Nyheter

“Mr Eskils” går inte längre under radarn

I 25 års tid har André Petersson smugit under radarn i Eskilsminne IF.
Nu är han cupgeneral och assisterande tränare – med vetskapen om vad en idrottsförening kan betyda när en individs liv skrynklas ihop.

André Petersson börjar bli något av ”Mr Eskilsminne”.
31-åringen har varit klubben trogen sedan barnsben och haft flera olika roller.
Denna säsongen är hans första som ledare på seniornivå som assisterande tränare till Mattias Lindström. Och det har varit en speciell väg dit.
Idag har han flera olika roller i Helsingborgsklubben. Dels är han cupgeneral för Eskilscupen, det gigantiska arrangemanget som normalt sett brukar hållas varje år i slutet av juli, men som nu fått ställa in i spåren av coronaepidemin. Dessutom är han ungdomsansvarig för barnen från fotbollsskolan till U15.
Men han hade även sin egen karriär som spelare och 2011 var han ytterback i det lag som vann division tre.
Varför blev det ingen fortsättning som spelare? Du var ju bara 22 när du slutade att lira?
– Anledningen har faktiskt gått under det dolda. Jag blev sjuk det året. Dels var jag aktiv som spelare och ungdomsledare i Eskilsminne. Dels pluggade jag heltid till idrottslärare och spelade även innebandy i FC Helsingborg snäppet under A-laget. I den åldern trodde jag att jag var odödlig, men gick istället rakt in i väggen. Jag fick högt blodtryck, blev medicinerad och sjukskriven. Det satte sig i hela kroppen, inte minst i musklerna och fysiskt sett tog det ett bra tag innan jag var redo att träna aktivt igen.
Men du kom tillbaka till fotbollen efter ett tag?
– Jag var ju så integrerad i Eskilsminne sedan många år och följde laget och föreningen. Det föll sig naturligt för mig eftersom jag redan varit ungdomsledare, men det slog mig då även hur mycket föreningslivet kunde betyda när man har en tuff period i livet.
– Att vara en del i någonting större betyder mycket. Sedan är det individuellt naturligtvis, men för mig blev det solklart hur mycket det kan betyda för en individ att ha en förening bakom sig.
Har det format dig som ledare?
– Det tror jag nog. De första åren efter fick man ett nytt perspektiv på mycket. Efterhand började jag värdera min tid och mitt engagemang i saker och ting på ett annat sätt.
Har det hänt att du pratat med andra människor som haft det tufft och fått dem att fortsätta med fotbollen?
– Ja, det har hänt flera gånger. Att kunna lyssna på en annan människa och få förtroende från denne och sedan kunna hjälpa dem socialt och som idrottsutövare är fantastiskt egentligen.

André är 31 år idag. Han har varit idrottsledare sedan 13 års ålder. Men först nu gör han sin första insats som ledare och tränare på seniornivå.
– Det kanske är min styrka? Jag har rätt mycket tränarerfarenhet för att vara såpass ung. Det var Kalle Olsson som tidigt fick mig att förstå vikten av att lägga en bra grund. Jag började på lägsta nivå, med de yngsta och sedan sakta men säkert arbetat mig uppåt. Det har funnits möjligheter att ta över ett seniorlag i de lägre divisionerna, men jag har valt att stanna i Eskilsminne och utvecklas som tränare här. Jag har gått alla basutbildngar och UEFA B. Mitt nästa steg är att ta mig tid och gå UEFA A-utbuildningen på seniorsidan.
Vilka spelare i dagens A-trupp har du tränat?
– Filip Lundebrg, Mohammed Hlehiel och Dennis Olsson. Sedan har jag spelat med Filip Egger och Jonathan Persson.
André Petersson är uppväxt i Ramlösa och till stor del även på Harlyckan där han även har sitt kontor i Eskils klubbstuga. Hans mångåriga engagemang i klubben i kombination med dagens olika roller gifter sig fint tillsammans.
– Totalt sett har jag bra koll på de flesta spelarna i klubben. Dels de de upp till 15 år eftersom jag är ungdomsansvarig där, men även på lagen upp till 19 år eftersom jag känner grabbarna och har tränat många av dem. Av rent personligt intresse går jag normalt sett på deras matcher. Det gör att det blir enklare och naturligare för oss som förening att slussa upp individer i seniorverksamheten genom träningsrotation oc så vidare.
Beskriv ditt och Mattias samarbete? Han tar ju betydligt mer plats, åtminstone verbalt under matcherna…?
– Mattias leder laget och är ytterst ansvarig. Jag är ett bra komplement. Han har inte samma erfarenhet av att leda lag men har erfarenheten från eliten. Sedan kanske jag har ett analytiskt öga som kan vara till nytta.

Vilken är den största skillnaden för dig i din nuvarande roll jämfört med att leda U-lag?
– Jag fick den frågan för ett tag sedan och beskrev då skillnaden med ett ord; resultat.
Men har du inte saknat det lite?
– Jo, lite grand så klart…
Hur ser du på säsongsinledningen för Eskils herrar?
– Poängmässigt borde vi ha fått bättre utdelning sett till prestationerna. Hemma mot Lindome fick vi en tidig utvisning, sedan var vi inte på plats. Därefter har vi stegvis blivit bättre. Jag ledde laget mot BoIS och Trollhättan när Lindström var snuvig och prestationerna var klart bra. Senast spelade vi ut Motala fullständigt i första halvlek, men fick bara 2-2…
Och nu väntar IFK Värnamo på bortaplan under lördagen?
– Det blir en väldigt tuff motståndare. Men för vår del sed det rätt bra ut. Carl Thulin är tillbaka efter sjukdom, annars är det inget nytt jämfört med senast. Jag har koll på hur Jonas Thern (tränare i IFK Värnamo) vill spela fotboll; passningsorienterat med bollrullning. Men vi ska göra vad vi kan och jag minns att laget var nära att vinna däruppe förra säsongen.

Relaterade artiklar

Back to top button
Close