Jennie Andreasson, Nilla Fischer, Hedvig Lindahl, Maria Nilsson, Natalia Folbrycht, Asthildur Helgadottir, Sandra Andersson, Therese Lundin, Victoria Falk, Jenny Olsson, Vlora Bajraktaraj, Sara Stålhammar, Malin Levenstad och Malin Pettersson.
2003 hade MFF dessutom fyra ungdomslag på damsidan.
I det yngsta, Flickor 10, spelade: Agnes Gertten, Amanda Endresen, Anni Tjebbes, Cassandra Palm, Elena Sadiku, Fanny Swerkström, Fredrika Wallström-Åstedt, Ida Dahlstrand, Johanna Larsson Nilsson, Johanna Sandberg, Kristina Stan, Linnea Katra, Lisa Almgren, Mergime Maxhuni, Moa Hanning, Paula Farraj, Petra Möller, Rebecka Nordlund och Sophie Larsson Nilsson.
De är 26 år nu. Tänk om någon av dem hade slutit cirkeln och tagit steget upp i A-truppen nästa säsong – efter 16 år?
Och två av spelarna i MFF F10 2003 var alltså bland dem som för tre år sedan motionerade om att MFF skulle återstarta damfotbollen (Agnes Gertten och Anni Tjebbes)!!!
Ole Törner