Dennis Olsson på väg tillbaka: ”Som en ko på ett kosläpp”

Dennis Olssons första ett och ett halvt år i HIF innehöll såväl motgångar som framgångar.
En del småskador höll honom tillbaka, men det var ändå han som slog kvalinlägget till Anthony van den Hurks nick i Halmstad – målet som tog HIF till Allsvenskan.
I somras tackade han för startplatsen i derbyt mot MFF med att skjuta in 1–1 i den första halvleken.
Men därefter var olyckan framme.

I hemmamatchen mot Djurgården den 11 juli blev han utburen på bår och nästa dag kom domen: Korsbandsskada. Närmare ett år borta från fotbollen.
– Så fort jag fick reda på det, eller redan på matchen när vi fattade att något i korsbandet var av – då började min bearbetning, säger Dennis Olsson när Skånesport talar med honom en fredagseftermiddag i mitten av april.
– Jag försökte hitta ett mindset. Att hitta glädje i gymmet, att se en process där. Vara en lagspelare på ett annat sätt i truppen, när vi just då låg på negativ kvalplats. Att växa in i en ledarroll utanför planen. Jag tror att det har hjälpt mig väldigt mycket, både som lagspelare och som människa.
– Jag har vetat att ”nu kommer det vara jobbigt och att det bara är att ta sig igenom det”. Och när du väl är igenom det, då är det skönt. Jag har jobbat med det varje dag och varje timme.
– Jag tror att desto fortare en korsbandsskadad spelare inser det, desto lättare blir rehaben, desto lättare blir livet, desto lättare blir comebacken. Så det är mitt lilla tips till de som skulle råka vara i min situation.
Började du tänka så rationellt redan på kvällen när det hände?
– Jaja, det var väl lite så. Jag kunde nästa skratta åt det lite. Lagkamraterna fick hjälpa mig att ta på mig kalsongerna. Jag tänkte att ”jag är en 23-årig man och kan inte klä på mig själv”.
– Om man tar det lite med en klackspark och samtidigt ser allvaret får du en bra mix av det. Du kan njuta av rehaben på ett annat sätt än om du bara ser det som något dåligt. Jag tror det har hjälpt mig väldigt mycket.
Du har haft en del skador tidigare också. Har du tänkt så tidigare också, även om det inte varit lika lång skadetid?
– Jag har inte gjort det innan. Jag borde kanske ha gjort det. Då har jag tänkt ”det är bara någon vecka, det är segt” och så. Nu visste man att det här kommer ta LÅNG tid, då får man ha ett annat mindset. Men med detta i bagaget kommer man kanske tänka så framöver också.

En ödets ironi var att korsbandsskadan kom när Olsson, som tidigare har haft en del skadeproblem, kom ifrån sin mest ihållande period av speltid på högre nivå i karriären.
– Jag hade missat två matcher på våren (2022). Premiären och en match när jag hade fått ett skott i huvudet (Sirius borta). Så mycket matchtid eller så många matcher i rad har jag inte spelat på en högre nivå tidigare.
Detta faktum tror Olsson beror på att han i sin försäsongsträning inför den säsongen tagit ett kliv i det förebyggande arbetet och därför kunde spela kontinuerligt, utan de småskador som ofta drabbat honom tidigare år.
Men trots det kom alltså istället karriärens allvarligaste skada.
Dennis Olsson berättar att läkare och fysteamet har analyserat skadan och inte hittat annat svar än att det helt enkelt var ren otur att han drabbades.
– Det finns många sådana här situationer. Man försöker hitta förklaringar i forskning, men det skiljer så mycket. Det kan vara att man fastnar, det kan vara en vridning, det kan vara att man fastnar, eller en trött muskel. Man vet liksom inte och den förklaring jag fått är att det bara är ren otur. Jag har sett situationen själv och man har gjort flera hundra, om inte tusen, sådana rörelser i sin karriär.
– Just denna gången gick det åt helvete.

Värre och farligare än själva korsbandsskadan var det Dennis Olsson var med om ett par veckor efter skadan, då han nyss opererat knäet.
– Jag opererades på en onsdag och kom hem efter operationen. På fredagen fick jag ont i benet och mådde jättedåligt under helgen. Kräktes, feber och frossa. På måndagen åkte jag in akut på kvällen. De tog ett blodprov och skickade hem mig med två Alvedon. De brydde sig verkligen inte.
– Sedan fick jag en tid via HIF:s läkare på tisdagen. Då tog de ett likadant blodprov. Och det visade mycket sämre värde på snabbsänkan. De tog en odling från knäet för att se om det fanns bakterier. På torsdagen fick de svar. Och jag blev akut inlagd.
Dennis Olsson hade haft maximal otur i samband med operationen. Knäet hade angripits av bakterier. Han sövdes vid fyra tillfällen under två veckor och fick varje gång sitt knä spolat med saltlösning.
– Efter det tredje ingreppet såg inte så bra ut.
Läkarna talade då om att ta bort korsbandet. I så fall skulle Olsson få gå på antibiotika i sex månader, därefter få ett nytt korsband och sedan påbörja närmare ett års rehabilitering på nytt.

Efter den sista knäspolningen vaknade Olsson, groggy efter nedsövningen – och visste han inte om han hade något korsband kvar.
– Jag försöker känna efter: Är det något som känns annorlunda? Är det något som gör ont? Jag frågar dem på uppvaket vad de gjort med mig, men de kunde inte svara.
– Det var ångest. Att tänka att jag kanske inte har ett korsband.
Senare kom läkaren till hans rum på sjukhuset.
– Han sa att allting såg bra ut och att det inte var några problem med korsbandet. Bakterierna var så gott som borta.
– Det var en jävla lättnad, konstaterar Olsson.
Därefter har rehabiliteringen gått enligt plan.
– Knäet mår bra, säger han.

Nu är Dennis Olsson på väg tillbaka. För snart två månader sedan fick han röra bollen för första gången sedan skadan.
– Det är inte jättemycket för en fotbollsspelare att röra en boll, men just i den här situationen var det en väldig lättnad.
Han minns tydligt beskedet att han kunde vara med på planen och känna på bollen.
– Min egen rädsla var att det kunde vara farligt. Men de sa till mig att ”det är inget farligt, det är inga problem”.
– Det var en riktigt skön känsla. Det var som att födas på nytt som fotbollsspelare.
Han har varit med på delar av A-lagsträningarna ett par gånger i veckan sedan dess. Deltagit i Kvadraten. Dock ännu inte varit ”tacklingsbar”. Han har trixat med bollen bredvid planen när de andra gått över till de tuffare övningarna.
Testerna visar att rehabiliteringen går som den ska. Han saknar lite styrka i baksidan av låret, vilket är normalt. Detta då man vid korsbandsoperationen använde en sena från baksidan för att laga knäet.
Nu ska konditionen upp. Om ett par veckor kan han bli tacklingsbar i träning igen.
Och efter sommaruppehållet är det läge att börja tänka på comeback i matchspel.

Det magiska tillfället kommer allt närmare. Och Olsson ser glad ut när han får hantera bollen ute på träningsplanen.
– Jag känner mig som en ko på ett kosläpp.
– Man känner gräset under klövarna.

Foto: Bildbyrån (stora bilden överst, samt bilder från MFF–HIF), Gustav Lundblad (bilderna på Dennis Olsson i träning)

Lundblad: Mina intryck efter Stuart Baxters första HIF-träning