Uppsägningar, kvalkross och omöjliga OV:s ofrånkomliga öde
Tre skånska lag spelade under fredagen en helt avgörande kvalmatch för fortsatt existens i högsta liga.
Två klarade sig. LUGI och Kristianstad HK. Ett stukat och formsvagt OV tappade 2-1 i matcher och tog, som så ofta förut, steget ner i Allsvenskan efter en dans på den finaste balen. Historia har ju en förmåga att upprepa sig.
Själv var jag i Lund.
Det blev en märklig dag.
För precis som jag varit inne på i denna spalt tidigare så är det stora personalförändringar på gång i LUGI. En del, en hel del, tvingas lämna sina jobb när klubben ska dra åt kostymen. Vilka det är, för det är personer som jag vet slitit hårt för att få funktionerna i klubben att gå ihop, låter jag LUGI själva kommunicera ut, för det behöver inte bli mer skvaller kring det här. Kommunikationskommittén har lite att jobba på. För det var tomt i vissas blickar. Trots en magisk kväll och fortsatt HBL-spel så slutade mångas resa med LUGI nu. Och de fick inte direkt några avtackningar i mittcirkeln.
En sak som ändå är relevant ur ett sportsligt perspektiv som är värt att nämna. Jag frågade klubbchef Hans Torsmar om han klarade sig från lien.
Han sa inget.
Men blicken var mer uppgiven än Skånelabänkens i mitten av andra halvlek.
***
På planen satte LUGI ner foten.
I den viktigaste stunden var laget som starkast. De hanterade pressen strålande och gjorde jobbet från grunden. Försvarsspelet var extremt bra första kvarten och när man väl hade stängt den dörren lossnade det framåt.
Det var bäddat för ett drama. Men publiken fick en njutning. Om någon handbollsmatch någon gång får vara tråkig för att det ena laget är för bra så var det nu. Fem bollar blev till sju biollar. Som blev till nio bollar. Alla gjorde mål från alla positioner.
Vi kan prata teknik, taktik och detaljer halva natten. Det som avgjorde var ändå ren och skär vilja, bestämdhet och hunger.
Lättnadens pustar hördes över hela nejden.
LUGI är således ett Handbollsligalag även till hösten.
Skånela fick bittert smaka på historiens upprepningscykel.
Så.
Vad händer nu?
Kansliet är kanske inte halverat, men nära nog.
Stjärnorna försvinner.
Sportchefen försvinner.
Kassan är nära nog tom.
Det enda som talar för att LUGI:s kurva ska vända uppåt är att det skjuts till nya sponsorpengar. I miljonklassen. Och vad jag förstår är det faktiskt fullt möjligt. Jag kanske inte fått den infon om alkoholtillståndet i restaurangen inte funnits, men likväl…
***
I Kristianstad lyckades KHK att vinna sin match mot Boden.
Även där är det relevant att fråga sig vad som händer härnäst. Under sommaren räknar jag med att IFK kristianstad återigen tar ett steg framåt i sin sportsliga utveckling, börjar snegla mot Allsvenskan allt mer och närmar sig KHK i sportslig styrka.
Det behöver hända någonting anmärkningsvärt om KHK ska förbli ett elitlag. Publiken har svikit dem. Sponsorerna vill synas med IFK:s varumärke. Och nu måste det till en omstart igen för att återigen bli ett lag som kämpar sig kvar i SHE.
Det är klart att Kristianstad ska ha ett damlag i högsta serien. Frågan är vad det kommer att heta om några säsonger.
***
Vad som händer i OV Helsingborg?
Jag vet inte. Men det blir ännu en omstart. Ännu en kraftsamling. Ännu ett år i Allsvenskan. Någon sportslig snabbanalys är jag inte kompetent att göra. Det får jag ta med stackarna när de nyktrat till efter helgen.
Kontaktuppgifter:
Christoffer.ekmark@skanesport.se
