Henrik Norrbys sista vår i Olympic – ”I sommar är det dags”
Mängder med spelare har kommit och gått i BK Olympic de senaste åren.
24-årige Henrik Norrby har varit den bestående faktorn.
Han har spelat A-lagsfotboll sedan 2015 och varit med på resan från division tre-gäng till Ettan-lag. Men nu ser han ett slut på sin tid i klubben.
– I sommar hoppas och tror jag att det händer, säger Norrby.
Fortfarande rosig om kinderna efter träningsmatchen mot Landskrona BoIS (förlust med 1-4) pustar en nyduschad Henrik Norrby ut i ett övergivet domarrum. Matchen i sig var inte mycket att skriva hem om. Många sena återbud och ett bra B-betonat BoIS förde matchen.
Norrby arbetade som vanligt hårt som central mittfältare. Olympic hittade ingen riktig balans och trots ett tidigt ledningsmål var nan inte riktigt nära mot Superettanlaget.
– Jämfört med hur såg ut vid den här tidpunkten inför förra säsongen, då var det nästan bara förluster, så är jag inte speciellt orolig. Jag tycker att vi kommit långt i lagbygget och alla nya grabbar har kommit bra in i laget. Vi har två förluster, mot lag från Superettan och Allsvenskan.
BK Olympic möttes med naiv skepsis av ”experterna” inför 2022-säsongen. Inte minst efter den nämnda resultatsvaga försäsongen. Men under Mesut Merals ledning gjorde Olympic succé och om klubben hade fått behålla skyttekungen Filip Bohman (han fick mestadels nöta bänk i Varberg) och kanske rentav förstärkt ytterligare så hade laget till och med kunna utmana om en topp 3-placering. Nu blev det en sjätteplats som nykomling. Norrby spelade 28 av 30 matcher, noterades för fem mål och har konsekvent framhållits som en av lagets viktigaste pjäser från division två åren till Ettan Södra-premiärsäsongen. Båda de tidigare tränarna Anders Grimberg och Mesut Meral har talat med vördnad om Norrby och ”mellan raderna” antytt att han är en spelare för större ligor.
BK Olympic är dock inte moderklubben.
– Jag är en av många stora talanger som kommer från Skurups AIF, säger han med hakan i luften och glimten i ögat.
– Hugo Andersson, Piotr Johansson, Isak Jönsson… Alla Skurupspågar. Både jag Isak och Hugo spelade i samma 99-lag.
Isak drog till Färöarna nu?
– Det passar honom. En riktig brunkarliga! Långa inkast och glidtacklingar… Nu har han klippt sig dock, det långa håret är borta.
– Det var faktisk Isak som fick mig att gå till BK Olympic 2014-2015. Han hade gått dit ett år tidigare och jag valde mellan Olympic och TFF, som då spelade i division ett och hade en egen bra 99-årgång.
Sedan blev Norrby Olympic trogen på ett sätt som man sällan ser eftersom gräset i fotbollsbranschen alltid brukar vara grönare på andra sidan.
Vad är det som gjort att du blivit kvar i en klubb med begränsade träningsfaciliteter, klent publikintresse, busskort som lön och nästan obefintlig uppmärksamhet i media?
– Mycket har förändrats den senaste tiden, inte minst i och med samarbetet med Malmö FF. Det är spelare i omlopp från högre sammanhang och allt det där är inspirerande. Ibland är det nog lika mycket publik som på Skurups matcher och man ha fått jobba en del i skuggan. Men efterhand har det skrivits mer om föreningen.
Vilket ger bekräftelse?
– Precis. Innan vi vann division två 2021 hade det knappt skrivits en rad om mig. Plötsligt blev det lite snack och det har betydelse – såklart.
Hur ser du annars på din roll som kulturbärare i BK Olympic?
– Hittills har jag inte varit den som ”burit” laget, men det här året blir det nog jag och Axel Håkansson som får ta större roller. Det ser jag fram emot, säger Henrik och hyllar den familjära stämningen i klubben.
– Jag har varit nära alla i föreningen och det är mycket utanför fotbollen som gör att man trivs. Vår nuvarande sportchef ”Charre” har fixat jobb åt mig, även vår förre ordförande skaffade jobb till mig. Farsan springer på Lindängen och känner massa folk – det gör att stämningen blir familjär.
I Olympic har vi sett dig i flera olika roller, såväl som mittback som mittfältare. I vilken roll ser du dig själv helst i?
– I grunden har jag alltid varit en ”sittande mittfältare” i en ”sexaroll”, åtminstone fram till förra säsongen när Mesut flyttade upp mig en del i banan. Samtidigt har jag vikarierat som mittback och trivts där.
Under onsdagskvällen ställde kollega Gustav Lundblad följande fråga till Olympics nuvarande tränare William Strömberg:
Ni har MFF-samarbetet och det har varit ruljans i truppen. Samtidigt har ni en sådan om Norrby, hur viktig är Norrby i att få en kontinuitet i det hela?
– Det ger en kontinuitet, även om det finns ett samarbete med Malmö så är fortfarande Olympic en klubb och ett eget lag där han står för en kultur utifrån att han varit i klubben förut och har ett Olympic-hjärta. Dessutom är han trots sin ringa ålder en av de äldre spelarna i spelargruppen. Det är alltid viktigt att ha en bra mix mellan ungt och äldre. Erfarenhet är en av de främsta (skälen), han har varit med om både liv och fotboll och lite olika nivåer.
Helt under radarn har Norrbys fotbollssparkeri inte gått. Flera andra klubbar har visat intresse. Provspel har gjorts i bland annat Landskrona BoIS (för en evighet sedan), IFK Värnamo och tidigare i vintras även Helsingborgs IF.
– När vi gick upp i Ettan kom samarbetet med MFF och de hade ett ord med i spelet om min framtid, min rådgivare bokade in ett möte med Georgsson och alla kom fram att det bästa för mig var att fortsätta i Olympic då. Filip Bohman, en annan Skurup-påg, tänkte likadant. Alla MFF-lån kom perfekt in i gruppen, Mesut Meral fick alla att dra åt samma håll och resultaten talar för sig själv. Jag gjorde rätt val.
Hur var de där provträningarna med HIF?
– Jag fick tre träningar och det var nog mer för min egen skull. De hade nyss trillat ur Allsvenskan, stämningar var därefter och även om det gick bra för mig personligen så kändes det inte nära med en fortsättning. Konkurrensen på mittfältet var dessutom extremt hård.
– Jag fick även en träningsmatch med MFF:s U19-lag mot Randers förresten.
Nu har du fått vittring på elitfotboll – ändå skriver du på för Olympic 2023 igen samtidigt som dina vapendragare Hugo Bolin och Melker Widell hamnar i MFF respektive BoIS?
– Ja, men jag och Olympic är överens om att i sommar ska vi få till en övergång. Dels för att Olympic ska få en summa för mig när jag fortfarande är kontrakterad. Som du säger, i Olympic spelar man nästan för ett tågkort från Skurup till Malmö, men jag har varit tydlig med att jag vill till större ligor. Jag vill leva på min fotboll, få optimala förutsättningar för utveckling och känner mig redo.
Finns det några klubbar som du/ni redan bearbetat?
– Ett tag var det snack om att jag skulle till samma klubb som Isak Jönsson på Föröarna, men så blev det inte. Vi har haft kontakt med en del danska klubbar, men just nu är det väldigt öppet.
– Sedan ska man tänka på att jag bara fått en säsong i Ettan – och det var min bästa säsong någonsin. Jag tror att med ytterligare en vår i Ettan så får jag mer nyttigt kött på benen.
Vart vill du då? Säger du åt din agent ”Fixa vad som helst, Cypern, Moldavien eller Nordkorea spelar ingen roll – lös något”?
– Helst vill jag till ett land där man kommer till sin rätta på bäst sätt. Så Färöarna hade kanske inte varit aktuellt… Man ska trivas socialt och utvecklas som spelare.
Landskrona BoIS–BK Olympic 4–1: Mina fem intryck från matchen
Kontaktuppgifter:
Christoffer.ekmark@skanesport.se