Nyheter

Oh la la LUGI

Att skrälla är en sak.
Att skrälla mot seriens formstarkaste lag med flera viktiga spelare, som ersattes av rena juniorer, är en annan.
LUGI:s skräll mot Sävehof var därför någonting alldeles extra.

För någon ynka vecka sedan blev LUGI utspelade och söndersprungna av BK Heid.
Det spekulerades efteråt kring hur mycket det evighetslånga uppehållet samt utspridda coronasituationen satt ner formen.
Med nytt perspektiv kan konstateras: väldigt mycket. Mindre vetande och allmänt överskattade handbollsskribenter anade till och med att LUGI skulle få en tuff kamp för att nå slutspel – vilka hopplösa stollar det finns.

Upphämtningen borta mot Önnered, då 20-14 blev till 20-20, vittnade om både fysik och pannben.
28-27 hemma mot Sävehof gjorde det ännu mer.
Även denna gång fick laget inleda med att jaga i motvind. Men ju längre den första halvleken led, desto närmre kom LUGI och i paus skiljde det bara ett mål. 14-15.

Och alla som verkligen vet innebörden av vittring såg att det brann en särskild slags låga i LUGI-spelarnas ögon. Ett LUGI som anfördes av en briljant Emma Navne. Danskan svarade inte bara för nio mål och fyrtiotolv assits. Hon var ena stunden den ettriga lilla pissmyran längst fram i ett 5-1-försvar för att nästa sekund stångas som Max Darj inne på linjen.
I sitt koppel följde främst Tyra Axnér med gediget spel och ju äldre matchen blev även Hanna Flodman. Dessutom hade som alltid Oliva Lövqvist en central roll att spela.
Men de som är extra värda att framhålla i sammanhanget är 17-åringarna Filippa Hall, Nora Möller Adébo, Lova Nyrell, Tilda Lilja och Ofelia Hallberg (Malva Carlsson satt dessutom på bänken).
Det var alltså 03:or (!) som mer eller mindre kastades in i elden när LUGI saknade spelare av jordens alla anledningar.

Hur som helst.
När Sävehofspelarena kände sig jagade på allvar kunde ängsligheten spåras. Som blyga violer på första skoldiscot ställde de sig i ett hörn och lät någon annan ta initiativet.
Och när de väl pressades att leverera kom passningsmissarna och felbeslut. 16 tekniska fel uppmättes (att jämföra med LUGI:s sex). LUGI spelade en långsammare handboll, jovisst, men de kunde hantera den. Sävehof körde snabbare än motorn höll för.

Under slutminuterna vann LUGI fler viktiga detaljer.
* Målvaktskampen. Popajas straffräddning och efterföljande frilägesräddniång när Jamina Roberts bröt sig fri var strålande.
* Tränarkampen. När Sävehof var förbi med en boll med fem minuter kvar beordrade Kenneth Andersson ut 7-6-spel. Gästerna brände sitt första försök att sätta bollen i tom kasse, och vågade sedan inte ta chansen igen. LUGI kom till avslut i varje anfall och det blev en avgörande detalj.
* Moralkampen. Stärkta av Önneredsmatchen orkade LUGI-spelarna några procent mer än vad alla doktorer, docenter och professorer som forskat i generationer på den mänskliga kroppen anser vore möjligt. ”Att tro på det” är en hopplös klyscha, men den här gången var den talande.

LUGI:s seger innebar inte bara viktiga poäng för knudorna.
I Höör och i Nacka gnuggades det förtjust med händerna.
Denna säsongen har kommit drygt halvvägs och innan kvällens fight hade bara ett av seriens övriga lag lyckats ta poäng av topptrion Skuru, H65 och Sävehof.
Förvisso slutade Skurus handgnuggande ganska tvärt när de insåg vilka de skulle möta i nästa omgång. LUGI borta.

Foto:
Christoffer ”Luggen” Mattisson.
Fler bilder kan ses på den eminenta hemsidan borg-mattisson.se:

Relaterade artiklar

Back to top button
Close