Hallå där Jonas Daneborn Stålhammar i FBC Engelholm

Namn: Jonas Daneborn Stålhammar
Klubb: FBC Engelholm Dam
Roll: Huvudtränare

För det första. Hur mår du?
– Hej, tack jag mår fint. Jag har klarat mig från smitta än sålänge

Hur har pandemin påverkat dig privat, med jobb och annat?
– Jobbet har egentligen inneburit att vi haft ännu mer att göra då vi bl.a producerar handsprit. Privat har det inneburit mer tid med familjen men även en frustration naturligtvis attinte veta när eller om det kommer igång igen. Det är en jobbig situation när man kommer som ny tränare till en klubb.

Hur har ni kunnat träna, i grupper eller individuellt, under pandemin?
– Framförallt har tjejerna kört på egen hand utifrån olika program som vi hade under sommarträningen. Vi kör nu två utepass i veckan där vi egentligen fokuserar mest på att få träffas och underhålla konditionen. De spelare som är födda 02 eller senare tränar med jaslaget vilket gör att vi kan hålla det till mindre grupper.

När föreningarna tvingats stänga ner sin verksamhet, vad tror du att det gett för effekter på din klubb?
– Jag gissar att det såklart tär då sponsorer och entre samt kiosk minskat eller tom försvunnit helt. Klubben är dock välskött och skall klara av detta men det är klart det håller ju inte hur länge som helst. En annan oro är ju att spelare väljer att sluta och fokusera på annat då man inte får träna inomhus om man inte är i en viss ålder.

Har ni under den här tiden tappat eller fått in nya spelare i laget?
– Vi har tappat en spelare som väljer att lägga av endast 19 år gammal samt en som är på dubbellicens till grannklubben. Hoppas dock att hon är med oss igen om serien drar igång.

Om serierna startas med tätt schema, efter förmodat väldigt lite träning tillsammans, hur tror du att det påverkar skaderisken?
-Även om tjejerna tränat på bra så finns ju såklart risken då det är omöjligt att få den anpassade träningen som vi normalt får. Andra muskler ska jobba intensivt helt plötsligt men jag hoppas att SKIBF är såpass i framkant att man kommer med besked så det blir ett par tre veckors förberedelse i hall.

De flesta av oss har fått höja sitt perspektiv i dessa tider. Vart ser du dig själv, i den bästa av världar, inom innebandyn om tre år?
– Detta är min blott andra säsong som tränare för ett damlag och jag trivs väldigt fint i Engelholm. Jag hoppas att om tre år är jag en respekterad kompetent tränare som tagit detta laget minst ett steg uppåt i seriesystemet. Sen har man ju såklart riktigt stora drömmar också.

Vem i erat lag är den som sköter den individuella fysträningen bäst?
– Det är väldigt många som man ser skött sig bra, det är svårt att peka ut någon då en hel del varit drabbade av covid och haft svårt efter det att hitta orken även om de tränat på bra. Överlag är jag nöjd och stolt över hur de skött sin egen träning.

Finns det något i dessa pandemitider som varit positivt? Exempelvis att spelarna ”tvingats” skaffa bättre fysik eller träna på ett sätt som nästan påminner om rehab?
– Man har hunnit stanna upp och reflektera över huruvida vi är på rätt spår. Sen har vi några med krämpor, bl.a en hjärnskakning på lagkaptenen som fått vila och läka i en lite lugnare miljö så det får man ju se som positivt. Annars är det svårt att hitta något direkt, man villl ju bara spela.

Viktigast av allt. Vad har du på din pizza?
– Haha, Hawaii me kebabkött!!!!!!