FotbollMalmö FFNyheterOles MFF-blogg

Resultaten inte problemet med Uwe Rösler utan sättet att nå dem

Uwe Rösler lämnar MFF dagen efter han fört klubben till 16-delsfinal i Europa League för andra året i rad. Minnet från när han 2018 lyfte laget från träsket i Allsvenskan till en tredjeplats som möjliggjorde avancemanget i årets EL är också fortfarande färskt. Hans segerfacit är dessutom imponerande och unikt.

Han har gjort det bättre än någon annan tränare i MFF. SOM INTE TAGIT SM-GULD.

Men det handlar inte om det heller. Det uteblivna SM-guldet.

Det handlar helt enkelt inte om resultaten utan sättet att nå dem på.

Och att jobbet Uwe Rösler kom in för att göra på sätt och vis är färdigt.

När Magnus Pehrsson fick gå 2018 var läget prekärt och MFF i akut behov av en quick fix på tränarsidan. Någon som var dokumenterat snabb på att skapa en positiv trend och börja vinna matcher. Det har Rösler gjort förr och nu gjorde han det igen. Han skulle även höja kravbilden!

Ska MFF närma sig nästa nivå i Europa och bli dominant i Norden måste det ställas högre krav på alla; staben, spelarna och klubben. Rösler kom in med erfarenhet från hur man jobbar i England och Tyskland.

Den fysiska statusen höjdes, nyckelspelare som missat massvis med matcher på grund av skador spelade plötsligt regelbundet och det blev ett extremt fokus på att inte förlora. Särskilt inte i Europa, som mycket anpassades till.

Jag tror att det här var bra för MFF! Nyttigt också. Nu vet man mer och det ska Rösler hyllas för.

Men samtidigt måste man ta hänsyn till vilken typ av klubb Malmö FF är.

Det som på kort sikt höjde MFF kan på lång sikt vara nedbrytande.

Uwe Rösler har flera gånger betonat att det inte ingått i hans arbetsbeskrivning att utveckla unga spelare och ge dem chansen. I varje situation jobbar han med att skapa bästa möjliga förutsättningar för att göra bästa möjliga resultat i matchen som just då är aktuell. Om lärlingarna inte är bra nog? Inte hans problem. Om laget börjar bli allt mer åldersstiget? Inte hans problem. Om MFF inte kan tjäna pengar på att sälja unga spelare för att de inte får chansen att utvecklas i A-lagsspel och öka värdet? Inte hans problem. Om MFF:s ambition att välja en 22-årig stortalang som efter ett tag kan säljas vidare för dyra pengar när det ska värvas kolliderar med Röslers vilja att hellre satsa på ett äldre etablerat kort som MFF inte i nästa steg kan tjäna tillnärmelsevis lika mycket på? Inte heller hans problem.

Uwe Rösler jobbar som man gör i vissa klubbar med stora resurser. Han vill ha färdiga spelare/byggklossar att sätta in i sitt system. Om han inte tycker att alla i truppen håller måttet är de han placerat i fel fack chanslös.

Där kraschar hans syn rejält med MFF:s tradition, vilket både han och MFF nu insett.

För att hårdra det hela. Vad ska MFF med Sveriges bästa ungdomsavdelning till om man inte använder den?

Eller; varför pratar MFF om att nästa steg ska vara att efterlikna Ajax om man sedan har en tränare som jobbar precis tvärtom?

Så på sätt och vis är det här en ideologisk fråga. Uwe Rösler kom in, lyfte kravnivån och gav MFF den på kort sikt nyttiga erfarenheten. Men nu när kravnivån och arbetssättet istället börjar bli ett problem och eventuell belastning måste man ta ett beslut. Antingen fortsätta på Röslerspåret och bli en annan förening än man varit i 100 år eller försöka hitta en kombination där man BÅDE kan göra det man brukat göra och dra nytta av det man lärt.

Och ta med sig den ökade kravbilden till hela föreningen.

Efter det här beslutet jublar rätt stora delar av spelartruppen och nästan hela ungdomsavdelningen. Men då är det också upp till bevis. Vinn SM-guld 2020 och börja leverera ännu bättre spelare från P19 och P17. För nästa år ska de få chansen.

För Uwe Rösler tycker säkert innerst inne att han inte var färdig med den lyfta kravbilden…

Ole Törner

 

Relaterade artiklar

Back to top button
Close